Stadens framväxt och roller

Stadens framväxt

Varför finns en stad där den finns? Varför finns en by där den finns? Det finns oftast en naturlig förklaring till varför en stad finns där den finns. De flesta städer växer upp i en naturlig följd av steg:

1: Det finns något som gör att människor samlas på en plats. Oftast för att den är bra för försäljning och att det finns naturresurser runtomkring som ger stöd för en bofast eller nästintill bofast befolkning. Gärna skall man kunna försvara sig i området vid händelse av plundring. Till den platsen kommer bönder, jägare och hantverkare med ett överskott av en produkt och ett behov av en annan produkt.

2: Staden blir mer strukturerad. Några större centra som en bygdegård, gemensam lada, gemensam kvarn eller kyrka byggs. Om det är oroliga tider eller oroligt område byggs gärna försvarsvallar runt staden eller försvarsanläggningar i närheten av staden.

3: Under årens lopp brukar bränder förstöra delar av städerna som vanligen består till största delen av trähus. Efter en brand kan man rätta till gator och stråk i staden som annars vuxit fram litet hur som helst.

4: Större städer brukar få stenlagda gator, stenkajer o.dyl. I staden finns oftast större hus som är viktiga för funktionerna i staden som polisstation, rådhus, tingshus, lasarett. Men även hus för medborgarnas nöjen som teater, badhus och museer.

Sedan finns det städer som planerats i förväg. Ett exempel är Örnsköldsvik på norrlandskusten där man bara bestämde att man behövde en stad med en bra hamn, ritade ut vägnätet och lät folk köpa tomter.

Städernas funktioner

Olika städer kan ha olika roller och vara centrum för en eller flera av några olika funktioner:

• Administrativt-centrum
• Handelscentrum
• Kulturellt-centrum
• Religiöst-centrum
• Gruv-/industricentrum
• Militärt-centrum

Administrativt-centrum

I Sverige är Stockholm ett typiskt exempel på ett administrativt-centrum. I det administrativa centrumet hittar vi ledingen för en region eller för ett land. I Stockholm hittar vi både riksdagen och regeringen, men även andra äldre organisationer som riddarhuset där adeln samlades förr. Det administrativa centrumet kräver mängder med folk som har hög utbildning och som arbetar med administrationen, dessa har ofta bra lön och de har i sin tur behov av service i form av restauranger, taxi, klädaffärer o.dyl. vilket skapar ändå fler arbetstillfällen. Ibland tror man att den största staden i ett land automatiskt är det administrativa centrumet, men under kalla kriget var t.ex. Bonn i Västtyskland det administrativa centrumet men Berlin var den största staden. I USA är New York den största staden, men huvudstaden Washington det administrativa centrumet.

Handelscentrum

I Sverige skulle man kunna kalla Göteborg för ett handelscentrum. Det fanns ett stort behov av att kunna föra in handelsskepp från Atlanten till svenska västkusten under stormaktstiden. Genom att ha en hamn på västkusten slapp man betala tull till danskarna i Öresund. Därför anlade man staden Göteborg. Staden har alltså inte vuxit upp naturligt utan skapats vid Göta älvs mynning av holländska arkitekter och ingenjörer som var specialister på att bygga hus i sumpmarker. Under många år skyddades dessutom Göteborgs handelsmonopol genom att andra städer längs kusten, som t.ex. Uddevalla, förbjöds att handla med utlandet.

Kulturellt-centrum

I Sverige finns äldre universitet som när de anlades var bland de viktigaste centra i landet, främst var Uppsala och Lund. Numera kan man säga att Umeå är ett kulturellt centrum med Umeå universitet som tickande hjärta i staden. Kultur är också t.ex. musik och konst. I Sverige finns inga renodlade städer av den karaktären, men Bayreuth i Bayern, Tyskland är en av de främsta städerna för operafantaster i Europa. Frankrikes huvudstad Paris är många centra i ett, men har länge betraktats som konstens centrum i Europa.

Religiöst-centrum

I Nutidens Sverige finns inga bra exempel på religiösa centra. Sverige har ett flertal domkyrkor och när de byggdes under medeltiden och stormaktstiden kan man säga att de bildade religiösa centrum. Ett bra exempel är Varnhem som en gång var Västsveriges viktigaste religiösa centrum där de svenska kungarna begravdes, men numera bara är en jättekyrka i ett mindre samhälle.

Gruv-/industricentrum

Detta är typiskt för de så kallade "bruksorterna" som växte upp från mitten av 1700-talet till mitten av 1900-talet. I Sverige finns hundratals orter av den här sorten. Oftast finns det en fabrik kopplad till en naturresurs i samhället. Fabriken behöver arbetskraft så familjer med fabriksarbetare flyttar till fabrikens närhet och sakta växer ett samhälle upp. Den här typen av samhällen är känsliga för förändringar. Om fabriken går omkull står i princip hela samhället utan arbete vilket innebär en katastrof för samhället som i värsta fall avfolkas och försvinner.

Militärt-centrum

I Sverige finns inga direkta militära centrum i nutid. Det närmaste man kan komma är Boden som under det kalla kriget hade fyra olika militärregementen i samma stad. Dessutom var Sveriges starkaste fort, Bodens fästning, placerad insprängd i bergen runt Boden. Under a800-talet fanns fler, bl.a. kan nämnas Karlsborg i Blekinge som var hemmahamn för den svenska flottan och i princip levde hela staden på de tjänster flottans skepp behövde.