Berg som vita elefanter - läsförståelse

<img src="" width=600px>

• Novelltext
• Frågor
• Facit
• Litteraturkunskap

Berg som vita elefanter

Av Ernest Hemingway ✞1961

Novelltexten kan tyvärr inte publiceras här eftersom Hemingway inte varit död mer än 70 år. Därför har texten också ett copyright som vi inte vill bryta.

Samtidigt är den här novellen antagligen Hemingways allra mest analyserade novell eftersom han använder sig av sin berömda "isbergsteknik" genom hela texten. Mer i denna än i någon annan novell han skrev. Det i sin tur gör att det ofta är enkelt att hitta texten utlagd på Internet. En snabb sökning gav följande länkar:
http://hllnybo.weebly.com/uploads/1/8/7/5/18752636/berg_vita.pdf
https://docs.google.com/viewer?a=v&pid=sites&srcid=eWJjLW5hY2thLnNlfHN2LTItc2FtLTExLTIwMTJ8Z3g6MmFhYzk3YjIzMWQ0NjVjYg

Filmatisering av novellen, på engelska

<youtube>https://www.youtube.com/watch?v=izPeUAqBykM</youtube>

1: Sök på reda på vad orden i texten betyder. Saknar du ordbok kan du använda Wikipedia eller Wiktionary: https://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Huvudsida Ta gärna reda på ordens betydelse innan du läser novellen så förstår du den bättre.

vadmal
länsman
knekt
kvalmig
vederkvicka
riksdaler
jordfästning
mad, madhus
åskskrällar
hulpen
livstycke 
barm
spickefläsk
däka
lönnkrog
rotemästare 

2; Att läsa på raderna innebär att söka information som finns tydligt angiven i texten:

A: Varför tror Gustav att han kommer att komma till helvetet?

B: Kvällen innan hade Gustav tyckt att Nergårds-Anna var en av världens vackraste kvinnor men hur ser han på Nergårds-Anna nu, dagen efter?

C: Vad hände när Johan väcktes till likskjutsen?

D: Hur var Ida klädd när de träffades första gången?

E: Vad tyckte Gustav att det var för skillnad mellan Nergårds-Anna och Ida?

F: Han tänker: ”Å ena sidan hade han maten och fängelset – å den andra svälten och friheten: vilket skulle han ta? Aldrig förr hade han varit i ett så svårt val.” - varför var han tvungen att göra det valet?

G: Det brukliga knektmåttet var sex fot, vad blir det i meter och centimeter?

H: Varför dög inte August Olsson som soldat?

3: Att läsa mellan raderna innebär att man söker fram information som man förstår av textens sammanhang.

A: Rotesystemet med indelta soldater avskaffades 1901. Boken är skriven 1927. När tror du handlingen i boken utspelar sig? (ledtråd-Gustavs bibel)

B: Hur märker man att det är sankt kring ängarna där Ida arbetar?

C: Varför var det så viktigt för kapten Jägerschiöld att soldaterna han rekryterade var långa?

D: Varför smusslade kapten Jägerschiöld en tvåkrona till Gustav efter det att han knäckt lårbenet på smeden?:

4: Att läsa bortom raderna innebär att man kopplar ihop den kunskap man har sedan tidigare för att förstå sammanhanget i en text

A: Den döde knekten hette Modig. Gustav fick ett nytt namn, Raskens, av kapten Jägerschiöld. Varför fick soldaterna andra namn än bönderna?

B: Det står ”Bonden, som fått sin son kasserad, var vass i ögonen, när han betraktade rotens nye soldat, och det kunde man förstå.” Varför ska vi förstå det? Varför var det så åtråvärt att bli rotesoldat?

5: Öppna frågor saknar ett rätt svar, man kan bara diskutera kring dem.

A: I texten framgår en tydlig skillnad mellan kvinnorna. Nergårds-Anna och Socken-Klaran beskrivs i negativa ord medan Isa beskrivs helt annorlunda trots att hon visar mer hud än de andra två. Vad kan det finnas för orsak att beskriva speciellt Nergårds-Anna och Ida på så olika vis?

1: Sök på reda på vad orden i texten betyder. Saknar du ordbok kan du använda Wikipedia eller Wiktionary: https://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Huvudsida Ta gärna reda på ordens betydelse innan du läser novellen så förstår du den bättre.

vadmal = ett tyg av fårull som slagits med klubba i blött tillstånd så att porerna blivit täta. Det var billigt att tillverka och blev samtidigt tåligt mot slitage
länsman = person anställd av staten som bedrev skatteuppbörd, indrivning, polisverksamhet.
knekt = gammalt namn för soldat
kvalmig = kvävande, varm och tryckande
vederkvicka = ge nya krafter
riksdaler = svenskt mynt som användes före kronor och ören
jordfästning = begravning
mad, madhus = mad=> kärr. Allt med ordet mad är kopplat till kärr. madhus=lada för kärrslåttern
åskskrällar = smällar när blixten slår ner
hulpen = hjälpt
livstycke  = Tygstycke om barm och liv, vanligen knäppt med knappar under 1800-talet

<img src="https://dms-cf-01.dimu.org/image/022yjV2pTKY6?dimension=1200x1200" width=200px>.

barm = byst, bröstparti
spickefläsk = Salt fläsk som kallröks och torkas.
däka = ung flicka, bondflicka
lönnkrog = hus där man säljer alkoholhaltiga drycker utan tillstånd
rotemästare = personen som tog hand om soldattorpet och såg till att den indelte soldaten fick det han hade rätt till

2; Att läsa på raderna innebär att söka information som finns tydligt angiven i texten:

A: Varför tror Gustav att han kommer att komma till helvetet? - för att han slagit ihjäl sin husbonde och för att han inte kört knekten Modig till begravningen i tid.

