Visa källa för Tariffer och tullar

[[File:US Navy 061209-N-8148A-067 A customs border clearance agent assigned to Navy Customs Battalion Romeo keeps record of each inspection.jpg|600px]]
	
'''När varor importeras, köps in från andra länder, kan det hända att den privatperson eller det företag som importerar varan tvingas betal en extra avgift för att de fört in varan i landet. Den avgiften kallas omväxlande tull eller tariff i media men det förklaras sällan va skillnaden mellan tull och tariff egentligen är.''' 


==Vad är tull?==

[[File:Garment Factory Workers in Thailand.jpg|600px]]

''Thailändska fabriker gör kläder billigare än Europeiska, därför att lönerna är låga i Thailand, samtidigt som kläder är billigt''

Tullen baseras på vilken vara som importeras. Det finns varor om är tullfria, och det finns varor som har 30-40% tull pålagd. Ofta är tullen samma oberoende av vilket land som varan kommer från. 

Det finns två olika anledningar till att det finns tullar.
* Landet vill skydda sina egna företag med sina egna jobbtillfällen. Blir importerade varor dyrare än landets egna kommer fler kunder att köpa landets varor
* Landet vill skydda sin egen befolkning genom att ha höga tullar på varor som redan har hög skatt i det egna landet, en skatt som finns för att minska användningen av skadliga varor. I det ingår till exempel hög skatt, och hög tull, på cigaretter och alkohol.


==Vad är tariffer?==

[[File:Bangladesh DSCF5339 FRANCISCO MAGALLON - Visita proyectos ong EDUCO.jpg|600px]]

''Barnarbetare i Bangladesh, arbetstillfällen som skulle kunna tas tillbaka till rika länder genom tariffer''

Tarifferna är det som styr vilka varor som ska ha en hög tull. Tariffer riktas inte mot en vara i allmänhet, utan beskriver hur mycket avgift som ska läggas på en speciell vara från ett speciellt land. En tariff kan göra så att det blir extra dyrt att importera kläder tillverkade i Vietnam, samtidigt som det inte finns några avgifter på likadana kläder från andra länder. Då har tarifferna införts för att skydda det egna landet från billiga varor från ett, eller flera, länder, men inte alla länder.

Det finns två olika anledningar till att det finns tariffer.
* Landet vill skydda sina egna företag med sina egna jobbtillfällen men bara vad det gäller varor av en speciell sort från ett, eller flera speciella länder.
* Genom att tarifferna inte gäller alla varor, som tullar gör, kan tarifferna användas för att straffa andra länder. Om ett rikt land till exempel vill straffa ett fattigt land som säljer mycket av sina varor till det rika landet kan tariffer införas på just det landets försäljning av varor.


==Betalar alla länder tullar och tariffer?==

[[File:NAFTA logo.svg|400px]]

''Flagga - USMCA''

För att globaliseringen, med global handel, ska fungera bör det finnas så få hinder för handeln som möjligt. Man pratar ibland om "den osynliga handen" som styr utbud och efterfrågan, och att den handen inte fungerar om länder inför handelshinder. Hinder som tullar och tariffer.

Därför har olika länder skapat "''handelsorganisationer''". De största är: EU, USMCA och ASEAN
:EU - är en Europeisk handelsorganisation som har olika handelsavtal om bland annat tullfrihet mellan de flesta europeiska länderna.
:USMCA  - (tidigare NAFTA) är ett avtal mellan Kanada, USA och Mexiko om bland annat tullfrihet vid handel mellan de tre länderna.
:ASEAN - är en organisation mellan olika länder länder i Sydostasien, som Thailand och Singapore, om bland annat tullfrihet eller mycket låga tullar mellan länderna.


==Hur har tariffer använts historiskt?==

[[File:Santa Ana Register front page, Oct 28, 1929 - Flickr - Orange County Archives.jpg|400px]]

''Framsida, börskraschen 1929 - början på depressionen under 1930-talet''

Tariffer har dykt upp ibland i historien, men har vanligtvis försvunnit efter en kort tid när ländernas ledning inser att de är skadliga för det egna landets ekonomi. 

Ett exempel är Storbritanniens "Corn Laws" som infördes på 1800-talet. Det var avgifter på spannmål från andra länder som såldes billigare i Storbritannien än det spannmål landets egna bönder odlade. I slutändan gjorde det brödet alldeles för dyrt för fattiga människor som inte ens hade råd att köpa bröd längre, så tullarna togs bort 1846.

