Den gröna revolutionen: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) m →Källor |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (31 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | |||
<!-- | |||
== Vem var Thomas Malthus?== | == Vem var Thomas Malthus?== | ||
| Rad 8: | Rad 12: | ||
'' Rött=Matökning Blått=befolkningsökning. Skärningspunkt=svält'' | '' Rött=Matökning Blått=befolkningsökning. Skärningspunkt=svält'' | ||
== Varför ökade folkmängden på 1700-talet? == | == Varför ökade folkmängden på 1700-talet? == | ||
| Rad 13: | Rad 18: | ||
Under 1700-talets slut och början på 1800-talet skedde något stort i Sverige och övriga västvärlden. Antalet barn som överlevde till vuxen ålder ökade dramatiskt. I Sverige skyllde poeten Esaias Tegnér på: ''"Freden, vaccinet och potäterna"''. Men den industriella revolutionen och bättre utbildningsnivå fick också läggas in i beräkningen. | Under 1700-talets slut och början på 1800-talet skedde något stort i Sverige och övriga västvärlden. Antalet barn som överlevde till vuxen ålder ökade dramatiskt. I Sverige skyllde poeten Esaias Tegnér på: ''"Freden, vaccinet och potäterna"''. Men den industriella revolutionen och bättre utbildningsnivå fick också läggas in i beräkningen. | ||
Var skulle man få mat till alla dessa extra munnar? Vissa flyttade till Amerika och andra världsdelar för att odlad upp nytt land, andra odlade andra grödor på samma sätt som vi gick ifrån att odla råg, korn och rovor till att odla potatis i Sverige. | Var skulle man få mat till alla dessa extra munnar? Vissa flyttade till Amerika och andra världsdelar för att odlad upp nytt land, andra odlade andra grödor på samma sätt som vi gick ifrån att odla råg, korn och rovor till att odla potatis i Sverige. | ||
http://1.bp.blogspot.com/-nN_ZT1sJN6Y/TYYzW2SxEoI/AAAAAAAAAAM/oN7Ep7ROzb8/s1600/transition.png | |||
''När Sverige går in i skede 2 går dödstalen ner (röd linje) men födelsetalen är höga (blå linje) = kraftig befolkningsökning (grön linje)'' | |||
| Rad 19: | Rad 28: | ||
Man ”sprängde” byarna i Sverige. Med det menar man inte några explosioner, utan att man bröt upp de gamla bysamhällena och flyttade ut bondgårdarna nära fälten. De gamla, smala, åkerlapparna man ärvt sedan medeltiden slogs ihop i större åkrar där man kunde köra ett hästspann och senare en traktor. Det kallades för att man ”skiftade” åkermarken. Dessutom började man odla åkrarna i perioder. Man kunde först odla klöver i två år och låta åkrarna vara i fred för att sedan odla vete under två års tid. På det sättet fick jorden en chans att återhämta sig. Detta gav ändå större skördar. Det här odlingssättet kallas ”växelbruk” | Man ”sprängde” byarna i Sverige. Med det menar man inte några explosioner, utan att man bröt upp de gamla bysamhällena och flyttade ut bondgårdarna nära fälten. De gamla, smala, åkerlapparna man ärvt sedan medeltiden slogs ihop i större åkrar där man kunde köra ett hästspann och senare en traktor. Det kallades för att man ”skiftade” åkermarken. Dessutom började man odla åkrarna i perioder. Man kunde först odla klöver i två år och låta åkrarna vara i fred för att sedan odla vete under två års tid. På det sättet fick jorden en chans att återhämta sig. Detta gav ändå större skördar. Det här odlingssättet kallas ”växelbruk” | ||
<img src="https://www.mozaweb.com/sv/mozaik3D/FOL/tarsadalom/dombvideki_haz/960.jpg" width=50%> | |||
''En typisk radby, där husen står efter varandra längs vägen, från före skiftesreformen'' | |||
| Rad 24: | Rad 37: | ||
