Söderhavets kolonisering: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Söderhavet är en allmän benämning på Stilla havet söder om Ekvatorn. I Söderhavet ingår Oceanien, och Till Oceanien hör ögrupperna: Mikronesien, Melanesien och Polynesien. Australien räknas ibland in i Söderhavet, men inte alltid. Nya Zeeland beskrivs ofta som en egen del, trots att landet tillhör Polynesien rent geografiskt. | Söderhavet är en allmän benämning på Stilla havet söder om Ekvatorn. I Söderhavet ingår Oceanien, och Till Oceanien hör ögrupperna: Mikronesien, Melanesien och Polynesien. Australien räknas ibland in i Söderhavet, men inte alltid. Nya Zeeland beskrivs ofta som en egen del, trots att landet tillhör Polynesien rent geografiskt. | ||
Koloniseringen av Söderhavet började kanske så tidigt som för 60 000 år sedan, vilket du kan läsa om i kapitlet om [[Söderhavets tidiga kolonisation]]. Men den kolonisering som ingår i begreppen ''kolonialismen'' och ''imperialismen'' var den som skedde från 1500-talet till 1900-talet av främst: Frankrike, Storbritannien och USA. | Koloniseringen av Söderhavet började kanske så tidigt som för 60 000 år sedan, vilket du kan läsa om i kapitlet om [[Söderhavets tidiga kolonisation]]. Men den kolonisering som ingår i begreppen ''kolonialismen'' och ''imperialismen'' var den som skedde från 1500-talet till 1900-talet av främst: Frankrike, Tyskland, Storbritannien och USA. | ||
Till skillnad från Sydamerika och Afrika hade Söderhavet inga egentliga rikedomar. På vissa öar gick det att samla in ''guano'' (fågelbajs) eller bryta fosfat som konstgödsel. På några plaster, som Tahiti, gick det att bedriva ett lönsamt pärlfiske. På lite större öar gick det att anlägga plantager för odling av sisal och sockerrör. Störst inkomstkälla för industriländerna gav hanteringen av ''kopra''. Det är den vita inre delen i kokosnötter som torkat i solen. Kopran exporterades sedan till Europa där den förädlades så att ren olja eller fett kunde utvinnas ur den, och resterna användes till djurfoder. | Till skillnad från Sydamerika och Afrika hade Söderhavet inga egentliga rikedomar. På vissa öar gick det att samla in ''guano'' (fågelbajs) eller bryta fosfat som konstgödsel. På några plaster, som Tahiti, gick det att bedriva ett lönsamt pärlfiske. På lite större öar gick det att anlägga plantager för odling av sisal och sockerrör. Störst inkomstkälla för industriländerna gav hanteringen av ''kopra''. Det är den vita inre delen i kokosnötter som torkat i solen. Kopran exporterades sedan till Europa där den förädlades så att ren olja eller fett kunde utvinnas ur den, och resterna användes till djurfoder. | ||
[[File:COLLECTIE TROPENMUSEUM Gedroogde kokos voor de bereiding van kopra TMnr 10012498.jpg| | [[File:Pearls wwalas 3.jpg|400px]] | ||
[[File:COLLECTIE TROPENMUSEUM Gedroogde kokos voor de bereiding van kopra TMnr 10012498.jpg|400px]] | |||
'' | ''Pärla i pärlmussla'' och ''kopra bildas genom att vitan från kokosnötter torkas i solen'' | ||
Versionen från 16 juni 2021 kl. 10.16
Söderhavet är en allmän benämning på Stilla havet söder om Ekvatorn. I Söderhavet ingår Oceanien, och Till Oceanien hör ögrupperna: Mikronesien, Melanesien och Polynesien. Australien räknas ibland in i Söderhavet, men inte alltid. Nya Zeeland beskrivs ofta som en egen del, trots att landet tillhör Polynesien rent geografiskt.
Koloniseringen av Söderhavet började kanske så tidigt som för 60 000 år sedan, vilket du kan läsa om i kapitlet om Söderhavets tidiga kolonisation. Men den kolonisering som ingår i begreppen kolonialismen och imperialismen var den som skedde från 1500-talet till 1900-talet av främst: Frankrike, Tyskland, Storbritannien och USA.
Till skillnad från Sydamerika och Afrika hade Söderhavet inga egentliga rikedomar. På vissa öar gick det att samla in guano (fågelbajs) eller bryta fosfat som konstgödsel. På några plaster, som Tahiti, gick det att bedriva ett lönsamt pärlfiske. På lite större öar gick det att anlägga plantager för odling av sisal och sockerrör. Störst inkomstkälla för industriländerna gav hanteringen av kopra. Det är den vita inre delen i kokosnötter som torkat i solen. Kopran exporterades sedan till Europa där den förädlades så att ren olja eller fett kunde utvinnas ur den, och resterna användes till djurfoder.
Pärla i pärlmussla och kopra bildas genom att vitan från kokosnötter torkas i solen
