Bohuslän

Landskapsvapen

Landskapsblomma

Bohusläns landskapsblomma är vildkaprifolen. Vildkaprifolen är vanlig där det är varmt, i Götalands västra kustlandskap och längs Norges södra och sydvästra kust. Den är ganska vanlig på Bohusläns trädlösa klippstränder och öar. Det som ser ut som en enda stor blomma är egentligen en hel samling mindre blommor som växer ut från samma plats på blomman.

Landskapsdjur

Bohusläns landskapsdjur är knubbsäl. Det är en säl som oftast ses i norra Atlanten, norra delen av Stilla havet och Nordsjön. Den lever även i Sverige, vid västkusten och i södra Östersjön.

Kommunikation

I alla tider ha man färdats med båt längs kusterna. Djupa vikar och berg har gjort det besvärligt att bygga vägar. Då har båt blivit ett naturligt sätt att ta sig fram. Landskapets många djupa fjordar och strömmar som skapar isfria vatten på vintern har skapat flera av Sveriges bästa hamnar, bland annat Marstrand för privatbåtar och Uddevalla för godstrafik.

Järnvägen har gått från Skee i Norge till Göteborg, men i praktiken är det bara sträckan Uddevalla-Göteborg som trafikeras numera.

När man byggde motorvägen E6 klövs landskapet. Det har gjort att t.ex. samhället Ljungskile delats i två delar med halva samhället väster om motorvägen ch andra halvan öster om motorvägen.

Ljungskile när motorvägen byggdes

De många djupa vikarna har också gjort att många stora broar byggts i Bohuslän, till exempel bron ut till ön Tjörn, eller bron över Byfjorden utanför Uddevalla.

Tjörnbron sträcker sig från Almön i väster till Källön i öster, 664 meter lång.

Traditionella näringar

Traditionellt har man fiskat i Bohuslän. Befolkningen har varit fattig men havet har gett en stadig inkomst. Förr kunde man fiska både hälleflundra och torsk i vattnen mellan Orust och Tjörn, och fastlandet. Utfiskningen från 1960-talet och framåt har gjort att det inte går att fiska kommersiellt i Bohusläns hav längre utan fiskebåtarna går ut i Nordsjön och Atlanten och fiskar istället. Istället har man prövat annat, som musselodling, för att få en inkomst från havet.

Fiskarfamilj, Grundsund, 1863

Stenhuggeriet var även det något som den fattiga befolkningen började med för att få litet extra inkomster. Bohusgraniten håller en kvalitet som är världsbäst och granit från landskapet har huggits och formats till allt ifrån vackra statyer till gatsten och sålts vidare i hela världen. När man började belägga vägarna meed asfalt istället frö gatsten blev det inte lönsamt längre och de flesta stenhuggerierna lade ner verksamheten.

Staty av bohusgranit, typiskt rödaktig i färgen.

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Wikipedia:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vildkaprifol

https://sv.wikipedia.org/wiki/Knubbs%C3%A4l

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.