Visa källa för Sveriges odlingslandskap

[[Fil:Kr%C3%B3lowe_Stoj%C5%82o_-_Farmland.jpg|500px|''Odlingsbar mark'']]

''En bonde besprutar skörden.''

För länge sedan var nästan hela Sverige täckt av skog. Sedan kom människorna. De första var jägare men efter dem kom bönderna. Det var bönderna som började fälla skogarna under den sena stenåldern, endera med yxor eller med eld. När skogen var borta kunde man börja odla i jorden. På ängarna som bildades kunde man släppa djur på bete och blommor som inte trivdes i skogens skugga trivdes bra på de soliga slätterna som människorna skapade.

I modern tid använder man maskiner både till att fälla skogen och att plöja upp marken så att det går att odla på den. Men skulle bönderna sluta odla upp markerna, eller sluta hålla djur på dem, skulle snart ny skog växa upp. 

Stora delar av mellersta Sverige låg djupt under havsytan efter senaste istiden. Det är de gamla havsbottnarna som är de bästa odlingsmarkerna: Västgötaslätten i Västergötland, Närkeslätten runt Örebro och Uppsalaslätten kring Uppsala. 


==Växterna i odlingslandskapet==

I Sverige är det vanligt att man odlar en enda sorts växt över stora områden. Det gör odlingslandskapet ”artfattigt”. Vill man hitta många olika sorters växter på samma ställe är man tvungen att gå längs åkrarnas och ängarnas kanter, i diken och skogsbryn. Eller också på steniga ”åkerholmar” ute i åkrarna där marken gör det omöjligt att odla något. 

Där hittar man många olika blommor som kråkvicker, johannesört och gulmåra. Har man tur kan man även hitta små röda backsmultron. I buskarna kan man hitta björnbär, hallon och slånbär på hösten. På ängarna odlas ofta olika former av klöver som mat till djuren och rödklöver är den vanligaste sorten.

[[Fil:Trifolium_pratense_002.JPG|300px|''Rödklöver'']]

''Rödklöver''

[[Fil:Galium_verum_var_asiaticum.jpg|300px|''Gulmåra'']]

''Gulmåra''


==Djuren i odlingslandskapet==

Det finns naturligtvis tama djur som kor, hästar, får och getter i odlingslandskapet, men det finns också vilda djur. 

I buskarna och på marken runt ängar och åkrar bygger många småfåglar som törnsångare och tofsvipor sina bon. Åkersorkar trivs på åkrarna. Djur som äter sorkarna lockas också dit, som huggorm och hermelin. 

[[Fil:Common_Whitethroat_from_the_Crossley_ID_Guide_Britain_and_Ireland.jpg|300px|''Törnsångare'']]

''Törnsångare''

[[Fil:Kreuzotter_(Skagen,_Denmark).jpg|300px|''Huggorm'']]

''Huggorm''


Ur skogsbrynen runt odlingslandskapet lockas ofta skogarnas djur som gärna betar på åkrar och ängar på natten, som rådjur, älgar, grävlingar, rävar och vildsvin.


==Insekterna i odlingslandskapet==

I odlingslandskapet brukade man hitta fjärilar i mängder förr. Rödfransad björnspinnare är t.ex. en fjäril vars larver lever på vitmåra, som ju gärna växer längs ängskanterna. Det finns trettio olika fjärilar som lever på gulmåran och dess släkting vitmåra. Men modern odling med gifter mot skadedjur har gjort att fjärilar blir allt ovanligare. Samma öde har drabbat bin och humlor som behöver pollen från fältens blommor för att överleva vintern.


[[Fil:Diacrisia_sannio-04.jpg|300px|''Rödfransad björnspinnare'']]

''Rödfransad björnspinnare''


==Källor:==

PULS Biologi, NoK 2012 ISBN 978-91-27-42131-8 

http://linnaeus.nrm.se/flora/

Physical Geography, sixth edition, Tom L. McKnight. 1984 ISBN: 0-13-950445-1

[[Kategori:Biologi]] [[Kategori:Geografi]]