B: Kvällen innan hade Gustav tyckt att Nergårds-Anna var en av världens vackraste kvinnor men hur ser han på Nergårds-Anna nu, dagen efter? - som en lömsk och opålitlig flicka.

C: Vad hände när Johan väcktes till likskjutsen? - någon knackade på rutan och någon ruskade om honom, men det fanns ingen där.

D: Hur var Ida klädd när de träffades första gången? - i uppkavlad kjol klädd i bara livstycket, med bara armar och både barbent och barfotad.

E: Vad tyckte Gustav att det var för skillnad mellan Nergårds-Anna och Ida? - Det står: "Hon (Ida) såg också ut att vara bestämd av sig – hon lät sig nog inte lockas eller tubbas till något, som hon själv inte ville vara med om från början. Nog hade han sett de som varit grannare än hon – som Nergårds-Anna för exempel – men han kände på sig, att hon på annat sätt var förmer än dessa. Hon var nog en flicka av ett helt annat slag än Nergårds-Anna – han behövde bara titta henne in i ögonen för att förstå det."

F: Han tänker: ”Å ena sidan hade han maten och fängelset – å den andra svälten och friheten: vilket skulle han ta? Aldrig förr hade han varit i ett så svårt val.” - varför var han tvungen att göra det valet? - för han var på flykt, kunde arresteras för läsdriveri men kunde samtidigt tas av länsman om de kände igen honom som mördare. I fängelset fanns mat, i friheten svalt han.

G: Det brukliga knektmåttet var sex fot, vad blir det i meter och centimeter? - i fot är 30.48 cm, så sex fot är ca 183 cm.

H: Varför dög inte August Olsson som soldat? - han söp för mycket.

3: Att läsa mellan raderna innebär att man söker fram information som man förstår av textens sammanhang.

A: Rotesystemet med indelta soldater avskaffades 1901. Boken är skriven 1927. När tror du handlingen i boken utspelar sig? (ledtråd-Gustavs bibel) - ca 1850.

B: Hur märker man att det är sankt kring ängarna där Ida arbetar? - hon går barfota med uppkavlad kjol och det rinner bäckar och åar runt dem.

C: Varför var det så viktigt för kapten Jägerschiöld att soldaterna han rekryterade var långa? - för en lång soldat orkar bära mer och inger mer respekt än en kort

D: Varför smusslade kapten Jägerschiöld en tvåkrona till Gustav efter det att han knäckt lårbenet på smeden? - han var nöjd med Gustav som kunde besegra smeden som ingen annan besegrat, det visade att han gjort ett bra val av soldat.

4: Att läsa bortom raderna innebär att man kopplar ihop den kunskap man har sedan tidigare för att förstå sammanhanget i en text

A: Den döde knekten hette Modig. Gustav fick ett nytt namn, Raskens, av kapten Jägerschiöld. Varför fick soldaterna andra namn än bönderna? - soldatnamnet skulle urskilja dem från bönderna och spegla deras personlighet.

B: Det står ”Bonden, som fått sin son kasserad, var vass i ögonen, när han betraktade rotens nye soldat, och det kunde man förstå.” Varför ska vi förstå det? Varför var det så åtråvärt att bli rotesoldat? - en indelt soldat hade rätt till ett eget torp. Detta var väldigt värdefullt i ett Sverige där merparten av all brukbar mark var ägd och uppodlad av självägande bönder. Rotesoldaten fick i praktiken samma status som en självägande bonde, om inte ändå bättre status.

5: Öppna frågor saknar ett rätt svar.

Frågor om Ernest Hemingway

Enligt Litteraturhistoria skriven av Inga Söderblom och Sven-Gustaf Edqvist utgiven år 1992 ingår Ernest Hemingways verk i den litterära epok som vi idag kallar modernismen. Författarna skriver att modernismens litteratur är präglad av första världskriget och en omvälvande kulturrevolution som ägde rum i början av 1900-talet. Kännetecknande är att dess utövare bröt mot tradition i försök att hitta nya uttrycksmedel för att beskriva verkligheten. De litterära verken blev till rebus, som läsaren själv fick lösa med känsla och intuition.

A: Märks det i texten att allt inte skrivs ut, istället får läsaren själv pussla ihop handlingen?

B: Sök fram mer information om Hemingway. Vilka krig medverkade han i? Tror du att det påverkat hans skrivande?

C: Varför valde han att skriva novellen på just det här sättet, utan att skriva ut hela handlingen, tror du?

D: Numera är det här sättet att skriva standard. Det kallas "show and tell". Det viktiga är att visa vad som händer genom handlingen, inte att berätta det för läsaren. Om du. jämför med en äldre text, kan du då se skillnaderna?
http://runeberg.org/rullgard/k2.html

E: Hemingway fick först pulitzerpriset och sedan nobelpriset i litteratur. Vilken är hans mest kända roman? Vad handlar den om?

Läs mer om Hemingways liv här: https://popularhistoria.se/kultur/litteratur/forfattare/hemingway-pa-kuba

---