Åtgärder

Ryska revolutionen - upptakten

Från Skolbok

Version från den 17 september 2022 kl. 09.32 av Ingemar (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '==Hur var det i Ryssland före 1900-talet?== Ryssland var ett land med en av världens största arméer, men samtidigt en av de fattigaste och sämst utrustade arméer. Lan...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Hur var det i Ryssland före 1900-talet?

Ryssland var ett land med en av världens största arméer, men samtidigt en av de fattigaste och sämst utrustade arméer.

Landets inkomster kom nästan helt från jordbruket. Industrialiseringen i början av 1900-talet var inte mycket större än den varit under Napoleonkrigen. där nästan den enda tunga industrin fanns där Peter den store en gång byggde upp den, vid Uralbergen.

Bönderna var vanligtvis livegna. De var inte slavar, men nästan. Livegna bönder fick ingen lön utan arbetade på markägarens fält och fick betalt av det som odlades. Överskottet tog jordägaren. Livegna bönder fick inte heller byta till någon annan jordägare. Ungefär som statarna hade det i Sverige under samma tid. Däremot kunde jordägare sälja bönder mellan varandra, något som inte svenska statare drabbades av. Bönder fick ingen skolutbildning. De kunde varken läsa, skriva eller räkna, och var därför lätta att kontrollera. På det hela taget var det otroliga skillnader mellan den stora massan väldigt fattiga bönder, och en liten rik elit av adelsmän och präster.


Vad kan verka förvirrande?

Huvudstaden i Ryssland var Sankt (S:t) Petersburg, som med sitt skyddade läge längst in i Finska viken var Ryssland stora hamn i väst. Staden bytte senare namn till Petrograd, för att inte ha så tyskt namn. Efter revolutionen döptes staden om igen, efter revolutionsledaren Lenin, till Leningrad. Efter Sovjetunionens sammanbrott döptes staden återigen om till det ursprungliga S:t Petersburg. Från revolutionsåren blev dock Moskva Rysslands huvudstad.

Ryssland använde sig av den julianska kalendern, medan Västeuropa använde den gregorianska kalendern. Det skiljer 13 dagar mellan kalendrarna vilket innebär att viktiga datum i Ryssland hände på helt andra datum enligt vår kalender,. När det var åttonde mars, på internationella kvinnodagen, hos oss var det t.ex. 23 februari i Ryssland. När Oktoberrevolutionen bröt ut i Ryssland, var det november hos oss, och så vidare. Detta kan vara förvirrande när vi läser om Rysslands historia. Numera använder Ryssland samma kalender som vi.


Källor

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.