Finska Karelen

Fil:Karjala.PNG

Landskapsvapen

Fil:Karjalan historiallisen maakunnan vaakuna.svg

Finska Karelens landskapsvapen och flagga

Landskapsblomma

Norra Karelen har Finnros som landskapsblomma.

Södra Karelen har mosippa som landskapsblomma.

Landskapsdjur

Karelen har inget landskapsdjur.

Geologi/geografi

Karelen beboddes ursprungligen av den finsk-ugriska folkstammen karelarna med ett eget språk och en egen kultur. Idag har åtminstone en miljon av alla finländare karelska rötter. I Finland talar ungefär 5 000 personer karelska, så likt finskan att språket ibland kallas öst-finska. Mindre än 10% av finska Karelens befolkning är kareler.

I Norra Karelen ligger Finlands femte största sjö Pielisjärvi med Koli nationalpark vid sjöns västra strand.

På grund av olika krig är Karelen ett landområde som numera ligger både inom Finlands och Rysslands gränser. I Finland ligger de två finska landskapen Norra och Södra Karelen. Det historiska landskapet Karelen innehöll bägge områdena.

Finska soldater i Karelen bygger bunkrar för att skydda sig mot ryska soldater

Gränserna för det historiska Karelen och Karelens uppdelning i olika områden

Karelerna har en rik sagoskatt och särskilt historierna ur Kalevala utspelar sig i Karelen. För många finländare spelar Karelen samma roll som nationssymbol, som Dalarna gör i Sverige.

I Finland har det länge varit närmast tabubelagt att tala öppet om Karelen, trots en djup önskan hos finländarna om en återförening av de karelska områdena. Skulle man börja kräva en återförening skulle det reta Ryssland i öst, som kämpat för att erövra de karelska områdena, och en återförening har därför aldrig varit en officiell önskan.

Merparten av Finlands befolkning är protestantiskt kristna, men i Karelen är också ortodox kristendom vanlig.

Ortodox ceremoni i Ilomantsissa i finska Karelen

Kommunikation

Över huvud taget är kommunikationerna inom Karelen rätt begränsade. Ofta använde man båtar på de stora sjöarna i Finlands inland för transporter förr.

Väg 6 går genom södra- och norra Karelen, men den är varken en motorväg eller Europaväg. Blå vägen, som även går genm Umeå i Sverige, går från Vasa och till ryska gränsen. Vägen passerar bl.a. staden Joensuu i norra Karelen.

Det går också en järnvägslinje från Helsingfors genom finska Karelen. Passagerare kan åka med till Joensuu i norra Karelen.

Järnvägen används mest för transport genom Karelen

Från 2009 har det varit möjligt för finska medborgare att färdas med båt från sjön Saimen, genom finska Karelen, till Viborg utan krav på visum. Viborg var en gång huvudstad i Karelen men numera ligger staden i den ryska delen. Färden går genom åtta slussar längs Saima kanal. Höjdskillnaden mellan sjön Saimen och Finska viken är nästan 80 meter så slussarna behövs.

Saima kanal

Traditionella näringar

Traditionellt har karelerna odlat marken där det varit möjligt. Ofta var det små åkerlappar man fick fram genom att fälla eller bränna skogen. För att klara sig har de också både fiskat och jagat. Djurens pälsar har sålts med god förtjänst. Skogarna har gett inkomster genom timmerfällning.

Ända fram till 1800-talet levde karelerna ofta i storfamiljer där 25-30 personer delade hus med varandra.

Kareler bryter skog

Nutida näringar

Karelen är en utflyttningsbygd. Främst på finska sidan, men även på den ryska. Ungdomarna flyttar till storstäderna, Helsingfors eller s:t Petersburg, och gårdarna lämnas öde när de gamla dör bort.

Ödegård i ryska Karelen

Mycket natur är fortfarande orörd i Karelen, därför har finska staten gått in och gjort om stora områden till nationalparker för att bevara både urskogarna och spåren av karelernas svedjebränning och odling i det karga skogslandskapet.

Nationalparken Koli i norra Karelen, Finland

För de som bor kvar i Karelens inre är det främst skogen som ger arbetstillfällen och pengar.

Några viktiga orter

Joensuu är norra Karelens viktigaste ort. Vid 1800-talets slut var handeln betydande för staden, särskilt exporten av trävaror och mejeri- och köttprodukter. Joensuu blev med tiden en livlig utbildnings- och handelsstad, och har dessutom blivit en viktig knutpunkt för flera landsvägar, flyg- och järnvägslinjer, samt vattenleder. I Joensuu ligger östra Finlands universitet.

Torget i Joensuu

Lieksa är en mindre ort vid ryska gränsen som byggts upp kring träindustri. Största arbetsgivaren är Pankakoski kartongfabrik , som ägs av Pankaboard Oy. Ungefär 200 personer arbetar där. Enligt 2014 års statistik var medelinkomsten i Lieksa tredje sämsta i Finland. Sedan 1980 talet hålls festivalen Lieksa Brass Week varje år. Av de med utländsk härkomst som bor i Lieksa är somalier den största folkgruppen.

Lieksa centrum 2010 och Branden 1934 som ödelade Lieksa

Outokumpu fick sitt uppsving 1910 när man hittade malm i bergen runt staden. Där bröt man nickel-, kobolt- och kopparmalm fram till 1989. Numera är gruvan utbruten och fungerar istället som ett museum. Outokumpu är ändå en av Finlands mest industrialiserade kommuner, i förhållande till befolkningen i kommunen. I Outokumpu finns också Finlands djupast borrade hål, 2 516 meter. Man använder sig av hålet vid forskning om hur jorden ser ut på insidan.

Malmkristall (grön) av Uvarovit, som innehåller koppar, från Outokumpu gruva

Imatra

Villmanstrand

Några kända personer

Popgrppen Nightwish kommer från staden Kides i norra Karelen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Nightwish

Fil:Floor-Interview-1.jpg

Sångerskan Katri Helena är schlagerdrottning med över 1.5 miljoner sålda skivor. Hon har varit med i schlagerfestivalen både 1979 och 1993. Hon kommer från Tohmajärvi i norra Karelen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Katri_Helena

Roligt vetande

Karelska piroger med äggsmör är en smaskig maträtt som spridits från Karelen ut till resten av världen.

Kalevala är en samling sagor och sägner som utspelar sig i Karelen. Det handlar om världens skapelse, hjältarna Väinämöinens och Lemminkäinens olika dåd, resorna till Pohjola - mörkrets rike i norr osv. Sagorna samlades ihop från muntliga berättelser under 1800-talet när Finland behövde något som enade landet och gav Finland en egen historia som varken var svensk eller rysk. Än idag har Kalevala en särställning i den finska sagovärlden.