Åtgärder

Ullens väg till vanten: Skillnad mellan sidversioner

Från Skolbok

Ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
 
(6 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Man kan ju tycka att detta med toaletter e4r en bgetaall, men faktum e4r att det e4r en av de saker som flest elever e4r missnf6jda med pe5 me5nga skolor. De upplevs som e4ckliga och e4r det inte se4llan ockse5, df6rrarna kan vara le4tta att le5sa upp utifre5n och emellane5t ligger de dessutom samlade i ett hf6rn av skolan som le4tt blir en plats ff6r kre4nkningar av olika slag. Till detta kommer uppdelningen av kill- och tjejtoaletter. Ett konkret se4tt att arbeta med ve4rdegrund i skolan kan faktiskt vara att se f6ver toaletterna. Genusneutrala, ve4lplacerade, ve4lste4dade toaletter och lite undervisning i toalettvett spelar stf6rre roll e4n man i ff6rstone kan tro.
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a1/Merino_sheep.png
 
''Merinofår''
 
 
Förr i tiden hade nästan varenda lantbrukare egna får. På 1800-talet hade vi ca 1,7 miljoner får i Sverige. Ullen var råvara för alla möjliga sorters textiler. Inte bara kläder utan även dukar, förkläden, filtar osv.
 
 
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1a/Black_sheep-1.jpg/640px-Black_sheep-1.jpg
 
''Svart får bland de vita''
 
 
Olika får ger olika sporters ull. Merinofår ger en mjuk ull som inte kliar särskilt mycket men som inte heller tål så mycket slitage. Gotlandsfår ger en styv ull som irriterar huden när man är ovan men som ger slitstarkt garn. Får av olika färger ger så klart olika färger på garnet också. Fårull kan vara: Vit, brun, grå eller svart och vilken nyans som helst däremellan. Andra färger får man genom att färga garnet man får från ullen.
 
[[File:Sheep shearing.jpg|thumb|''Maskinklippning av får'']]
 
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/64/BladeShears.jpg/320px-BladeShears.jpg
 
''Fårsax''
 
 
Det första man måste göra är så klart att klippa fåren. Enligt lagstiftningen måste får klippas minst en gång om året, men de flesta mår bäst om de klipps två gånger. Vår och höst. Ganska få klipper med handsax, även om detta är ett mycket bra sätt att klippa enstaka får eller små besättningar med. Istället är eldrivna saxar vanligast.
 
 
== Hur man klipper ett får ==
 
<videoflash>53KoRxxr1jc</videoflash>
 
[[File:Spinnrock Gammal.jpg|thumb|''Spinnrock av äldre modell'']]
 
[[Fil:Rolag.jpg|thumb|''Kardor och kardad ull'']]
 
 
Efter klippningen sorteras ullen. Dels sorterar man efter färg, men man sorterar också efter grovlek. Den sträva ullen från baggar läggs för sig och den mjuka ullen från lamm läggs för sig.
 
Nästa steg är att karda ullen. Det går till så att den dras genom kardor så att fibrerna läggs i samma riktning. Den färdigakardade ullen sparas i luftiga rullar.
 
När ullen är färdigkardad spinns den till garn. Det gjordes vanligtvis på en spinnrock förr. Riktigt gammalt tillbaka gjorde man det en slända. Mängden kardad ull som matas in och spinnrockens hastighet avgör hur tjockt garn man får. Det färdiga garnet samlas upp på härvor där det sedan tvättas och färgas, om man vill ha en annan färg än den ullen har naturligt. Det otvättade garnet luktar en hel del så ibland tvättar man ullen innan den kardas, men då blir inte garnet lika mjukt.
 
Om ullen skall användas till sockar måste de vara extra slitstarka. Förr i världen blandade man i getragg i ullen för att ge den styrkan men också för att göra dem vattentäta, därför kallas den sortens sockar för ”raggsockar”.
 
När garnet slutligen torkats och nystats upp på nystan är det redo för att stickas till vantar och andra varma saker inför hösten och vintern.
 
