Åtgärder

Tema - Sverige: Skillnad mellan sidversioner

Från Skolbok

Ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 24: Rad 24:
:Namnskyltar vid sjöarna eleverna ska fylla i
:Namnskyltar vid sjöarna eleverna ska fylla i


Bild över Vänern, men tomma textrutor på de två halvorna, samt viktiga städer runt sjön, Kållandsö och Lurö skärgård. Text med förklaring över Vänerns betydelse.
:Namnskyltar som ska fyllas i. Arbetsuppgift om Vänerns betydelse för sjötrafik förr. Något om Trollhättans forsar och Vänersborgs omlastningshamn.
Bild över Vänern, men tomma textrutor för viktiga orter liksom Visingsö. Inskjuten bild som förklarar förkastning. 3D skiss av Vättern i genomskärning.
:Frågeblad om Vätterns viktigaste platser.
Bild över Hjälmaren med tomma rutor vid Hjämarens städer liksom Hjämare kanal. Insprängd bild över Göta kanal.
:Tomma textrutor att fylla , Frågor om Göta kanals byggande och betydelse.
:Bild över Mälaren med alla städer runt.
:Textrutor för stadsnamn. Stockholm med slussen beskriven.
Storsjön och fFösösn med Östersund
:Frågepapper med textrutor. Frågor om Storsjöns betydelse. Nordligaste runstenenn, väg till Norge.


'''De stora slätterna'''
'''De stora slätterna'''

Versionen från 7 april 2023 kl. 13.19

Så unga elever som de i år 4 har svårt att lära sig fakta genom att läsa texter eller titta på kartor. Därför är det bättre med en arbetsbok där bild och korta texter kombineras med arbetsuppgifter samtidigt som längre texter om samma sak hittas i läroboken. Eftersom det finns så många olika läroböcker, kan det vara en bra idé att istället koppla arbetsboken till filmserien "Geografens testamente" i första hand och klassens lärobok, oavsett vilken det är, i andra hand.

Sedan kommer så klart diskussionen om vad i det centrala innehållet som ska ingå i undervisningen i geografi i år 4. Så här skulle en arbetsbok kunna se ut:

Framsida

Framsidan ska visa en bild kopplad till ämnet men som också innehåller någon i elevens ålder samt djur. Nåhgon som klappar ett rådjurs kid, tittar på kossor, tittar på en skattkarta med en hund bredvid sig, eller liknande.

Faktasida

Hör finns en kort text om Lgr22 och information till läraren.

Karta över Norden och Östersjön, med etiketter

Kartan ska ha textrutor och eventuellt flaggor som visar alla länder runt Östersjön och dessutom bör Island finnas inklippt i kanten. Eleven förväntas fylla i namnen på de olika länderna samt Östersjön.

Karta över Sverige, med de största städerna utsatta som prickar

Eleven ska fylla i namnen på Sveriges största städer


De stora sjöarna

Bild över en glaciär med ändmorän, sidomorän, flyttblock, dödisgrop, osv

Repetition av vad istiden var och hur glaciärer förändrar marken under dem med en ort text om glaciärer. Textrutor att fylla i olika spår från glaciärer.

Bild över Norden, ända bort till Kolahalvön med streck som sammanfogar de stora sjöarna med förklaring till hur de skapats av inlandsisen

Namnskyltar vid sjöarna eleverna ska fylla i

Bild över Vänern, men tomma textrutor på de två halvorna, samt viktiga städer runt sjön, Kållandsö och Lurö skärgård. Text med förklaring över Vänerns betydelse.

Namnskyltar som ska fyllas i. Arbetsuppgift om Vänerns betydelse för sjötrafik förr. Något om Trollhättans forsar och Vänersborgs omlastningshamn.

Bild över Vänern, men tomma textrutor för viktiga orter liksom Visingsö. Inskjuten bild som förklarar förkastning. 3D skiss av Vättern i genomskärning.

Frågeblad om Vätterns viktigaste platser.

Bild över Hjälmaren med tomma rutor vid Hjämarens städer liksom Hjämare kanal. Insprängd bild över Göta kanal.

Tomma textrutor att fylla , Frågor om Göta kanals byggande och betydelse.
Bild över Mälaren med alla städer runt.
Textrutor för stadsnamn. Stockholm med slussen beskriven.

Storsjön och fFösösn med Östersund

Frågepapper med textrutor. Frågor om Storsjöns betydelse. Nordligaste runstenenn, väg till Norge.

De stora slätterna

De djupa skogarna

Den långa kusten

De stora öarna

De höga fjällen

De tusentals öarna

De stora städerna


Källförteckning

Källor kan förslagsvis placeras längst bak, efter sista sidan i arbetsboken, för att det ska vara lätt att utelämna dem vid utskrift av arbetsboken. Det finns ingen i år 4 som tycker det är intressant att läsa dem i vilket fall som helst.