Klimatkrisen på Levanten
Från Skolbok
Mellanöstern - där krig och klimatkris möts.
Levanten är ett utsatt område på jorden som kommer att drabbas extra hårt av klimatkrisen i framtiden. Tidigare krig och pågående krig har förstört infrastrukturen på många platser och gjort stora områden till laglöst land. När samma områden drabbas av klimatkrisens effekter kommer det att sluta i katastrof i form av svält, sjukdomar och flyktingströmmar av migranter som försöker ta sig till andra platser. Främst till Europa. Bara för att få en chans att överleva.
Varför blir klimatkrisen så svår på Levanten?
Rött = varmast område på sommaren, Hadleycellens övre kant, i nutid
När temperaturen går upp på jorden ökar Hadleycellerna runt ekvatorn i storlek. Det innebär att det bälte, eller kedja, av högtryck som tidigare legat över 30:e breddgraden och skapat Saharaöknen trycks norrut. Högtrycksbältet hamnar istället närmare kusten mot Medelhavet i Nordafrika och skapar stäpp eller öken i områden som tidigare fått en del regn, i alla fall under vintern.
Hårdast drabbas naturligtvis Nordafrikas kust, men även platser som Spanien, södra Italien och Levanten kommer att uppleva allt mindre mängd regn för varje år som går.
Vad händer när regnen minskar?
'Fil:Mediterranean Drought Hoerlingetalfig1b.jpg
Rött = områden som drabbats av allt svårare torka sedan 1970-talet
Från 1970 har regnmängden på Levanten minskat med 18%. Närmaste trettio åren kommer den att minska med ytterligare 20%, jämfört med 1970 års regnmängd. Vid år 2100 kommer Levanten att få ytterst små regnmängder och ha ett klimat liknande det vi hittar Tchad eller Niger nu.
En minskad regnmängd kommer att göra det allt svårare att bedriva jordbruk.
- Steg ett är att regnen inte räcker till utan bevattning av växter och vatten till djur tas från brunnar
- Steg två är när brunnarna sinar, djupare brunnar måste borras. Brunns vattnet räcker inte till jordbruk, bara för eget bruk och djuren med sina herdar blir nomadiserade, utskickade över stora ytor för att hitta gräs och vatten.
- Steg tre är när vattnet inte räcker på en plats. Brunnar med lite vatten på olika ställen över stora områden används av den lilla befolkningen som finns kvar, som är nomader.
- Steg fyra är när vattnet slut. Det är bara längs floder som det går att överleva. Städerna är rikare, där går det att köpa in vatten med tankbåtar från länder som har vattenöverskott.
Mellan de olika stegen kommer det att komma fler och fler år med torka, utan regn, innan regn återigen faller. Så var det i Levanten, och främst Syrien, under åren 2007-2010. Då upplevde Levanten den värsta torkan på 800 år och många forskare anser att den torkan var bidragande orsak till både den arabiska våren 2010, och inbördeskriget i Syrien som startade 2011.
Hur påverkas jordbruket?
Utan vatten dör växterna, marken spricker och det blir omöjligt att bedriva jordbruk
Jordbruket kommer att slås ut, steg för steg. Det kommer inte att vara möjligt att ge befolkningen mat genom eget jordbruk utan länderna blir beroende av import. Om länderna har en stor del av sin export i form av jordbruksprodukter nu, frukt, grönsaker, brödsäd eller uppfödning av olika djur, kommer länderna att tappa den inkomsten i framtiden. Något som kommer att försämra befolkningens ekonomi ytterligare och öka risken för uppror och krig när folk inte har råd att åta sig mätta.
Hur påverkas sjöarna och floderna?
När regnen minskar över Golanhöjderna kommer Genesarets sjö långsamt att försvinna, precis som Aralsjön gjort. I Levanten finns egentligen bara två större floder: Jordanfloden och Eufrat. Jordanfloden är redan nu mer eller mindre uttorkad och det kommer i sin tur att stoppa tillförseln av vatten till Döda havet, som även det kommer att försvinna inom en eller två generationer.
Eufrat kan kanske klara sig längre. Det beror på var Hadleycellens gräns hamnar. Drivs den över bergen i Turkiet kommer även Turkiets inre att drabbas av svår torka som slutligen gör stora områden obeboeliga och torkar iut källorna till både Tigris och Eufrat. Men om Hadleycellens gräns stoppas av bergen i Turkiet kommer det att fortsätta vara ett relativt fuktigt klimat i Turkiet. Då kommer regnen i Turkiet att fylla på floderna. Eufrat kommer att bli den viktigaste vattenkällan i Levanten och Syrien kommer att vara det enda land i Levanten med riklig tillgång på vatten för jordbruk och utveckling av städerna.
