Vukovar 1991: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
''Vukovar efter striderna'' | ''Vukovar efter striderna'' | ||
Belägringen av Vukovar mellan augusti - november 1991 var brutal. Staden försvarades av bara ca 1800-2000 man | Belägringen av Vukovar mellan augusti - november 1991 var brutal. Staden försvarades av bara ca 1800-2000 man. De kom ursprungligen från polisen, hemvärnet eller som rekryter. Mot dem stod 36 000 serber. Både soldater ur den reguljär jugoslaviska armén och beväpnade gangsterband som slogs för serberna men med en helt egen agenda. Serberna använda både tungt artilleri och bombflygplan mot Vukovar. Vukovar är den stad i Europa som förstörts mest i ett krig, efter andra världskriget. | ||
Serbernas mål var att besegra och knäcka motståndsviljan hos de kroater som höll staden. Det fanns ingen plan på att ta några krigsfångar. | |||
==Etnisk rensning== | ==Etnisk rensning== | ||
Vukovar var det första | Vukovar var det första riktigt storskaliga exemplet på etnisk rensning under inbördeskriget i Jugoslavien, och det var serberna, tillsammans med kroatienserberna, som stod för den. Före kriget hade Vukovar en befolkning på ca 47 500 där drygt hälften var kroater. Det var en stor andel i en region som annars helt dominerades av kroatienserber. Få av de kroater som levde i Vukovar före striderna överlevde. | ||
Eftersom det uttrycktes tydligt till framförallt kroatienserberna att det förväntades en etnisk rensning togs inte gärna krigsfångar. De kroater som gav sig brukade skjutas och lämnas på platsen för avrättningen. | Eftersom det uttrycktes tydligt till framförallt kroatienserberna att det förväntades en etnisk rensning av kroater togs inte gärna krigsfångar. De kroater som gav sig brukade skjutas och lämnas kvar på platsen för avrättningen. | ||
Under striderna flydde över 30 000 personer från Vukovar | Under striderna flydde över 30 000 personer från Vukovar. Främst kroater men även andra som muslimer och slovener. De flesta fångades in av den serbiska sidan och sattes i koncentrationsläger, läger som var mycket lika de tyskarna använde under andra världskriget. Förhållandena var riktigt dåliga och både svält och sjukdomar var vanliga. | ||
Under det sista dygnets strider gav 400 civilpersoner upp. | Under det sista dygnets strider gav 400 civilpersoner upp och överlämnade sig till serbernas soldater. De var mestadels sjuka och skadade från sjukhuset. De trodde att de skulle föras ut ur staden till en tryggare plats. Istället fördes de ut till en övergiven grisfarm utanför Vukovar där de låstes in. Soldaterna byttes mot milismän, som sedan systematiskt slaktade de sista överlevande från Vukovar. | ||
[[File:Ovcara building.JPG|600px]] | [[File:Ovcara building.JPG|600px]] | ||
Versionen från 9 november 2022 kl. 14.14
Vukovar efter striderna
Belägringen av Vukovar mellan augusti - november 1991 var brutal. Staden försvarades av bara ca 1800-2000 man. De kom ursprungligen från polisen, hemvärnet eller som rekryter. Mot dem stod 36 000 serber. Både soldater ur den reguljär jugoslaviska armén och beväpnade gangsterband som slogs för serberna men med en helt egen agenda. Serberna använda både tungt artilleri och bombflygplan mot Vukovar. Vukovar är den stad i Europa som förstörts mest i ett krig, efter andra världskriget. Serbernas mål var att besegra och knäcka motståndsviljan hos de kroater som höll staden. Det fanns ingen plan på att ta några krigsfångar.
Etnisk rensning
Vukovar var det första riktigt storskaliga exemplet på etnisk rensning under inbördeskriget i Jugoslavien, och det var serberna, tillsammans med kroatienserberna, som stod för den. Före kriget hade Vukovar en befolkning på ca 47 500 där drygt hälften var kroater. Det var en stor andel i en region som annars helt dominerades av kroatienserber. Få av de kroater som levde i Vukovar före striderna överlevde.
Eftersom det uttrycktes tydligt till framförallt kroatienserberna att det förväntades en etnisk rensning av kroater togs inte gärna krigsfångar. De kroater som gav sig brukade skjutas och lämnas kvar på platsen för avrättningen.
Under striderna flydde över 30 000 personer från Vukovar. Främst kroater men även andra som muslimer och slovener. De flesta fångades in av den serbiska sidan och sattes i koncentrationsläger, läger som var mycket lika de tyskarna använde under andra världskriget. Förhållandena var riktigt dåliga och både svält och sjukdomar var vanliga.
Under det sista dygnets strider gav 400 civilpersoner upp och överlämnade sig till serbernas soldater. De var mestadels sjuka och skadade från sjukhuset. De trodde att de skulle föras ut ur staden till en tryggare plats. Istället fördes de ut till en övergiven grisfarm utanför Vukovar där de låstes in. Soldaterna byttes mot milismän, som sedan systematiskt slaktade de sista överlevande från Vukovar.
Den nedlagda grisfarmen utanför Vukovar, i Ovcara
Än idag upptäcks massgravar i samband med nybyggnationer i- och omkring Vukovar.
Numera bor det ungefär lika många i Vukovar som före inbördeskriget. Mängden kroater jämfört med kroatienserber är även den likvärdig. Men historien har satt sina spår. Stämningen mellan kroater och kroatienserber i Vukovar i nutid är fortfarande väldigt ansträngd.
Källor
Bosnian Genocide: The Essential Reference Guide