== Hur man spinner garn av fårull ==
 
<videoflash>EUeErESC-xQ</videoflash>
 
 
== Hur man färgar garn hemma ==
 
<videoflash>Arb6_DUu-hY</videoflash>
 
 
[[File:Worsted wool yarn.JPG|thumb|''Garnnystan'']]
 
==Källor==
 
http://www.lammproducenterna.org/Kunskap/F%C3%A5rklippning/Attklippaettf%C3%A5rb%C3%A5devetenskapochkonst/tabid/539/language/sv-SE/Default.aspx
 
http://www.skansen.se/artikel/lambgiftet
 
http://hantverk.blogspot.se/2008/11/att-karda.html
 
 
Bilder från Wikimedia Commons
 
[[Kategori: Slöjd]]
 
[[Kategori: Textilslöjd]]

Nuvarande version från 8 oktober 2014 kl. 10.24

Merino_sheep.png

Merinofår


Förr i tiden hade nästan varenda lantbrukare egna får. På 1800-talet hade vi ca 1,7 miljoner får i Sverige. Ullen var råvara för alla möjliga sorters textiler. Inte bara kläder utan även dukar, förkläden, filtar osv.


640px-Black_sheep-1.jpg

Svart får bland de vita


Olika får ger olika sporters ull. Merinofår ger en mjuk ull som inte kliar särskilt mycket men som inte heller tål så mycket slitage. Gotlandsfår ger en styv ull som irriterar huden när man är ovan men som ger slitstarkt garn. Får av olika färger ger så klart olika färger på garnet också. Fårull kan vara: Vit, brun, grå eller svart och vilken nyans som helst däremellan. Andra färger får man genom att färga garnet man får från ullen.

Maskinklippning av får

320px-BladeShears.jpg

Fårsax


Det första man måste göra är så klart att klippa fåren. Enligt lagstiftningen måste får klippas minst en gång om året, men de flesta mår bäst om de klipps två gånger. Vår och höst. Ganska få klipper med handsax, även om detta är ett mycket bra sätt att klippa enstaka får eller små besättningar med. Istället är eldrivna saxar vanligast.


Hur man klipper ett får

<videoflash>53KoRxxr1jc</videoflash>

Spinnrock av äldre modell
Kardor och kardad ull


Efter klippningen sorteras ullen. Dels sorterar man efter färg, men man sorterar också efter grovlek. Den sträva ullen från baggar läggs för sig och den mjuka ullen från lamm läggs för sig.

Nästa steg är att karda ullen. Det går till så att den dras genom kardor så att fibrerna läggs i samma riktning. Den färdigakardade ullen sparas i luftiga rullar.

När ullen är färdigkardad spinns den till garn. Det gjordes vanligtvis på en spinnrock förr. Riktigt gammalt tillbaka gjorde man det på en slända. Mängden kardad ull som matas in och spinnrockens hastighet avgör hur tjockt garn man får. Det färdiga garnet samlas upp på härvor där det sedan tvättas och färgas, om man vill ha en annan färg än den ullen har naturligt. Det otvättade garnet luktar en hel del så ibland tvättar man ullen innan den kardas, men då blir inte garnet lika mjukt.

Om ullen skall användas till sockar måste de vara extra slitstarka. Förr i världen blandade man i getragg i ullen för att ge den styrkan men också för att göra dem vattentäta, därför kallas den sortens sockar för ”raggsockar”.

När garnet slutligen torkats och nystats upp på nystan är det redo för att stickas till vantar och andra varma saker inför hösten och vintern.

Hur man spinner garn av fårull

<videoflash>EUeErESC-xQ</videoflash>


Hur man färgar garn hemma

<videoflash>Arb6_DUu-hY</videoflash>


Fil:Worsted wool yarn.JPG
Garnnystan

Källor

http://www.lammproducenterna.org/Kunskap/F%C3%A5rklippning/Attklippaettf%C3%A5rb%C3%A5devetenskapochkonst/tabid/539/language/sv-SE/Default.aspx

http://www.skansen.se/artikel/lambgiftet

http://hantverk.blogspot.se/2008/11/att-karda.html


Bilder från Wikimedia Commons