Söderhavets kolonisering: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
Koloniseringen av Söderhavet började kanske så tidigt som för 60 000 år sedan, vilket du kan läsa om i kapitlet om [[Söderhavets tidiga kolonisation]]. Men den kolonisering som ingår i begreppen ''kolonialismen'' och ''imperialismen'' var den som skedde från 1500-talet till 1900-talet av främst: Frankrike, Tyskland, Storbritannien och USA. | Koloniseringen av Söderhavet började kanske så tidigt som för 60 000 år sedan, vilket du kan läsa om i kapitlet om [[Söderhavets tidiga kolonisation]]. Men den kolonisering som ingår i begreppen ''kolonialismen'' och ''imperialismen'' var den som skedde från 1500-talet till 1900-talet av främst: Frankrike, Tyskland, Storbritannien och USA. | ||
Till skillnad från Sydamerika och Afrika hade Söderhavet inga egentliga rikedomar. På vissa öar gick det att samla in ''guano'' (fågelbajs) eller bryta fosfat som konstgödsel. På några plaster, som Tahiti, gick det att bedriva ett lönsamt pärlfiske. På | Till skillnad från Sydamerika och Afrika hade Söderhavet inga egentliga rikedomar eftersom merparten av öarna är korallöar eller atoller där kokospalmer växer. På vissa öar gick det att samla in ''guano'' (fågelbajs), eller bryta fosfat, som konstgödsel. På några plaster, som Tahiti, gick det att bedriva ett lönsamt pärlfiske. På större öar gick det att anlägga plantager för odling av sisal och sockerrör. Störst inkomstkälla för industriländerna gav hanteringen av ''kopra''. Det är den vita inre delen i kokosnötter som torkat i solen. Kopran exporterades sedan till Europa där den förädlades så att ren olja eller fett kunde utvinnas ur den. Resterna användes till djurfoder. | ||
[[File:Pearls wwalas 3.jpg|400px]] | [[File:Pearls wwalas 3.jpg|400px]] | ||
[[File:COLLECTIE TROPENMUSEUM Gedroogde kokos voor de bereiding van kopra TMnr 10012498.jpg|400px]] | [[File:COLLECTIE TROPENMUSEUM Gedroogde kokos voor de bereiding van kopra TMnr 10012498.jpg|400px]] | ||
''Pärla i pärlmussla'' och '' | ''Pärla i pärlmussla'' och ''Kopra bildas genom att vitan från kokosnötter torkas i solen'' | ||
==Australien, Tasmanien och Nya Guinea== | |||
År 1770 klev britten James Cook iland i Botany Bay och blev på det viset inskriven i historieböckerna som den första europé som satte sin fot i Australien. 18 år senare byggdes det första fängelset i Botany Bay. Det var inte den enda. Under lång tid användes Australien som fångkoloni för det brittiska imperiet. Kriminella från imperiets alla hörn, både män och kvinnor, tvingades lämna sina hemländer för ett liv i Australiens ödemarker. Helt öde var de inte. Aboriginerna hade levt där sedan senaste istiden, men som jägare, samlare och fiskare. Inte so böndeer. | År 1770 klev britten James Cook iland i Botany Bay och blev på det viset inskriven i historieböckerna som den första europé som satte sin fot i Australien. 18 år senare byggdes det första fängelset i Botany Bay. Det var inte den enda. Under lång tid användes Australien som fångkoloni för det brittiska imperiet. Kriminella från imperiets alla hörn, både män och kvinnor, tvingades lämna sina hemländer för ett liv i Australiens ödemarker. Helt öde var de inte. Aboriginerna hade levt där sedan senaste istiden, men som jägare, samlare och fiskare. Inte so böndeer. | ||
Aboriginerna sågs som ett hot. På vissa platser infördes skottpengar på aboriginer, viket innebär att den som dödade en aborigin fick en ekonomisk ersättning. I Tasmanien utrotades ursprungsbefolkningen helt. De områden som var lämpliga för jordbruk, främst längs Australiens norra- och västra kust, rensades snabbt från urinvånare så att européer som ville bosätta sig lätt kunde få en bit mark att odla på. I Australiens inre, där det var torrare, blev boskapsrancher vanliga. En av de främsta exportartiklarna från Australien blev därför fårull | Aboriginerna sågs som ett hot. På vissa platser infördes skottpengar på aboriginer, viket innebär att den som dödade en aborigin fick en ekonomisk ersättning. I Tasmanien utrotades ursprungsbefolkningen helt. De områden som var lämpliga för jordbruk, främst längs Australiens norra- och västra kust, rensades snabbt från urinvånare så att européer som ville bosätta sig lätt kunde få en bit mark att odla på. I Australiens inre, där det var torrare, blev boskapsrancher vanliga. En av de främsta exportartiklarna från Australien blev därför fårull till den snabbt växande textilindustrin i England under den industriella revolutionen. | ||
