Kärnkraftens problem: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 41: | Rad 41: | ||
Problem med höga elpriser i södra Sverige har oftast berott på att den elström som produceras i norra Sverige inte har nog med kraftledningar för att elströmmen lätt ska kunna färdas från norra- till södra Sverige. Därför är det bättre att satsa pengar på att bygga fler kraftledningar istället för att satsa pengar på mer kärnkraft. | Problem med höga elpriser i södra Sverige har oftast berott på att den elström som produceras i norra Sverige inte har nog med kraftledningar för att elströmmen lätt ska kunna färdas från norra- till södra Sverige. Därför är det bättre att satsa pengar på att bygga fler kraftledningar istället för att satsa pengar på mer kärnkraft. | ||
[[File: | [[File:Auburn, Washington - power lines perpendicular to Green River Road SE - 04.jpg600px]] | ||
''Kraftledningar'' | ''Kraftledningar'' | ||
| Rad 51: | Rad 51: | ||
Ett stort centralt kärnkraftverk är mycket känsligare för störningar än 1000 små vindkraftverk. Det visades inte minst vintern 2022-2023 när en hel reaktor på Ringhals kärnkraftverk stod oanvänd eftersom en viktig ventil gått sänder. Om ett av 1000 vindkraftverk däremot slutar fungera ett halvår påverkar det inte elproduktionen på samma sätt. | Ett stort centralt kärnkraftverk är mycket känsligare för störningar än 1000 små vindkraftverk. Det visades inte minst vintern 2022-2023 när en hel reaktor på Ringhals kärnkraftverk stod oanvänd eftersom en viktig ventil gått sänder. Om ett av 1000 vindkraftverk däremot slutar fungera ett halvår påverkar det inte elproduktionen på samma sätt. | ||
[[File:IAEA 02790015 (5613115146).jpg| | [[File:IAEA 02790015 (5613115146).jpg|400px]] | ||
''Kärnkraftverket i Tjernobyl efter härdsmältan 1986'' | ''Kärnkraftverket i Tjernobyl efter härdsmältan 1986'' | ||
Versionen från 21 januari 2023 kl. 19.46
Kärnkraftverket i Barsebäck, numera nedlagt efter krav från Danmark
Kärnkraftens fördelar
Kärnkraften har egentligen bara två fördelar. Dels ger ett kärnkraftverk lika mycket ström hela tiden, dygnet runt. Dels är utsläppen av gaser som förvärrar växthuseffekten minimala när kärnkraftverket är i drift. Men det är också allt.
Kärnkraftens nackdelar
<img src="https://dms-cf-03.dimu.org/image/02349weQrbfN?dimension=250x250" width=33%>
1980 röstade svenskarna nej till kärnkraft och de existerande kärnkraftverken skulle läggas ner
När elpriserna stiger i Sverige är det många som ropar eter mer kärnkraft. men är verkligen kärnkraft lösningen på framtida energiproblem och höga elpriser? svaret är nej,. och anledningarna är många.
Priset på elström beror på tillgång och efterfrågan, inte på hur elströmmen skapas. Blir det till exempel brist på naturgas i Europa, som det blev under kriget i Ukraina, stiger priset på el även i Sverige. Oavsett hur vi genererar strömmen i Sverige. Ett bevis för att marknaden styr priserna på elström är Frankrike, som är det land i Europa med mest producerad elkraft från kärnkraft, samtidigt som landet har bland de högsta priserna på elström i Europa.
Vindkraftspark i Öresund, mellan Sverige och Danmark
Kunderna är beredda att betala lite extra för grön energi få, om ens någon, är beredd på att betala extra för energi från kärnkraftverk.
Uran är en ändlig energikälla. och det finns inte särskilt mycket uran på jorden. Därför är det synd om vi bränner ut all utan nu, när det kanske finns något mycket bättre användningsområde i framtiden.
Uranmalm
Elström från kärnkraftverk är dyr. Mycket dyrare än elström som produceras på andra, mer gröna, sätt. Därför vill inga företag satsa på nya kärnkraftverk i Sverige. Det är trots allt inget som förbjuder elföretag att bygga nya kärnkraftverk. Resultatet från folkomröstningen 1980 gällde endast de kärnkraftverk om redan var i drift..
Vi har ett så pass stort överskott på producerad elström i Sverige.att det endast finns någon enstaka dag per år när vi måste importera elström. Resten av årets dagar exporterar och säljer Sverige mer ström till Europa varje dag, än vi importerar. och skulle vi behöva mer elström går det fortfarande att bygga ut våra älvar ännu mer än de är nu, istället för att bygga nya kärnkraftverk.
Höljesdammen, Värmland
Problem med höga elpriser i södra Sverige har oftast berott på att den elström som produceras i norra Sverige inte har nog med kraftledningar för att elströmmen lätt ska kunna färdas från norra- till södra Sverige. Därför är det bättre att satsa pengar på att bygga fler kraftledningar istället för att satsa pengar på mer kärnkraft.
Fil:Auburn, Washington - power lines perpendicular to Green River Road SE - 04.jpg600px
Kraftledningar
Det tar minst tio år innan ett nytt kärnkraftverk står färdigbyggt. På tio år har vi trolige förbättrat de gröna kraftverken ännu mer så att kärnkraftverkens el inte kan bli konkurrenskraftig. Därför är det bättre att ta pengarna som byggandet av nya kärnkraftverk kostar till att utveckla utvinningen av förnybar energi istället.
Även om kärnkraftverk inte sprider särskilt mycket farliga gaser medan de är i drift, är uranet väldigt energikrävande att få fram i gruvor i länder där det dessutom ofta är minoriteter eller de fattigaste som kryper ner i gruvorna. Dessutom finns ingen bra plan på hur avfallet från kärnkraftverken ska tas om hand på ett tryggt sätt.
Ett stort centralt kärnkraftverk är mycket känsligare för störningar än 1000 små vindkraftverk. Det visades inte minst vintern 2022-2023 när en hel reaktor på Ringhals kärnkraftverk stod oanvänd eftersom en viktig ventil gått sänder. Om ett av 1000 vindkraftverk däremot slutar fungera ett halvår påverkar det inte elproduktionen på samma sätt.
Fil:IAEA 02790015 (5613115146).jpg
Kärnkraftverket i Tjernobyl efter härdsmältan 1986
Olyckor i kärnkraftverk kan få katastrofala följder. Exploderar ett vindkraftverk påverkas inte särskilt mycket av miljön, medan halva Europa påverkades av nedfall när kärnkraftverket i Tjernobyl drabbades av en härdsmälta 1986.
Kärnkraftsförespråkare brukar peka på generation fyra kraftverk som ska bli så små att ett kärnkraftverk ska kunna serva en enda stad istället för de traditionella, gigantiska som servar stora delar av Sverige. Problemet är att inget generation fyra kärnkraftverk har byggts och därför finns inget bevis för att ett generation fyra kraftverk verkligen fungerar, ännu. Och även om dessa kraftverk förväntas bli mindre än de vi har nu, är de ändå enorma och tar som minst upp ytan av en normalstor fotbollsplan.
De festa bor hellre granne med ett vindkraftverk än med ett kärnkraftverk, om de är tvungna att välja på något av dem.
Genom användningen av uran i kärnkraftverk är det samtidigt möjligt att ta fram plutonium till kärnvapen, och ingen vill ha mer kärnvapen på jorden.
Lällor
Bildkällor
Alla bilder från Wikimedia Commons utom:
Märke, atomkraft: dms-cf-03.dimu.org/image/02349weQrbfN?dimension=250x250
