De fyra varianterna av Shia

Shiaislam: Varianter och politiskt inflytande

Shiaislam finns i fyra olika varianter, även om vi brukar klumpa ihop dem i en enda när vi undervisar om shiaislam i grundskolan. Men vilka är de största skillnaderna mellan dem?

Varianterna:

• Jafari/Twelver, eller "Tolvshia" på svenska
• Zaydi
• Ismaili
• Alawiter

Inom shiaislam är synen på Imamatet – vem som är den rättmätige ledaren efter profeten Muhammed – den centrala skiljelinjen. Medan alla shiamuslimer vördar Ali ibn Abi Talib, går deras vägar isär beroende på vilken historisk gren av hans ättlingar de följer.

1. Tolvshia (Twelver / Ithna Ashari)

Detta är den största grenen (ca 85 % av alla shiamuslimer) och statsreligion i Iran.

• Imamer: De erkänner en kedja av 12 imamer. Den tolfte, Muhammad al-Mahdi, tros ha gått in i "ockultation" (fördolt tillstånd) år 874 och förväntas återvända som en frälsargestalt.
• Läran:' Betonar starkt prästerskapets roll (marja) som ställföreträdare för den dolde imamen. De följer Jafari-riddarskolan.
• Geografi: Dominerande i Iran, Irak, Azerbajdzjan och Libanon.

2. Zayditism (Zaydi / "Fivers")

Zayditerna uppstod genom en splittring vid den femte imamen. De följer Zayd ibn Ali.

• Imamer: De kräver inte en specifik linje av 12 imamer. För en zaydit kan vilken ättling till Ali och Fatima som helst bli imam, förutsatt att hen är lärd och griper till vapen mot förtryck.
• Läran: Detta är den gren som teologiskt ligger närmast sunniislam. De förkastar idén om imamer med övernaturliga egenskaper eller "ofelbarhet".
• Geografi: Finns nästan uteslutande i Jemen.

3. Ismailism (Ismaili / "Seveners")

Ismailiterna splittrades från de blivande tolvshia vid den sjunde imamen, Ismail ibn Jafar.

• Imamer: De tror på en obruten kedja av levande imamer fram till idag. Den största undergruppen, Nizari-ismailiter, leds idag av Aga Khan.
• Läran: Mycket filosofisk och esoterisk. De skiljer på koranens yttre mening (zahir) och dess dolda, inre mening (batin), som endast imamen kan tolka.
• Geografi: Spridda över Central- och Sydasien, Afrika och Europa.

4. Alawiter

Alawismen är en mer sluten och synkretisk' (en sammanblandning eller förening av olika kulturer, religioner, filosofier eller tankesätt) gren som växte fram på 800-talet.

• Läran: Vördar Ali som en gudomlig manifestation. De tror på reinkarnation och har inga traditionella moskéer, utan utför sina riter i privata hem.
• Status: På grund av sina hemliga riter har de historiskt sett betraktats med misstänksamhet av både sunniter och andra shiiter.
• Geografi: Finns främst i Syrien och mindre delar av Libanon och Turkiet.

---

Jämförelsetabell över grenarna

Egenskap	Tolvshia	Zayditism	Ismailism	Alawiter
Antal imamer	12 (den siste är dold)	Flera (måste kämpa)	Obruten kedja (levande)	Ali som gudomlig
Huvudfokus	Väntan på Mahdi	Politiskt ledarskap	Inre mystik (Batin)	Hemliga riter/Gnosis
Närmast sunni?	Nej (mellan)	Ja (mycket nära)	Nej	Längst ifrån
Geografiskt centrum	Iran / Irak	Jemen	Global diaspora	Syrien

---

Politiskt inflytande i Mellanöstern idag

Synen på ledarskap inom dessa grenar fungerar som motorn bakom flera av dagens maktstrukturer.

Tolvshia: Från väntan till revolutionär makt

Historiskt var tolvshia ofta politiskt passiva, men detta förändrades 1979 i samband med revolutionen i Iran.

• Wilayat al-Faqih (Juristens styre): Ayatollah Khomeini lanserade idén att de mest lärda prästerna ska styra samhället i väntan på den tolfte imamen.
• Regional makt: Denna modell har exporterats till bland annat Hezbollah i Libanon och olika miliser i Irak.

Zayditism: Upprorets nödvändighet

Zayditernas syn på att en imam måste förtjäna sin position genom kamp präglar dagens Jemen.

• Huthirörelsen: Ser sitt ledarskap som en religiös skyldighet att göra uppror mot vad de ser som korrupta krafter. Detta gör kompromisser svåra, då motstånd ses som en andlig plikt.

Alawiter: Minoritetsstyre och överlevnad

Alawiternas syn på ledarskap kretsar kring gruppens sammanhållning (asabiyya).

• Assad-regimen: I Syrien fungerar den religiösa identiteten som ett "klister" för makteliten. Under inbördeskriget blev lojaliteten till regimen en fråga om hela gruppens existens.

Ismaili: En stat utan territorium

• Aga Khan Development Network: Ismailiterna söker inte territoriell makt utan bygger istället globalt inflytande genom socialt ansvar, utbildning och sjukvård. De fungerar ofta som diplomatiska brobyggare i regionen.