Åtgärder

Analysera historiska källor

Från Skolbok

Version från den 12 oktober 2024 kl. 05.13 av Ingemar (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'När du analyserar historiska källor gör du inte riktigt likadant som när du analyserar källor i andra ämnen. Istället gör du analysen steg för steg tills du kan avgö...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

När du analyserar historiska källor gör du inte riktigt likadant som när du analyserar källor i andra ämnen. Istället gör du analysen steg för steg tills du kan avgöra om källan är en bra källa eller en dålig källa för ett arbete i historia. Detta gäller främst när dokument och texter används som källor, det finns en annan sida i Grundskoleboken om hur bilder analyseras. Men bilder kan analyseras på samma sätt som texter också.

Steg 1

Börja med att analysera källan. Är det en primärkälla eller en sekundär källa? Det är viktigt för att avgöra hur troligt det är att det som står stämmer med verkligheten.

*En primär källa var på plats och såg det som hände med egna ögon. Den skrev ner det som hände i samband med händelsen eller inom en kort tid efteråt. Till primära källor räknas: dagboksanteckningar, statliga dokument, tidningsartiklar, brev, intervjuer, ljudinspelningar och tal. men även målningar, fotografier och filmer i direkt anslutning till händelsen. Hit räknas också udda saker som kläder, möbler och byggnader som är typiska för tiden.
*En sekundär källa har talat med någon som var där, eller har skrivit en bok med texter från andra böcker. Sekundära källor är ofta analyser av händelser, artiklar i uppslagsverk eller biografier om människors liv.

Fråga dig själv:

*vem skapade det här dokumentet?
*Varför skapades dokumentet?
*När skapades dokumentet?
^Är det en primär- eller en sekundär källa?


Steg 2

Steg 3

Steg 4

Steg 5