Ön Nya Guinea är lite speciell. När Storbritannien började kolonisera Nya Guinea söderifrån reagerade tyska köpmän. De bildade det tyska handelskompaniet ''Neuguinea-Compagnie''. Det var handelskompaniet och inte tyska staten, som byggde stationer längs kusten, på öarna utanför och ända bort till Solomonöarna, och kunde på det viset bedriva handel både med den ganska stora befolkningen i Nya Guineas inre, liksom med fartyg som trafikerade de andra öarna i Söderhavet. Ett minne från den tiden är ögruppen ''Bismarckarkipelagen'' utanför Nya Guineas kust som fått sitt namn efter järnkanslern ''Otto von Bismarck''. 1899 tog tyska staten över de landområden Neuguinea-Compagnie kontrollerade och gjorde om dem till en officiell tysk koloni. | |||
==Nya Zeeland== | ==Nya Zeeland== | ||
| Rad 24: | Rad 28: | ||
==Polynesien och Tahiti== | ==Polynesien och Tahiti== | ||
==Källor== | |||
http://susi.e-technik.uni-ulm.de:8080/Meyers2/seite/werk/meyers/band/12/seite/0084/meyers_b12_s0084.html | |||
Versionen från 17 juni 2021 kl. 06.23
Söderhavet är en allmän benämning på Stilla havet söder om Ekvatorn. I Söderhavet ingår Oceanien, och Till Oceanien hör ögrupperna: Mikronesien, Melanesien och Polynesien. Australien räknas ibland in i Söderhavet, men inte alltid. Nya Zeeland beskrivs ofta som en egen del, trots att landet tillhör Polynesien rent geografiskt.
Koloniseringen av Söderhavet började kanske så tidigt som för 60 000 år sedan, vilket du kan läsa om i kapitlet om Söderhavets tidiga kolonisation. Men den kolonisering som ingår i begreppen kolonialismen och imperialismen var den som skedde från 1500-talet till 1900-talet av främst: Frankrike, Tyskland, Storbritannien och USA.
Till skillnad från Sydamerika och Afrika hade Söderhavet inga egentliga rikedomar eftersom merparten av öarna är korallöar eller atoller där kokospalmer växer. På vissa öar gick det att samla in guano (fågelbajs), eller bryta fosfat, som konstgödsel. På några plaster, som Tahiti, gick det att bedriva ett lönsamt pärlfiske. På större öar gick det att anlägga plantager för odling av sisal och sockerrör. Störst inkomstkälla för industriländerna gav hanteringen av kopra. Det är den vita inre delen i kokosnötter som torkat i solen. Kopran exporterades sedan till Europa där den förädlades så att ren olja eller fett kunde utvinnas ur den. Resterna användes till djurfoder.
Fil:Pearls wwalas 3.jpg Fil:COLLECTIE TROPENMUSEUM Gedroogde kokos voor de bereiding van kopra TMnr 10012498.jpg
Pärla i pärlmussla och Kopra bildas genom att vitan från kokosnötter torkas i solen
Australien, Tasmanien och Nya Guinea
År 1770 klev britten James Cook iland i Botany Bay och blev på det viset inskriven i historieböckerna som den första europé som satte sin fot i Australien. 18 år senare byggdes det första fängelset i Botany Bay. Det var inte den enda. Under lång tid användes Australien som fångkoloni för det brittiska imperiet. Kriminella från imperiets alla hörn, både män och kvinnor, tvingades lämna sina hemländer för ett liv i Australiens ödemarker. Helt öde var de inte. Aboriginerna hade levt där sedan senaste istiden, men som jägare, samlare och fiskare. Inte so böndeer.
Aboriginerna sågs som ett hot. På vissa platser infördes skottpengar på aboriginer, viket innebär att den som dödade en aborigin fick en ekonomisk ersättning. I Tasmanien utrotades ursprungsbefolkningen helt. De områden som var lämpliga för jordbruk, främst längs Australiens norra- och västra kust, rensades snabbt från urinvånare så att européer som ville bosätta sig lätt kunde få en bit mark att odla på. I Australiens inre, där det var torrare, blev boskapsrancher vanliga. En av de främsta exportartiklarna från Australien blev därför fårull till den snabbt växande textilindustrin i England under den industriella revolutionen.
Ön Nya Guinea är lite speciell. När Storbritannien började kolonisera Nya Guinea söderifrån reagerade tyska köpmän. De bildade det tyska handelskompaniet Neuguinea-Compagnie. Det var handelskompaniet och inte tyska staten, som byggde stationer längs kusten, på öarna utanför och ända bort till Solomonöarna, och kunde på det viset bedriva handel både med den ganska stora befolkningen i Nya Guineas inre, liksom med fartyg som trafikerade de andra öarna i Söderhavet. Ett minne från den tiden är ögruppen Bismarckarkipelagen utanför Nya Guineas kust som fått sitt namn efter järnkanslern Otto von Bismarck. 1899 tog tyska staten över de landområden Neuguinea-Compagnie kontrollerade och gjorde om dem till en officiell tysk koloni.