Bohuslän

Fel vid skapande av miniatyrbild:

Landskapsvapen

Fil:Bohuslän vapen.svg

Landskapsblomma

Bohusläns landskapsblomma är vildkaprifolen. Vildkaprifolen är vanlig där det är varmt, i Götalands västra kustlandskap och längs Norges södra och sydvästra kust. Den är ganska vanlig på Bohusläns trädlösa klippstränder och öar. Det som ser ut som en enda stor blomma är egentligen en hel samling mindre blommor som växer ut från samma plats på blomman.

Vildkaprifol

Landskapsdjur

Bohusläns landskapsdjur är knubbsäl. Det är en säl som oftast ses i norra Atlanten, norra delen av Stilla havet och Nordsjön. Den lever även i Sverige, vid västkusten och i södra Östersjön.

Knubbsäl

Kommunikation

I alla tider ha man färdats med båt längs kusterna. Djupa vikar och berg har gjort det besvärligt att bygga vägar. Då har båt blivit ett naturligt sätt att ta sig fram. Landskapets många djupa fjordar och strömmar som skapar isfria vatten på vintern har skapat flera av Sveriges bästa hamnar, bland annat Marstrand för privatbåtar och Uddevalla för godstrafik.

Järnvägen har gått från Skee i Norge till Göteborg, men i praktiken är det bara sträckan Uddevalla-Göteborg som trafikeras numera.

När man byggde motorvägen E6 klövs landskapet. Det har gjort att t.ex. samhället Ljungskile delats i två delar med halva samhället väster om motorvägen ch andra halvan öster om motorvägen.

Ljungskile

Ljungskile när motorvägen byggdes

De många djupa vikarna har också gjort att många stora broar byggts i Bohuslän, till exempel bron ut till ön Tjörn, eller bron över Byfjorden utanför Uddevalla.

Tjörnbron

Tjörnbron sträcker sig från Almön i väster till Källön i öster, 664 meter lång.

Traditionella näringar

De som kom först till Bohuslän odlade jorden. Ett av Sveriges största hällristningsområden finns i Tanumshede där familjer brände skog och odlade upp mark redan för 2500 år sedan. Fattiga människor längs kusterna har oftast både odlat någonting och fiskat, för att få mat på bordet. Tjörn är t.ex. känt för sina fina potatisar, eftersom våren kom tidigt i närheten av Nordsjön och jorden är full av näringsrika snäckskal sedan ön låg under vatten efter senaste istiden.

Hällristning, Tanumshede

Hällristning, Tanumshede

Traditionellt har man fiskat i Bohuslän. Befolkningen har varit fattig men havet har gett både mat och en stadig inkomst. Förr kunde man fiska både hälleflundra och torsk i vattnen mellan Orust och Tjörn, och fastlandet. Utfiskningen från 1960-talet och framåt har gjort att det inte går att fiska kommersiellt i Bohusläns hav längre utan fiskebåtarna går ut i Nordsjön och Atlanten för att fånga fisk. Istället har man prövat annat, som musselodling, för att få en inkomst från havet.

Fiskarfamilj, Grundsund, 1863

Fiskarfamilj, Grundsund, 1863

Stenhuggeriet var även det något som den fattiga befolkningen började med för att få litet extra inkomster. Bohusgraniten håller en kvalitet som är världsbäst och granit från landskapet har huggits och formats till allt ifrån vackra statyer till gatsten och sålts vidare i hela världen. När man började belägga vägarna meed asfalt istället frö gatsten blev det inte lönsamt längre och de flesta stenhuggerierna lade ner verksamheten.

Staty av bohusgranit, typiskt rödaktig i färgen.

Nutida näringar

En av de främsta inkomstkällorna numera är turismen. Tusentals människor kommer varje år till Västkusten för segling, sol och bad. Även om det skapar många arbetstillfällen är det inte alltid bra. Priserna på hus på de mer populära platserna, som Marstrand, har stigit så högt att de fiskarfamiljer som en gång byggde husen inte har råd att bo kvar längre.

En annan viktig näring är den petrokemiska industrin med huvudkontor i både Stenungsund och Lysekil. Oljeraffinaderierna, där råolja omvandlas till smörjolja, diesel och bensin, syns högt över horisonten.

Preemrafs raffinaderi i Lysekil på natten

Preemrafs raffinaderi i Lysekil på natten

En tredje näring som kommit på senare tid är datateknik där företaget Hogia, baserat i Stenungsund, ligger i framkant.

Några viktiga orter

Uddevalla

Uddevalla är Bohusläns största stad och har den viktigaste hamnen. Flera gånger i historien har man konkurrerat mot Göteborg om vilken hamn som är bäst. Staden har brunnit flera gånger och har gått från att ha varit en industristad med bl.a. tändstickstillverkning, till att ha blivit en köpmannastad. Numera har butikerna svårt att klara sig ekonomiskt i centrum. Många åker istället till köpcentret "Torp" som ligger några kilometer väster om staden.

Utsikt från en av broarna i Uddevalla ut mot havet

Utsikt från en av broarna i Uddevalla ut mot havet

Stenungsund

På bara några årtionden har Stenungsund gått från ett litet bonde- och fiskarsamhälle till att ha blivit en av de viktigaste platserna för petrokemisk industri Sverige. En orsak är det gigantiska kraftverk som används om strömförsörjningen försvinner från staden.

Stenungsund med kraftverkets fyra skorstenar i bakgrunden.

Stenungsund med kraftverkets fyra skorstenar i bakgrunden.

Marstrand

Marstrand ligger ute på en ö där en havsström pressar in vatten i hamnen och gör den isfri i princip året om. Redan under medeltiden kom Hansans handelsskepp hit och bytte till sig fisk från lokalbefolkningen. Under stormaktstiden byggdes Carlstens fästning som försvar. När fästningen blev omodern blev den ett fängelse istället. I dagsläget är Marsttrand populärt att besöka på sommaren.

Marstrand, panoramabild. Fästningen överst

Marstrand, panoramabild. Fästningen överst.

Några viktiga personer

En Sveriges mest kända författare, Camilla Läckberg, kommer från Bohuslän och är född och uppvuxen i Fjällbacka.

Camilla Läckberg

Det gör också komikern Björn Gustafsson, som växte upp en bit utanför Kungälv.

Björn Gustafsson

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Wikipedia:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vildkaprifol

https://sv.wikipedia.org/wiki/Knubbs%C3%A4l

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.