Visa källa för Olika tyger i textilslöjden

I textilslöjden används många olika tyger eller råvaror för stickning, virkning och vävning. Här följer en beskrivning av de vanligaste materialen som man använder.

 
==Bomull==

Bomullen kommer ursprungligen från en 1-2 meter hög buske, bomullsplantan, som odlas i varma och fuktiga platser på jorden. Det är frökapseln som blir som en vaddtuss. Fibrerna från frökapselan samlas in, bearbetas till tråd och vävs till olika bomullstyger. Bomull är det vanligaste materialet i våra kläder. Bomull tar lätt upp fukt och det är därför som bomull känns skön på kroppen. 
Eftersom bomull är oelastisk skrynklar den lätt. Bomull är slitstarkt och klarar ganska höga temperaturer utan att skadas.
*Bomull kan strykas på strykjärnets högsta temperatur
*Bomull kan tvättas i maskin i 90 grader utan att skadas

==Lin==

Lin kommer från början ifrån stjälkar från linblomman. En ganska oansenlig ca. 80 centimeter hög, blå blomma. Stjälkarna behandlas ganska hårdhänt så att allt utom fibrerna rensas bort. Därefter behandlas fibrerna så att de blir mjuka och behagliga att ta på. Linet blir till ett slitstarkt, ganska styvt, men också glansigt och blankt, tyg som användes mycket till dukar och sängkläder förr. Styvheten gör att linnet skrynklas ganska lätt. Tyg av lin kallas linne, och det är bl.a. därför man parade om "sänglinne", och "linneskåp" (där sänglinnet förvarades) förr i världen. Numera är det lika vanligt att man har lin tillsammans med andra fibrer när man tillverkar kläder som att man väver dukar och handdukar av linet.
*Lin kan strykas på strykjärnets högsta temperatur
*Lin bör tvättas i maskin i maximalt 60 grader utan att skadas

==Ull==

Ull kommer ursprungligen från får, men man använder även ull från lamadjur, hundar, getter och andra långhåriga djur i textiltillverkningen. De trådar man får från ullen brukar man spinna till garn som man sedan stickar till olika klädesplagg eller väver t.ex. bonader och mattor med. Ull har en stor "absortionsförmåga", och det betyder att det suger åt sig stora mängder vätska som vatten och svett. Tröjor, vantar, sockar osv. av ull har alltid varit populära bland fritidsfolk eftersom ylle är varmt även när det är blött. När yllet är torrt är det litet "krusigt" och innehåller mycket luft. Det i sin tur innebär att den instängda luften inuti yllet isolerar bra så man håller sig varm. Tyvärr kliar ofta ylle litet grann om det ligger direkt mot bar hud som är ovan vid ylle.

Ull är ett temperaturkänsligt material för om temperaturen är för hög vid tvätt krymper plaggen och blir oanvändbara.
*Ull bör maximalt strykas på medeltemperatur, och utan ånga från strykjärnet.
*Ull bör inte tvättas alls  i maskin utan skall helst handtvättas med schampo istället för vanligt tvättmedel. Det finns tvättmaskiner med speciellt läge för ylletvätt.

==Silke==

Silkestråden kommer från den kokong som silkesmasken spinner runt sig innan den förpuppas och blir en silkesfjäril. Man lägger kokongena i varmvatten så att limmet som håller ihop kokongensmälter och man får grepp om tråden. En kokong innehåller bara en enda lång tråd. Den silkestråden går sedan att väva till ett tyg som heter siden, ett blankt, tunnt tyg. Tyget skrynklar sig väldigt lätt eftersom suden är helt oelastiskt. Precis som ylle suger sidentyg gärna åt sig vatten och är varmt även när det är blött, men inte lika mycket som ylle.
*Siden skall strykas på mellantemperatur. Det bästa är att låta sidenet först halvtorka efter tvätt och sedan stryka det. 
*Siden ska handtvättas med schampo i maximalt 30 graders temperatur.

==Konstfiber==

Konstfiber är fiber som vi människor tillverkat. Oftast är det någon variant av plast, som nylon som används i strumpbyxor, lycra som används i sockar eller tyg man tillverkar av begagnade PET-flaskor. Konstfibrer är rätt tåliga, men t.ex. de som baseras på plast tar väldigt lätt eld.


==Källor==

http://web.comhem.se/~u58707754/materiallara/materiallara.htm

http://slojd.blogg.avmkr.se/2010/10/28/material-bomull-och-lin/

http://www.hittaplagget.se/mode/material.asp

http://www.ekolifestyle.se/klader.html

http://garntua.se/materialinformation/

http://www.eda.se/UserFiles/Archive/3960/Roda_traden/textilslod1.pdf