Ett annat exempel är USA som införde många olika tariffer mot andra länder under "''depressionen''" under 1930-talet. Tanken var att få igång USA:s egen industri, men den enda effekt det fick var att andra länder införda samma sorts tariffer mot USA. I slutändan var den enda effekten att amerikanerna fick betala mycket mer för varorna utan att det skapades fler arbetstillfällen. Därför togss tarifferna bort.


==Varför är tariffer och höga tullar ovanliga i vår tid?==

[[File:Aankomst Ever Glory, groen gestuwd 20.000 TEU containerschip (48060356978) (cropped).jpg|400px]]
[[File:Jeff Bezos-171025-F-PP655-236 (39479699761).jpg|400px]]

''Modernt containerfartyg anpassat för global handel'' och ''Jeff Bezos, Amazons ägare - har tjänat miljarder på globalisering och frihandel''

Frihandel är bra för alla inblandade, på olika sätt. Frihandel skapar god ekonomi och företag det går bra för anställer fler människor vilket gör att arbetslösheten minskar och folk får det bättre, globalt. Införs tullar och tariffer skadas länder ekonomiskt, levnadsstandarden sjunker samtidigt som arbetslösheten stiger.

Sedan finns ett förtroende mellan länderna som skadas om ett land inför avgifter mot ett annat. Handel mellan länderna på lika villkor signalerar förtroende mellan länderna och många historiker påpekar att handel mellan länder motverkar krigshandlingar och fientlighet mellan länder. Ett handelskrig, där olika länder inför tariffer mot varandra, skadar alla inblandade och kan i värsta fall påverka hela världsekonomin på ett dåligt sätt.


==Är frihandel alltid bra?==

[[File:Stop TTIP-CETA Protest in Brussels 20-09-2016 (30).jpg|600px]]

''Protester mot frihandelsavtal i Bryssel, 2016''

Ekonomiskt sett är frihandel, global handel utan handelshinder, bäst. Ett problem med frihandel är att vinsten vanligtvis gör redan rika aktieägare ännu rikare medan fattig befolkning i fattiga länder visserligen får det litet bättre, men ofta till stora kostnader i form av farliga arbetsplatser och förstörd miljö- Därför finns det också olika protestorganisationer överallt i världen. Organisationer som vill att vinsterna från frihandeln ska fördelas mer rättvist. Mest kända protesterna i Sverige skedde i samband med "''Göteborgskravallerna''" 2001.


==Vad innebär USA:s handelskrig mot Kina?==

[[File:Trump showing a chart with reciprocal tariffs.jpg|600px]]

''Trump presenterar nya tariffer mot nästan hela världen, april 2025''

Handelskonflikten mellan USA och Kina, som tog fart runt 2018, är ett tydligt exempel på hur det kan gå när länder bråkar om handel. USA började med att lägga på extra avgifter på kinesiska varor för många miljarder dollar. Kina svarade då med att göra samma sak med varor från USA. Det här handelskriget ställde till det ordentligt med hur varor skickades runt i världen. Priserna i affärerna kunde stiga, och många företag blev osäkra på vad som skulle hända. Även om länderna till slut kom överens, den gången, så påverkar den konflikten fortfarande hur länder handlar med varandra idag.

Under tiden Biden var president 2020-2024 avslutades handelskriget. Problemen i handeln mellan USA och Kina försvann nästan helt. När Trump åter kom till makten i USA efter valet 2024 blev kraftigt höjda tariffer bland det första han införde, och då speciellt mot Kina. Även om länderna inom den egna USMCA  och länderna i EU också hotades med extremt höga avgifter. Hur detta kommer att påverka världsekonomin återstår att se, men inget tyder på att företagen i USA kommer att anställa fler utan det som troligen kommer att hända är att befolkningen i USA får mycket sämre levnadsvillkor när allt blir dyrare, matpriserna ökar och arbetslösheten ökar samtidigt som fler och fler företag drivs i konkurs.

[[File:China Exports by Country Treemap.png|600px]]

''Diagram över hur mycket Kina säljer till olika länder''



==Källor==

https://dclcorp.com/blog/supply-chain/duties-taxes-tariffs-explained/

https://tankesmedjantiden.se/tiden-magasin/murarna-reser-sig/

https://onemoneyway.com/sv/ordbok/tullar/

===Bildkällor===

Alla bilder från Wikimedia Commons.



[[Kategori:Samhällskunskap]]

[[Kategori:Ekonomi]]