För att få ändå större ytor att odla på började man ”dika” våtmarker. Det betyder att man grävde kanaler från sumpig mark som vattnet samlades i. När vattnet rann bort blev marken torr och kunde användas som åker. Det låter enkelt men under 1800-talet gav dikningen av sumpmarker stora ytor som man kunde börja odla mat på. | För att få ändå större ytor att odla på började man ”dika” våtmarker. Det betyder att man grävde kanaler från sumpig mark som vattnet samlades i. När vattnet rann bort blev marken torr och kunde användas som åker. Det låter enkelt men under 1800-talet gav dikningen av sumpmarker stora ytor som man kunde börja odla mat på. | ||
== Vad betyder ”äng är åkers moder”? == | == Vad betyder ”äng är åkers moder”? == | ||
Första riktiga steget till det moderna jordbruket kom när man började med konstgödsel. I det traditionella jordbruket behövde man gödsel från djuren till åkrarna för att kunna odla tillräckligt mycket mat på markerna. Det innebar att en gård var tvungen att ha djur, även om man främst ville odla vete eller potatis. Man sa att''Äng är åkers moder'' och menade att ängens hö var nödvändigt för att boskapen skulle överleva under vintern och i sin tur ge gott om gödsel för åkern. Det innebar också att man behövde ha ungefär sex bitar äng för att få fram tillräckligt med hö till djuren som skulle gödsla en enda motsvarande yta åker. Det fanns naturligtvis även andra sätt att få fram foder till korna som att plocka löv och tunna kvistar från träd (kallas ''hamling'') eller att man slog gräs på myrar där det var för sankt för de tunga djuren att gå och beta. | Första riktiga steget till det moderna jordbruket kom när man började med konstgödsel. I det traditionella jordbruket behövde man gödsel från djuren till åkrarna för att kunna odla tillräckligt mycket mat på markerna. Det innebar att en gård var tvungen att ha djur, även om man främst ville odla vete eller potatis. Man sa att: ''Äng är åkers moder'' och menade att ängens hö var nödvändigt för att boskapen skulle överleva under vintern och i sin tur ge gott om gödsel för åkern. Åkern odlade man mat på. Det innebar också att man behövde ha ungefär sex bitar äng för att få fram tillräckligt med hö till djuren som skulle gödsla en enda motsvarande yta åker. Det fanns naturligtvis även andra sätt att få fram foder till korna som att plocka löv och tunna kvistar från träd (kallas ''hamling'') eller att man slog gräs på myrar där det var för sankt för de tunga djuren att gå och beta. | ||
<img src="https://grundskoleboken.se/skolboken/images/slatterolof.jpg" width=50%> | |||
''Ängsslåtter med lie'' | |||
=== Varför var konstgödsel så viktigt?=== | === Varför var konstgödsel så viktigt?=== | ||
När bönderna började köpa in konstgödsel istället för att använda gödsel från de egna djuren försvann behovet av att ha ängar för djuren. Att ha en åker + sex ängar blev istället sju åkrar, vilket var en enorm ökning av den odlingsbara marken. Den konstgödsel man började använda i slutet av 1800-talet var främst benmjöl och guano (sjöfågelbajs, oftast från Sydamerika). I början av 1900-talet började man med gödsel tillverkats i fabriker, så kallat ”handelsgödsel”, men det blev inte populärt förrän under 1950-talet. | När bönderna började köpa in konstgödsel istället för att använda gödsel från de egna djuren försvann behovet av att ha ängar för djuren. Att ha en åker + sex ängar blev istället sju åkrar, vilket var en enorm ökning av den odlingsbara marken. Den konstgödsel man började använda i slutet av 1800-talet var främst benmjöl och guano (sjöfågelbajs, oftast från Sydamerika). I början av 1900-talet började man med gödsel tillverkats i fabriker, så kallat ”handelsgödsel”, men det blev inte populärt förrän under 1950-talet. | ||
== Varför gjorde mekaniseringen att landsbygden avfolkades? == | == Varför gjorde mekaniseringen att landsbygden avfolkades? == | ||
<img src="https://grundskoleboken.se/skolboken/images/gralle_traktorn.jpg" width=50%> | |||
''Grålle'' | |||
