Haiti - Amerikas fattigaste land

Haiti är Amerikas fattigaste land. Ekonomin står inför enorma utmaningar, till skillnad från grannländerna. För att förstå hur ett av de rikaste länderna på 1700-talet kunde bli ett av de fattigaste på 1900-talet måste vi titta närmare på landets historia.

Frankrikes roll

Svarta slavar gjorde sig fria från de franska slavägarna

På 1700-talet var Haiti en fransk koloni och det land i Karibien med störst andel afrikansk befolkning. I samband med den franska revolutionen i Europa gjorde slavarna på Haiti uppror. 1804 blev landet världens första fria svarta republik. Men friheten kom med en dyr prislapp.

År 1825, under hot om invasion, tvingades Haiti att acceptera att betala Frankrike en "självständighetsskuld" på 150 miljoner francs som ersättning till tidigare slavägare. Denna summa var mer än 10 gånger Haitis årliga inkomster. Pengarna motsvarade värdet på de slavar som blivit fria. Haiti hade inte så mycket pengar men franska banker var villiga att låna ut de pengar som Haiti skulle betala i skuld till de forna slavägarna.

Skulden var inte avbetalad förrän 1947. Istället för att satsa på att bygga upp landet, bygga skolor och satsa på att förbättra industrin gick en enorm del av landets inkomster till Frankrike.

USA:s roll

Amerikanska marinkåren, 1915

USA har historiskt blandat sig i Haitis politik. Under 1900-talet ockuperade amerikanska trupper Haiti i nästan 20 år, från 1915 till1934, och det styrde ekonomin till USA:s fördel, och Haitis nackdel. Senare har USA gett sitt stöd till vissa diktatorer och motarbetat andra mer demokratiska ledare. Ofta utifrån egna säkerhetsintressen snarare än Haitis behov. USA:s inflytande har bidragit till att försvaga demokratin och gjort det svårare för Haiti att själv styra sin framtid.

Nutid

Gränsen mellan Haiti och Dominikanska republiken, full av flyktingar

Haitis ekonomi är dålig. Det finns få, eller inga, fungerande vägar, hamnar och elektricitet. Något som gör det svårt att ha företag och transportera varor. Tidigare var Haiti självförsörjande men numera importerar landet det mesta av sin mat. Kalhuggning av skogarna med jordar som spolats bort har skadat jordbrukssektorn allvarligt. Slutligen är ekonomin i Haiti beroende av inkomster från textilindustrin och jordbruket, något som gör landets ekonomi sårbar för förändringar på världsmarknaden. Många haitier försöker istället fly till grannlandet Dominikanska republiken, eller USA.

En ond cirkel av politisk instabilitet

Baby Doc (bild) och hans far Papa Doc var diktatorer under flera årtionden

Haiti har varit en diktatur, styrt av olika brutala ledare, sedan andra världskriget. Arvet från dem, tillsammans med utbredd korruption och dålig ledning i kommuner och städer gör långsiktig planering svår och det skrämmer bort utländska investeringar. Så länge korruptionen inte hindras och så länge landets ledning tänker mer på sitt eget- än landets bästa, är det omöjligt att bygga upp en stabil ekonomi och ett fungerande samhälle.

Internationellt bistånds roll

FN har hjälp Haitis regering åtskilliga gånger

Trots att miljarder dollar i bistånd har gått till Haiti har resultaten varit blandade. Oftast har biståndet försvagat lokala företag och fabrikers möjlighet att göra en vinst när bidragen gjort att samma varor varit billigare trots att de kommit från andra länder. Svårigheter att få ut biståndspengar till bra projekt tillsammans med misslyckanden med att ge lokala haitiska ledare en stark plats i samhället har ofta gjort att biståndet inte gett någon hållbar, långsiktig utveckling.

Naturkatastrofernas förödande påverkan

Presidentpalatset skadades svårt vid 2010 års jordbävning

Haiti ligger i en orkanzon och dessutom på en plattgräns som rör sig, vilket gör landet extremt sårbart för naturkatastrofer. Jordbävningen 2010 dödade uppskattningsvis 230 000 människor och orsakade skador för miljarder dollar. Utan byggnader och vägar gjorda för att klara orkaner och jordbävningar, och med Haitis begränsade resurser, blir varje katastrof ett enormt bakslag för ekonomin.

Sociala utmaningar och mänskligt kapital

Skolsystemet i Haiti klarar inte av att utbilda befolkningen. Många barn har inte tillgång till bra utbildning och utan utbildade ungdomar nu kommer det att bli svårt att utveckla landet i framtiden. Sjukvården är dålig, och saknas helt på många ställen och det har lett till att det finns många sjuka i befolkningen, och att många nyfödda dör. Ett friskt och välutbildat folk är grunden för en bra ekonomi i Haiti, och landet kämpar på båda dessa fronter. Som grädde på moset har nedhuggningen av skogarna, orsakad av fattigdom och behovet av ved, gjort Haiti mer sårbart för översvämningar och jordskred. Detta är ett tydligt exempel på hur fattigdom och miljöförstöring förstärker varandra.

Gangsterekonomi

Brinnande däck under protester mot regeringens misslyckande, 2019

I dagsläget är det gangstergäng som styr Haiti. Det har inte valts någon president på många år och militären styr. Men de har ingen kontroll på landet och det kommer inte in pengar från skatter. Poliser från Kenya har satts in genom FN för att skydda huvudstaden, men i praktiken är det bara den mest centrala delen som skyddas.

Gängen som styr på Haiti får istället sina pengar från narkotikahandel. Små båtar och privatplan från Colombia mellanlandar på Haiti lastade med kokain. Små båtar fullastade med marijuana tar sig från Jamaica till Haiti. Sedan smugglas narkotikan vidare till USA från Haiti och gangstergängen som står för omlastningen och smugglingen den sista biten gör miljonvinster.

De som drabbas hårdast är vanliga människor på Haiti som aldrig kan känna sig trygga och som inte har någon hjälp från landets ledning.

Finns det hopp för Haiti?

Frivilliga hjälper till med utdelning av mat och vatten i Haiti

För att Haiti ska kunna skaffa sig en bättre framtid krävs det att korruptionen, med mutor och försvunna biståndspengar, stoppas. Pengar måste satsas på vägar, järnvägar, hamnar och liknande för att transporter ska fungera. Biståndspengar måste gå till projekt som är bra för landets företag. Slutligen måste skogar återplanteras för att skydda jordbruk och infrastruktur från naturkatastrofer.