Surt regn

Det kan kännas hopplöst när du lyssnar på alla larm och rapporter om klimatkrisen. Ändå ska du veta att vi redan haft flera mindre kriser, kriser vi hanterat så bra att det inte är frågan om kriser längre. En sån kris var "surt regn".

Vad är surt regn?

Regnvatten har normalt ett Ph på 5.0 till 5.5, vilket gör att det från början är lite under neutralt Ph som är 7. Varje steg upp eller ner på Ph-skalan är 10 x mer eller mindre surt än föregående, så det är stor skillnad på Ph 5 och 6.

Det som gör regnet litet surt är att regndropparna tar upp föroreningar och kemikalier i luften. I en någorlunda ren luft är det kvävejoner som tas upp (kväve = N). De blandas med syre och väte genom fukten i luften (syre = O och väte = H) och skapar något liknande salpetersyra (HNO3). Detta är dock inget jätteproblem, normalt sett.

Svavel och fossila bränslen

Det stora problemet är stenkol och mineralolja. Båda innehåller svavel (svavel = S). Det är svavel som lagrats i kolet och oljan flera miljoner år. När sedan kolet eller oljan eldas upp släpps det ut koldioxid (CO2) så klart, som skyndar på klimatkrisen, men även mycket av svavlet. Först blandas svavlet med syret i luften och bildar svaveloxid (SO). Sedan blandas svaveloxiden med fukten i luften där både väte (H) och syre (O) ingår, och skapar något liknande svavelsyra (H2SO4).

När det sedan regnar innehåller regndropparna i värsta fall både salpetersyra och svavelsyra. Ph-värdet blir lika lågt som i vinäger eller citronsaft. Detta är inte naturligt. Det sura regnet påverkar livet på marken och i sjöar och vattendrag väldigt mycket.

Hur påverkas Sverige?

Stenkol har använts i fabriker i både England och Tyskland, förutom i Sverige, sedan flera hundra år tillbaka. Det innebär att det främst är naturen runt fabrikerna som drabbats. Genom att bygga högre skorstenar har utsläppen kunnat spridas ut på större ytor så att de inte märkts lika mycket, men de har hela tiden funnits kvar.

För Sveriges del har et främst varit Västkusten, mellan Göteborg och Norge, som drabbats riktigt svårt. Det beror på att England har spytt ut mängder med utsläpp under lång tid, och eftersom det nästan alltid blåser västlig vind på Västkusten har utsläppen följt med vindarna över Nordsjön där även fukt från havet plockats upp. När vindarna sedan pressats upp över land har luften kylts ner och det har regnat. Det extremt sura regnvattnet har sedan sänkt Ph-halten i både vattendrag och jordar längs hela kusten. När Ph-halten går ner lakas metaller ut i vatten och mark, främst aluminium, vilket i sin tur gör det svårare för växter och djur att överleva.

Hur påverkas växter?

Granskog skadad av surt regn

Växterna får svårare att suga upp vatten. I Sverige och Tyskland är det tydligaste tecknet att granar dör. Granar gör marken i granskogarna naturligt litet surare och har svårt att klara surt regn som sänker Ph-värdet ytterligare. Granar är dessutom en viktig ekonomisk resurs för Sverige där skogsbruket är värt miljarder i exportvinster. En surare miljö gör också att många arter av blommor och örter som inte trivs i en sur miljö dör ut, och med dem försvinner även de insekter som specialiserat sig på just de växterna, vilket i sin tur kan påverka fåglar som får mindre mat.

Hur påverkas djur?

De som drabbas hårdast är fiskar. Gälarna slutar fungera när vattnet får mer och mer metalljoner i sig, och då kvävs fiskarna, men även olika grodor och paddor dör när vattnet blir för surt för dem att vara i. Speciellt på våren, när snön smälter, sjunker Ph-värdet. Det kallas ibland för surstöten. Det sker samtidigt som grodor lägger rom. Rommen skadas lätt, vilket är väldigt negativt för grodornas fortplantning. Många fiskevårdsföreningar har betalat för kalkning av sjöar. Kalk gör att Ph-värdet stiger, för en tid. Ofta måste kalkningen göras om efter något eller några år. kalkning är dyrt och det gör även att det blir för dyrt att rädda fisken i alla sjöar. Istället får man välja vilka som ska innehålla liv, och vilka som får dö. Står du vid en sjö som ser svrt ut, utan liv i sig, är det troligen en försurad sjö.

Är försurning fortfarande ett problem?

För Sveriges del är det inte längre något problem. Länderna i Västeuropa och USA insåg att detta är ett problem. Nya lagar, riktade mot fabriksägarna, gjorde det straffbart att släppa ut föroreningar från förbränningen av stenkol och mineralolja i naturen på det här sättet.

Numera finns det vanligtvis en form av rening i fabrikernas skorstenar som "tvättar" föroreningarna så att svavlet tas om hand redan innan det släpps ut i naturen. Bilar har vanligtvis en katalysator i avgassystemet som stoppar för stora utsläpp. Detta har i sin tur gjort att mängden surt regn i Västeuropa och USA stadigt minskat under hela 2000-talet.

Men visst är försurning fortfarande ett problem, även om det inte är det hos oss...

Framförallt Kina och Indien släpper fortfarande ut stora mängder orenade utsläpp från kolkraftverk och industrier, men även länder som Ryssland, Sydafrika och Australien är stora miljöbovar när det gäller orenade utsläpp. Dessutom skapar förbränningen av främst stenkol otroliga mängder aska som är förgiftad av både tungmetaller och svavelföreningar. Den askan måste också tas om hand på ett sätt som gör att grundvattnet och omgivningen inte förgiftas, vilket sällan sker i dagens läge.

Hur ser framtiden ut?

Vi har ju faktiskt lyckats få bort surt regn. Det har varit dyrt, framförallt för fabriksägarna, och det har tagit tid, men genom att kunna dela ut hårda straff till de som inte samarbetat har det gått att få bort ett stort hot mot miljön från delar av jorden. Det visar i sin tur att det borde gå att göra samma sak med de bakomliggande orsakerna till klimatkrisen. Det enda som krävs är egentligen att göra det straffbart att försämra klimatet, att se till att det finns internationella domstolar som kan döma de som förstör klimatet och slutligen att se till att straffen dessutom är hårda.

Källor

https://www3.epa.gov/acidrain/education/site_students/phscale.html

Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons.