Om matriser i grundskolan

I samband med alla kunskapskraven i Lgr11 utvecklades ett system med matriser i främst SO-ämnena, där det blev omöjligt att kontrollera vilka kunskapskrav som uppfyllts annars.

Matriser med kunskapskrav hade ett flertal nackdelar där de främsta var:

• alla kunskapskrav verkade vara lika mycket värda eftersom de tog lika stor plats i matrisen
• oerfarna lärare anpassade inte texten i matriserna, som ursprungligen kom från läroplanen, till en mer elevnära text och eleverna liksom deras föräldrar hade svårt att förstå vad eleverna egentligen skulle kunna
• fokus hamnade på kunskapskraven istället för det centrala innehållet. I debatten dök det upp flera skräckexempel där lärare klarade av alla kunskapskrav i sjuan så eleverna inte behövde bedömas mer i åttan och nian eftersom de redan blivit godkända på alla kunskapskrav.
• om en elev uppnådde A-nivå på alla kunskapskrav utom ett som låg på E-nivå kunde eleven bara tilldelas ett D i betyg. Något eleverna ansåg var orättvist.
• Vissa kunskapskrav, som att eleverna ska ha kunskap om Sveriges minoriteter, testades bara en gång under högstadietiden och kunde därför styra slutbetyget på våren i nian trots att undervisningen om minoriteterna kunde ha skett på höstterminen i sjuan.

För att komma runt problemet med matrishysterin tog Skolverket bort en hel del kunskapskrav inför Lgr22, och döpte dessutom om kunskapskrav till betygskriterie. Dessutom infördes regeln att ett högre betyg kunde uppnås även om ett betygskriterie inte var uppfyllt.

Uppgiftsmatriser

(Uppgiftsmatriser kallas även uppgiftsspecifika bedömningsmatriser)

Att beygsmatriser baserade på kunskapskrav eller betygskriterier försvinner innebär dock inte att matriser försvinner helt från skolan. Matriser är ett bra sätt att visa på progression för eleverna. Men lärarna måste tänka om vid lektionsplaneringen vad det gäller utformningen av uppgiftsmatriserna.

Exemplet Koreakriget

Anta att en lärare i nian tänker ta upp Koreakriget i historieundervisningen i nian. Varför ska han/hon göra det? Vad står det i dett centrala innehållet?

CI

Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i värl­den efter det kalla krigets slut.

Koreakriget är uppenbarligen ett bra exempel att ta upp med eleverna eftersom konflikten mellan USA och Sovjetunionen och Kina exemplifieras på ett bra sätt genom undervisning om det kriget.

Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring lev­nads­villkor, migration och makt.

Här går det att föra in hur Japan erövrade Korea före första världskriget och att det är Japans förlust i andra världskriget, som gjorde att Korea blev utan officiell ledning, som orsakade USA:s och Sovjetunionens intresse för landet. Samt att den konflikten fortfarande inte fått någon lösning.

Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån käll­kriti­ska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.

Här finns alla möjligheter att visa propagandafilmer och tidningsartiklar från den tiden och låta eleverna analysera dem.

Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden

Enklast är att peka på TV-serien M*A*S*H som gått i svensk television i många år. Om ett fältsjukhus under Koreakriget.