Visa källa för Franska revolutionen, Nationalförsamlingen bildas

Den femte maj 1789 samlades riksdagen för första gången på 175 år. Det var en ståtlig syn, när ledamöterna vandrade fram. Tredje ståndets representanter var de rikaste bönderna och borgarna. De var klädda i trekantiga hattar och svarta kläder. Det första ståndet utgjordes av prästerna. De bar sina traditionella långa svarta rockar. Men alla var inte präster. Bland dem fanns biskopar och kardinaler klädda i purpur och rött. Adelsmännen, som utgjorde det andra ståndet, hade vidbrättade hattar. Kapporna var av siden. De hade knälånga byxor, så kallade ''culottes'', och vita knästrumpor.  Sist i processionen gick kungen med drottningen Marie Antoinette tillsammans med hans bröder.

==Hur var fördelningen?==

[[File:Couder Stati generali.jpg|600px|''Ståndsriksdagen samlas 5/5 1789'']]

''Ståndsriksdagen samlas 5/5 1789''

Varje stånd hade en röst var, men de hade olika många medlemmar. Orättvisan i röstsystemet var påtaglig.
*  Prästerna, första ståndet, hade 300 medlemmar i riksdagen och en röst. Representerade 10 000 fransmän.
* Adeln, andra ståndet,  hade 300 medlemmar i riksdagen och en röst. Representerade 400 000 fransmän.
*  Borgarna och bönderna, tredje ståndet, hade 600 representanter och en röst. Representerade 25 000 000 fransmän.

Eftersom prästerna och adeln alltid röstade på samma vis vann de alla röstningar mot tredje ståndet med 2 till 1. Tredje ståndet var mycket missnöjda med situationen och krävde istället att varje ledamot hade en röst. Då skulle det bli 600 mot 600 och det skulle räcka med en enda adelsman eller präst som röstade med dem för att tredje ståndet skulle vinna en röstning. Det här vägrade adeln att gå med på. De var nöjda med den maktposition de hade.


==Varför bildades Nationalförsamlingen?==

[[File:Gravure Assemblée nationale, époque du 4 février 1790 1 - Archives Nationales - AE-II-3878.jpg|400px|''Nationalförsamlingen, möte 1790'']]

''Nationalförsamlingen, möte 1790''

Ledamöterna i tredje ståndet betraktade sig snart som representanter för hela den franska nationen eftersom de tappade förtroendet för adeln och prästerna, som de tyckte bara tänkte på sig själva och inte på Frankrikes framtid. De gick ihop och grundade en egen församling där alla medlemmar hade en röst var och kallade den för ''Nationalförsamlingen''.  Tanken att alla människor hade samma värde kom från de franska upplysningsfilosoferna och deras idéer fanns inte bara i det tredje ståndet. De flesta av prästerskapets representanter och 47 liberala adelsmän tillhörde dem som tyckte att tredje ståndet hade rätt och följde med, från riksdagen till Nationalförsamlingen. Riksdagssalen blev allt tommare samtidigt som Nationalförsamlingens möteslokal blev allt mer välfylld av ledamöter från alla tre stånden.


===Bollhuseden, 20/6 1789 - gav en ny författning===

[[File:Serment du Jeu de Paume - Jacques-Louis David.jpg|600px|''Bollhuseden'']]

''Bollhuseden''

Kungen var rädd för att tappa kontrollen. Han vägrade att godkänna Nationalförsamlingen. När ståndets ledamöterna samlades utanför portarna till sin sammanträdeslokal i Versailles den 20:e juni, var portarna tillbommade och vaktade av tvåhundra soldater.  Då samlades de i ''bollhuset''  i Versailles istället. Det kallades så eftersom de brukade spela en föregångare till tennis i det huset. Nationalförsamlingen svor en ed att inte lämna lokalen innan den skrivit en ny ''författning'', en ny grundlag, för Frankrike.

Kungen och hans medarbetare oroades över att Nationalförsamlingen inte längre samarbetade, eller ens erkände, riksdagen. När kungens representant förhandlade med det tredje ståndets talman Mirabeau, svarade han:  "''Om du har order att avlägsna oss från denna sal, måste du också ges rätten att använda våld, för vi viker oss bara för bajonetter.''" 

Kungen hade egentligen bara två val: endera att anfalla Nationalförsamlingen eller att lägga ner riksdagen och själv gå med i Nationalförsamlingen tillsammans med riksdagens få kvarvarande ledamöter. En stark kung som Ludvig XIV hade troligen bommat för dörren till bollhuset, tänt eld på bollhuset och låtit soldaterna skjuta alla som försökte fly från lågorna, men Ludvig XVI var ingen stark kung.

Oroligheter spred sig i ett Frankrike med två olika ledningar, en ståndsriksdag och en Nationalförsamling, och ingen var riktigt säker på vilken det var som bestämde. För att åter få ordning och lugn i landet valde kungen det enklaste alternativet, en Nationalförsamling där han själv tappade mycket av sin makt.  Den 27:e juni lade kungen ner ståndsriksdagen och beordrade de kvarvarande medlemmarna av riksdagen att gå över till Nationalförsamlingen istället.


==Varför spred sig oron?==

Man skulle kunna tro att allt var frid och fröjd nu, men istället gick det rykten om att kungen bara spelade ett spel. Att han egentligen försökte vinna tid tills soldater från andra delar av Frankrike, eller grannländerna, kunde komma till hans hjälp och krossa Nationalförsamlingen.

I början av juli gick rykten om att kungatrogna soldater var på väg mot Paris. Oron kring varför de var på väg mot huvudstaden ledde till upplopp, och när den gamla fästningen ''Bastiljen'' stormades av folkmassorna den 14:e juli var Franska revolutionen ett faktum.


==Källor==

Samtliga bilder från Wikimedia Commons

SOL 3000 Levande historia 8, Natur & Kultur Läromedel 2006

Perspektiv på historien 1b, Gleerups 2011

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bollhuseden (hämtad 2017-09-27)

https://www.britannica.com/event/Tennis-Court-Oath

https://www.britannica.com/place/France/Parisian-revolt

https://fr.wikipedia.org/wiki/R%C3%A9volution_fran%C3%A7aise



====[[Franska revolutionen, skolbok|Åter]] till register för franska revolutionen====

[[Kategori:Historia]] [[Kategori:Franska revolutionen]]