Efter första världskriget började bilar och andra fordon, som drevs med motorer som gick på fotogen, diesel och bensin, att spridas över västvärlden. I det gamla bondesamhället krävdes många människor som skötte om markerna, gården och skötsel av kreaturen. När bönderna började använda maskiner i jordbruket försvann behovet av extra arbetskraft som drängar och pigor. Det bondeliv vi är vana att se från ''”Emil i Lönneberga”'' och ''”Barnen i Bullerbyn”'' försvann för evigt när det inte krävdes mer än en enda person för att sköta om ett helt jordbruk när han hade hjälp av maskiner. Detta gjorde samtidigt att arbetstillfällena försvann i stor utsträckning och många människor tvingades att flytta in i städerna istället. | Efter första världskriget började bilar och andra fordon, som drevs med motorer som gick på fotogen, diesel och bensin, att spridas över västvärlden. I det gamla bondesamhället krävdes många människor som skötte om markerna, gården och skötsel av kreaturen. När bönderna började använda maskiner i jordbruket försvann behovet av extra arbetskraft som drängar och pigor. Det bondeliv vi är vana att se från ''”Emil i Lönneberga”'' och ''”Barnen i Bullerbyn”'' försvann för evigt när det inte krävdes mer än en enda person för att sköta om ett helt jordbruk när han hade hjälp av maskiner. Detta gjorde samtidigt att arbetstillfällena försvann i stor utsträckning och många människor tvingades att flytta in i städerna istället. | ||
== Varför behövdes bekämpningsmedel ?== | == Varför behövdes bekämpningsmedel ?== | ||
När man började odla stora ytor med en enda sorts växt blev odlingarna känsliga både för insektsangrepp och svamp- och mögelangrepp. Det gjorde att bönderna fick lägga ut mer och mer pengar på kemiska gifter och bekämpningsmedel som krävdes för att skördarna skulle kunna växa i fred utan att bli sjuka eller uppätna. Bekämpningsmedlen blev vanliga i jordbruket efter andra världskriget. | När man började odla stora ytor med en enda sorts växt blev odlingarna känsliga både för insektsangrepp och svamp- och mögelangrepp. Det gjorde att bönderna fick lägga ut mer och mer pengar på kemiska gifter och bekämpningsmedel som krävdes för att skördarna skulle kunna växa i fred utan att bli sjuka eller uppätna. Bekämpningsmedlen blev vanliga i jordbruket efter andra världskriget. | ||
<img src="https://grundskoleboken.se/skolboken/images/tractorspraying.jpg" width=50%> | |||
''Maskbekämpning på kronärtskockor'' | |||
| Rad 53: | Rad 79: | ||
Detta var inte unikt för I-länderna i västvärlden. Skördarna verkade bara bli större och större. Matproduktionen var utan gräns. Många fattiga U-länder tog banklån med kommande skördar som säkerhet. Tyvärr var det inte så bra. Konstgödsel är dyrt för fattiga länder, mekanisering kräver människor med hög kunskapsnivå vilket ofta saknas i U-länderna och bekämpningsmedlen slutar att fungera efter ett tag när insekterna och skadeväxter blir resistenta. Tyvärr blir inte människor det så områden kring jordbruken brukar bli förgiftade. Skördarna ökade inte utan minskade istället och U-länderna drevs in i en spiral av obetalda banklån som de måste ta nya lån för att betala. | Detta var inte unikt för I-länderna i västvärlden. Skördarna verkade bara bli större och större. Matproduktionen var utan gräns. Många fattiga U-länder tog banklån med kommande skördar som säkerhet. Tyvärr var det inte så bra. Konstgödsel är dyrt för fattiga länder, mekanisering kräver människor med hög kunskapsnivå vilket ofta saknas i U-länderna och bekämpningsmedlen slutar att fungera efter ett tag när insekterna och skadeväxter blir resistenta. Tyvärr blir inte människor det så områden kring jordbruken brukar bli förgiftade. Skördarna ökade inte utan minskade istället och U-länderna drevs in i en spiral av obetalda banklån som de måste ta nya lån för att betala. | ||