Varför blir det sandstormar på Levanten?
Fil:Dust Storm Sweeps Across Middle East (21305367521).jpg
Sandstormar syns från rymden
Med många års mellanrum har kraftiga sandstormar uppstått över Levanten. Senast gångerna var 1995 och 2015. De uppstår när kraftiga östliga vindar driver in över Arabiska halvön, plockar upp sand i ökenområdena och tar med den i stormbyarna vidare in över Levanten. Jordbruket skadas, Turismen drabbas och flygtrafiken stoppas. I de svårast drabbade områdena är det svårt att ens gå utomhus under stormarna då det är svårt att både se någonting och att andas i sandmolnet. Forskare förutspår att sandstormar på Levanten kommer att bli allt vanligare i takt med att klimatkrisen ständigt förvärras.
Vad gör regeringarna?
I dagsläget är det oroligt på Levanten. Inbördeskriget i Syrien har inte tagit slut. I praktiken är det bara vapenvila sedan ISIS besegrades 2017. Hizbollah i södra Libanon är i konstant krig mot Israel och Libanon dras fortfarande med skadorna efter inbördeskriget 1975-1990 och explosionen som förstörde hamnen i Beirut 2020. Israel är även i fullt krig med Hamas genom den fullskaliga invasionen av Gaza från 2023. Utöver det finns en ständig konflikt mellan palestinier och judiska bosättare på Västbanken och i Jerusalem.
Det enda land i Levanten som inte är mer eller mindre i krig är Jordanien, men där är flyktingarna från alla andra konflikterna och krigen i Levanten det största problemet. Grundvattnet i landet är på väg att ta slut, samtidigt som folkmängden stadigt ökar. Enda lösningen är att bygga avsaltningsanläggningar i Röda havet, men det är en dyr lösning som inte kommer att fungera i längden då folkmängden ökar snabbare än den vattenmängd som finns tillgänglig.
Slutsatsen är att inget land i Levanten har en rimlig möjlighet i dagsläget att arbeta för att klara klimatkrisen i framtiden.
Vad borde regeringarna göra?
Teknikutveckling/produktutveckling: Krigen och konflikterna bör avslutas, eftersom det är grundproblemet till att klimatkrisen kommer att drabba regionen så hårt. Pengar som nu går till vapen och krigsutrustning bör investeras i utveckling av teknik. Jordbruket kommer att försvinna. Det enda som kan rädda ländernas ekonomi är att satsa på högteknologisk industri som kan exporteras till länderna i den rika delen av världen. I dagsläget är det bara Tel-Aviv i Israel och Amman i Jordanien som kan ses som centrum för teknologisk utveckling. För att få utvecklingen att fungera krävs samtidigt att ett fungerande skolsystem, från grundskola till universitet, byggs upp i Levanten.
Turism:
Om det går att få fred går det samtidigt att locka turister till regionen. Eftersom det finns så pass mycket kultur från antiken och islams storhetstid går det att locka turister som struntar i naturen.
Kustområdena kommer alltid att kunna locka turister som vill ligga på en sandstrand, dricka paraplydrinkar under parasoll och bli allmänt ompysslade.
Dessutom kommer bergsområdena på Golanhöjderna och i Jordanien att vara svalare även i framtiden och locka till sig fotvandrare och de som vill uppleva landsbygden, bara det går att rensa Golanhöjderna från landminor som placerats där av olika grupper under årtionden av krig.
Naturtillgångar
Det finns naturtillgångar i Levanten som inte är beroende av vatten. I Döda havet pågår utvinning av pottaska som konstgödning ur Döda havets salt, både av företag från Israel och Jordanien. Så länge vatten kan transporteras till döda havet kan den verksamheten pågå. En lösning är att pumpa saltvatten från avsaltningsanläggningar till Döda havet istället för att släppa tillbaka det till Medelhavet eller Röda havet.
Jordanien har stora tillgångar av fosfat, ett ämne som även det är viktigt i jordbruket som konstgödsel och som dessutom börjar ta slut på jorden vilket innebär att priset för fosfat troligen kommer att öka i framtiden och göra råvaran mer värdefull än nu.
Källor
https://www.ifrc.org/docs/appeals/09/MDRSY001do.pdf
https://www.britannica.com/event/Lebanese-Civil-War
https://deadsea.com/articles-tips/the-dead-sea-works-potash-mining/
https://www.jpmc.com.jo/EN/ListDetails/Mining_and_Mines/1026/1
Bildkällor
Alla bilder från Wikimedia Commons.