== Vad var ”Den gröna revolutionen”?== | == Vad var ”Den gröna revolutionen”?== | ||
[[File:Norman_Borlaug.jpg|thumb|''Norman Borlaug'']] | |||
Ofta talar man om jordbruksrevolutionen och den gröna revolutionen som om de betyder samma sak, vilket är nästan sant. Men bara nästan. "Den gröna revolutionen" beror egentligen på en enda person, som dessutom fick nobelpris för sin kamp mot svälten. Han var amerikan och hette Norman Borlaug. På 1960-talet arbetade han med forskning kring vete. Genom att korsa olika vetesorter från olika delar av världen fick han fram nya vetesorter som trivdes i varmt klimat och kunde ge skördar som var sex gånger större än normalt på samma åkrar. Tack vare Borlaug förhindrades svält i länder som Mexiko och Pakistan, som istället kunde exportera vete tack vare skördarnas ökade storlekar. | Ofta talar man om jordbruksrevolutionen och den gröna revolutionen som om de betyder samma sak, vilket är nästan sant. Men bara nästan. "Den gröna revolutionen" beror egentligen på en enda person, som dessutom fick nobelpris för sin kamp mot svälten. Han var amerikan och hette Norman Borlaug. På 1960-talet arbetade han med forskning kring vete. Genom att korsa olika vetesorter från olika delar av världen fick han fram nya vetesorter som trivdes i varmt klimat och kunde ge skördar som var sex gånger större än normalt på samma åkrar. Tack vare Borlaug förhindrades svält i länder som Mexiko och Pakistan, som istället kunde exportera vete tack vare skördarnas ökade storlekar. | ||
| Rad 66: | Rad 95: | ||
== Hur ser framtiden ut? == | == Hur ser framtiden ut? == | ||
Vi blir fler och fler på jorden. Om det inte hade varit för Borlaugs forskning skulle vi antagligen ha massvält på jorden redan nu. Vi är | Vi blir fler och fler på jorden. Om det inte hade varit för Borlaugs forskning skulle vi antagligen ha massvält på jorden redan nu. Vi är snart 7 000 000 000 människor på jorden och beräknas vara över 10 000 000 000 runt år 2050. Då finns troligen ingen mer mark kvar som inte är uppodlad. Hur skall vi ordna mat till alla dessa människor? | ||
Ett sätt vore att sluta med köttproduktion och odla soja på den mark där vi har biffkor och andra köttdjur nu. Då skulle vi kunna fördubbla matproduktionen på samma yta, men vi människor gillar smaken på kött så den tanken är ganska orimlig. | Ett sätt vore att sluta med köttproduktion och odla soja på den mark där vi har biffkor och andra köttdjur nu. Då skulle vi kunna fördubbla matproduktionen på samma yta, men vi människor gillar smaken på kött så den tanken är ganska orimlig. | ||
| Rad 74: | Rad 103: | ||
Vad har vi egentligen att välja på i framtiden? | Vad har vi egentligen att välja på i framtiden? | ||
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d2/BlancBleuBelge.jpg/320px-BlancBleuBelge.jpg | |||
''Belgian Blue, en ej genmodifierad mutation, ändå omstridd'' | |||
== Källor == | == Källor == | ||
| Rad 97: | Rad 129: | ||
''Malthus diagram för svält'' | ''Malthus diagram för svält'' | ||
1.bp.blogspot.com/-nN_ZT1sJN6Y/TYYzW2SxEoI/AAAAAAAAAAM/oN7Ep7ROzb8/s1600/transition.png | |||
''Den demografiska transmissionen'' | |||
radby: www.mozaweb.com/sv/mozaik3D/FOL/tarsadalom/dombvideki_haz/960.jpg | |||
''Huddunge by, karta från innan skiftesreformen'' | |||
www.melicamedia.se/lie/bilder/slatterolof.jpg | |||
''Ängsslåtter med lie'' | |||
u5667076.fsdata.se/artikel/gralle_traktorn.jpg | |||
''Grålle'' | |||
georgiaag.com/wp-content/uploads/2011/09/tractorspraying.jpg | |||
''Insektsbekämpning'' | |||
→> | |||
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | |||
[[Kategori:Geografi]] | |||
[[Kategori:Korrigerad]] | |||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 06.46
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin