Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Östersjön - ett hav i kris"

Från Skolbok

m
m
 
(4 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin
 +
 +
<!--
 +
 
http://3.bp.blogspot.com/-83_l3c3uGWo/VlrxIbWgxqI/AAAAAAAAFvc/Tj1rtzBEKjc/s1600/sverige.jpg
 
http://3.bp.blogspot.com/-83_l3c3uGWo/VlrxIbWgxqI/AAAAAAAAFvc/Tj1rtzBEKjc/s1600/sverige.jpg
  
 
''Östersjön med länderna omkring. Runt kusterna bor ca 90 miljoner människor''
 
''Östersjön med länderna omkring. Runt kusterna bor ca 90 miljoner människor''
  
Östersjön är ett grunt, känsligt innanhav med en enda kontakt med haven utanför, Öresund. Det innebär att vattnet i havet byts ut långsamt, 30 år är normalt. Havsvattnet är dessutom ''bräckt'', dvs. inte salt, men inte heller riktigt så saltfritt att det går bra att dricka. Minst salt är de nordligaste delarna, mest salt de med kontakt med Atlanten. De livsformer som bor i Östersjön är anpassade till saltvatten eller till färskvatten. För bägge sorterna är det ansträngande att leva i Östersjöns bräckta vatten.
+
Östersjön är ett grunt, känsligt innanhav med en enda kontakt med haven utanför, Öresund. Det innebär att vattnet i havet byts ut långsamt, 30 år är normalt. Havsvattnet är dessutom ''bräckt'', dvs. inte salt, men inte heller riktigt så saltfritt att det går bra att dricka. Minst salt är de nordligaste delarna, mest salt de med kontakt med Atlanten. De livsformer som bor i Östersjön är endera anpassade till saltvatten eller till färskvatten. För bägge sorterna är det ansträngande att leva i Östersjöns bräckta vatten.
  
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Ostseetiefen.png/300px-Ostseetiefen.png
+
<img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Ostseetiefen.png/300px-Ostseetiefen.png" width=50%>
  
 
''Djupen i Östersjön''
 
''Djupen i Östersjön''
Rad 12: Rad 16:
 
==Överfiskningen==
 
==Överfiskningen==
  
Fisket i Östersjön är inte hållbart. Under alltför lång tid har för stora laster av fisk dragits upp ur havet. En orsak har varit det dåliga kontrollsystemet melllan länderna. Om en tysk trålare fyllt sin kvot har den kunnat segla österut för att sälja lasten av fisk i Polen eller Baltikum istället.
+
Fisket i Östersjön är inte hållbart. Under alltför lång tid har för stora laster av fisk dragits upp ur havet. En orsak har varit det dåliga kontrollsystemet mellan länderna. Om en tysk trålare fyllt sin kvot har den kunnat segla österut för att sälja lasten av fisk i Polen eller Baltikum istället.
  
 
Överfiskningen ger sidoeffekter som inte är helt uppenbara. Torskbeståndet i Östersjön har drivits till utrotningens kant. När torsken i Östersjön fiskats för hårt leder det i sin tur till att skarpsillarna – som är mat åt torsken – blir fler. Sill äter massor av djurplankton. Det blir färre djurplankton, som ska äta växtplankton. Det leder till att mängden växtplankton ökar – samtidigt göds dessa av utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och privathushåll längs Östersjöns kuster.
 
Överfiskningen ger sidoeffekter som inte är helt uppenbara. Torskbeståndet i Östersjön har drivits till utrotningens kant. När torsken i Östersjön fiskats för hårt leder det i sin tur till att skarpsillarna – som är mat åt torsken – blir fler. Sill äter massor av djurplankton. Det blir färre djurplankton, som ska äta växtplankton. Det leder till att mängden växtplankton ökar – samtidigt göds dessa av utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och privathushåll längs Östersjöns kuster.
Rad 20: Rad 24:
 
''Tumlare''
 
''Tumlare''
  
Tumlaren är en liten tandval som finns i Östersjön, även om den är vanligare på Västkusten. Den fridlystes 1973 men är ändå hotad i vårt innanhav. Idag finns bara omkring 450 stycken kvar i Östersjön. Tumlaren blir ofta ''bifångst'' och drunknar. Den fastnar framför allt i nät med stor maskstorlek, som torsk- eller laxnät. Eller i spöknät.
+
Tumlaren är en liten tandval som finns i Östersjön, även om den är vanligare på Västkusten. Den fridlystes 1973 men är ändå hotad i vårt innanhav. Idag finns bara omkring 450 stycken kvar i Östersjön. Tumlaren blir ofta ''bifångst'' och drunknar. Den fastnar framför allt i nät med stor maskstorlek, som torsk- eller laxnät.  
 
 
  
 
Eller så fastnar de i spöknät. Nät som tappats eller släppts ner på havsbottnen. De fylls med fisk tills det blir så tunga att de lägger sig på bottnen. När sedan spöknätens innehåll ruttnar bort höjer de sig från bottnen och börjar fånga fisk igen.
 
Eller så fastnar de i spöknät. Nät som tappats eller släppts ner på havsbottnen. De fylls med fisk tills det blir så tunga att de lägger sig på bottnen. När sedan spöknätens innehåll ruttnar bort höjer de sig från bottnen och börjar fånga fisk igen.
Rad 29: Rad 32:
 
''Spöknät/spökgarn''
 
''Spöknät/spökgarn''
  
Tyvärr är det så att fiskarna gärna skyller minskade fångster på både sälar och skarvar. De är lätta att se och peka ut som bovar trots att inge forskning pekar på att säl eller skarv skulle vara ett hot mot fisket. Miljögifterna är svårare att se, liksom de döda bottnarna som skapats av övergödning och rovfisket. Det är de egentliga orsakerna till att fisket i Östersjön havererat.
+
Tyvärr är det så att fiskarna gärna skyller minskade fångster på både sälar och skarvar. De är lätta att se och peka ut som bovar trots att ingen forskning pekar på att säl eller skarv skulle vara ett hot mot fisket. Miljögifterna är svårare att se, liksom de döda bottnarna som skapats av övergödning och rovfisket. Det är de egentliga orsakerna till att fisket i Östersjön havererat.
  
 
http://www.naturochmiljo.fi/Site/Data/812/Images/Naturbilder/Djur/425_180_sal.jpg
 
http://www.naturochmiljo.fi/Site/Data/812/Images/Naturbilder/Djur/425_180_sal.jpg
Rad 35: Rad 38:
 
''Sälar''
 
''Sälar''
  
I ett framtida, varmare Sverige utsätts fiskbeståndet för ändå mer stress och det blir svårare att återställa de skador som skett. Risken är stor att t.ex. Östersjötorsk och vild lax försvinner för gott från Östersjön. Om det regnar mer kommer mer färskvatten att rinna ut i haven och göra havet mindre salt än det är nu. Om salthalten sjunker i Östersjön kan blåmussla, blåstång och torsk vara i farozonen. Istället kan sötvattensfiskar som abborre, gös och mörtfiskar bli vanligare.
+
I ett framtida, varmare Sverige utsätts fiskbeståndet för ändå mer stress och det blir svårare att återställa de skador som skett. Risken är stor att t.ex. Östersjötorsk och vild lax försvinner för gott från Östersjön. När det regnar mer kommer mer färskvatten att rinna ut i haven och göra Östersjön mindre salt än den är nu. Om salthalten sjunker i Östersjön kan blåmussla, blåstång och torsk vara i farozonen. Istället kan sötvattensfiskar som abborre, gös och mörtfiskar bli vanligare.
  
  
Rad 51: Rad 54:
 
''Svartmunnad smörbult och amerikansk kammanet''
 
''Svartmunnad smörbult och amerikansk kammanet''
  
Ett annat problem är att nya arter från andra delar av världen släpps ut i Östersjön. Det är inte många arter som överlever flytten till det nya havet. Det krävs att det r en ganska tuff art som både klarar konkurrensen från arter som redan finns här och som dessutom klarar den speciella miljön med bräckt vatten som finns i Östersjön. Problemet med nya arter är att de ofta saknar naturliga fiender och när de väl etablerat sig sprider de sig snabbt på inhemska arters bekostnad.
+
Ett annat problem är att nya arter från andra delar av världen släpps ut i Östersjön. Det är inte många arter som överlever flytten till det nya havet. Det krävs att det är en ganska tuff art som både klarar konkurrensen från arter som redan finns här och som dessutom klarar den speciella miljön med bräckt vatten som finns i Östersjön. Problemet med nya arter är att de ofta saknar naturliga fiender och när de väl etablerat sig sprider de sig snabbt på inhemska arters bekostnad.
  
Vilka arter är farliga för miljön? Egentligen alla främmande arter. Speciellt två kan nämnas. Den amerikanska kammaneten kommer, som det låter, från Nordamerika. Den uppenbarar sig i stora stim och äter rent havet på bl.a. fiskrom. Det i sin tur tar död på fiskbestånden eftersom det inte sker något nytillskott. En annan favoritföda är djurplankton vilket gör att det blir ett överskott av växtplankton med algblomning som följd. Svartmunnad smörbult är en fisk som kommit hit med barlastvatten i båtarna från Svarta havet. Den finns främst i södra- och östra Östersjön, ännu. Den äter främst musslor, vilket ingen annan rovfisk gör i Östersjön. Dessutom har den många konkurrensfördelar och riskerar att konkurrera ut bestånd av andra inhemska fiskar.
+
Vilka arter är farliga för miljön? Egentligen alla främmande arter. Speciellt två kan nämnas. Den amerikanska kammaneten kommer, som det låter, från Nordamerika. Den uppenbarar sig i stora stim och äter rent havet på bl.a. fiskrom. Det i sin tur tar död på fiskbestånden eftersom det inte sker något nytillskott. En annan favoritföda är djurplankton vilket gör att det blir ett överskott av växtplankton med algblomning som följd.
  
I ett framtida, varmare Sverige kommer arter från varmare hav att få det lättare att bosätta sig i Östersjön samtidigt som de arter so redan finns där får det svårare att klara ett varmare vatten.
+
Svartmunnad smörbult är en fisk som kommit hit med barlastvatten i båtar från Svarta havet. Den finns främst i södra- och östra Östersjön, ännu. Den äter gärna musslor, vilket ingen annan rovfisk gör i Östersjön. Dessutom har den många konkurrensfördelar och riskerar att konkurrera ut bestånd av andra inhemska fiskar.
 +
 
 +
I ett framtida, varmare Sverige kommer arter från varma hav få det lättare att bosätta sig i Östersjön samtidigt som de arter som redan finns där får det svårare att leva i varmare vatten.
  
  
 
==Miljögifterna==
 
==Miljögifterna==
  
Östersjön har drabbats hårt av utsläpp av miljögifter. Under den tiden öststaterna styrdes av Sovjetunionen släpptes det mesta från industrierna rakt ut i havet, helt orenat. Det är bättre nu men det finns fortfarande mycket gifter kvar, lagrade på bottnarna. Feta fiskar i Östersjön som strömming har höga halter av gifter eftersom giftet gärna lagras i fiskarnas fett. Däggdjur som sälar och tumlare äter fiskarna och får i sig gifterna. Giftämnen som påverkar deras fortplantning och hormonnivåer.
+
Östersjön har drabbats hårt av utsläpp av miljögifter. Under den tiden öststaterna styrdes av Sovjetunionen släpptes det mesta från industrierna rakt ut i havet, helt orenat. Det är bättre nu men det finns fortfarande mycket gifter kvar, lagrade på bottnarna. Feta fiskar i Östersjön, som strömming, innehåller höga halter av gifter eftersom giftet gärna lagras i fiskarnas fett. Däggdjur som sälar och tumlare äter fiskarna och får i sig gifterna. Giftämnen som påverkar deras fortplantning och hormonnivåer.
  
 
Just fett från Östersjöfisk har länge ansetts som speciellt nyttigt för gravida kvinnor. Därför är det litet av en tragedi att vi förgiftat havet så mycket att speciellt inte gravida kvinnor skall äta fiskarna eftersom gifthalterna i fisken är så hög att giftet kan skada fostret.
 
Just fett från Östersjöfisk har länge ansetts som speciellt nyttigt för gravida kvinnor. Därför är det litet av en tragedi att vi förgiftat havet så mycket att speciellt inte gravida kvinnor skall äta fiskarna eftersom gifthalterna i fisken är så hög att giftet kan skada fostret.
Rad 79: Rad 84:
 
*'''Dioxiner''' är bland de mest giftiga ämnen man känner till. Dioxiner ökar produktionen av olika enzym som påverkar kroppen. Dioxiner orsakar cancer och  skadar immunförsvaret hos många olika djur.
 
*'''Dioxiner''' är bland de mest giftiga ämnen man känner till. Dioxiner ökar produktionen av olika enzym som påverkar kroppen. Dioxiner orsakar cancer och  skadar immunförsvaret hos många olika djur.
  
*'''TBT''' fanns i bottenfärg på båtarna fram tills för några år sedan och är ett av de mest giftiga ämnena som människan släppt ut i miljön. Det är främst skadjur som skdas av TBT. Blåmusslor drabas av dvärgväxt och hosnäckor ändrar kön när de utsätts för giftet. Det påverkar troligen andra djur också, men det är inte utrett hur.
+
*'''TBT''' fanns i bottenfärg på båtarna fram tills för några år sedan och är ett av de mest giftiga ämnena som människan släppt ut i miljön. Det är främst skaldjur som skadas av TBT. Blåmusslor drabbas av dvärgväxt och honsnäckor ändrar kön när de utsätts för giftet. Det påverkar troligen andra djur också, men det är inte utrett hur.
  
  
Rad 118: Rad 123:
 
==Algblomning==
 
==Algblomning==
  
http://i2.cdn.cnn.com/cnnnext/dam/assets/120716113043-baltic-algae-nasa-story-top.jpg
+
<img src="http://i2.cdn.cnn.com/cnnnext/dam/assets/120716113043-baltic-algae-nasa-story-top.jpg" width=75%>
  
 
''Algblomning utanför Gotland''
 
''Algblomning utanför Gotland''
Rad 137: Rad 142:
 
==Transporter==
 
==Transporter==
  
Transporterna över Östersjön är många. Mer än 70 000 fartyg passerar Öresund varje år och det har skett många mindre olyckor. Tidigare har det varit ett stort problem att fartyg tvättat tankarna ute till havs och släppt ut spillvattnet rakt ut i Östersjön. Något som i sin tur orsakat svåra oljeutsläpp längs kusterna. Numera går det ofta att med kemiska analyser avgöra vilket skepp som är orsak till de avsiktliga utsläppen. Det har i sin tur minskat antalet utsläpp, eftersom det är ''rederierna'', företagen som äger skeppen som fått bekosta saneringen av stränderna. En normal vinter kan det ändå vara 10000–100000 dödsfall bland småfåglar i Östersjön som beror på illegala utsläpp
+
Transporterna över Östersjön är många. Mer än 70 000 fartyg passerar Öresund varje år och det har skett många mindre olyckor. Tidigare har det varit ett stort problem att fartyg tvättat tankarna ute till havs och släppt ut spillvattnet rakt ut i Östersjön. Något som i sin tur orsakat svåra oljeutsläpp längs kusterna. Numera går det ofta att med kemiska analyser avgöra vilket skepp som är orsak till de avsiktliga utsläppen. Det har i sin tur minskat antalet utsläpp, eftersom det är ''rederierna'', företagen som äger skeppen, som fått bekosta saneringen av stränderna. En normal vinter kan det ändå vara 10000–100000 dödsfall bland småfåglar i Östersjön som beror på illegala utsläpp
  
 
<img src="https://images.svd.se/v2/images/ea986eb8-23ab-41eb-a75a-408aae570c13?fit=crop&h=427&q=80&upscale=true&w=640&s=d765881cdc1ebfe62303a40b84f42cbc25b1032c" width=50%>
 
<img src="https://images.svd.se/v2/images/ea986eb8-23ab-41eb-a75a-408aae570c13?fit=crop&h=427&q=80&upscale=true&w=640&s=d765881cdc1ebfe62303a40b84f42cbc25b1032c" width=50%>
Rad 154: Rad 159:
 
==Dumpade vapen==
 
==Dumpade vapen==
  
Som om inte allt detta räckte har man dumpat vapen och militär utrustning från två världskrig i Östersjön. Flera tusen ton ammunition ligger dumpat mellan Tyskland och Sverige, mycket bara några sjömil söder om Gotland. Det rör sig om senapsgas från tyska lager under andra världskriget. Det är relativt ofarligt så länge det ligger orört men ibland fastnar det krigsmaterial i fisketrålar och gasen kan skada fiskarna.  
+
Som om inte allt detta räckte har man dumpat vapen och militär utrustning från två världskrig i Östersjön. Flera tusen ton ammunition ligger på bottnen mellan Tyskland och Sverige, mycket bara några sjömil söder om Gotland. Det rör sig om senapsgas från tyska lager som rensades ut efter andra världskriget. Giftgasen är relativt ofarligt så länge behållarna ligger orörda på botten, men ibland fastnar det krigsmaterial i fisketrålar och gasen kan skada fiskarna.  
  
 
<img src="http://www.nogg.se/upload/108113/BloggPhoto_108113_18249.jpg" width=50%>
 
<img src="http://www.nogg.se/upload/108113/BloggPhoto_108113_18249.jpg" width=50%>
  
''Behållare med senapsgas''
+
''Rostig behållare med senapsgas''
  
Minor är ett annat problem. Det finns uppskattningsvis 50 000 minor kvar i Östersjön efter världskrigen. De är ofarliga så länge de ligger på bottnen, men även de kan fastna i fiskeredskap. Sprängladdningarna bryts inte ner av havsvattnet. De minorna kan orsaka lika mycket skada nu, som när de tillverkades, om de utsätts för ett hårt slag.
+
Minor är ett annat problem. Det finns uppskattningsvis 50 000 minor kvar i Östersjön efter de bägge världskrigen. De är ofarliga så länge de ligger på bottnen, men även de kan fastna i fiskeredskap. Sprängladdningarna bryts inte ner av havsvattnet. De minorna kan orsaka lika mycket skada nu, som när de tillverkades, om de utsätts för ett hårt slag.
  
  
Rad 166: Rad 171:
  
 
<youtube>https://www.youtube.com/watch?v=8oH5gYULKvA</youtube>
 
<youtube>https://www.youtube.com/watch?v=8oH5gYULKvA</youtube>
 +
 +
 +
== Film om dumpning av kanongranater i Östersjön ==
 +
 +
<youtube>https://www.youtube.com/watch?v=cSXtsqhRN5A</youtube>
 +
 +
''Totalt 500 000 ton granater tros ligga dumpade i Östersjön.''
  
  
Rad 190: Rad 202:
  
 
http://www.expressen.se/gt/unga-kvinnor-varnas-at-inte-surstromming/
 
http://www.expressen.se/gt/unga-kvinnor-varnas-at-inte-surstromming/
 +
 +
https://www.outdoorrevival.com/news/hundreds-of-thousands-tons-of-conventional-chemical-munitons-in-the-baltic-sea.html
  
  
Rad 225: Rad 239:
  
 
Behållare med senapsgas: www.nogg.se/upload/108113/BloggPhoto_108113_18249.jpg
 
Behållare med senapsgas: www.nogg.se/upload/108113/BloggPhoto_108113_18249.jpg
 +
 +
-->
  
 
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register====
 
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register====
Rad 230: Rad 246:
  
 
[[Kategori:Geografi]]
 
[[Kategori:Geografi]]
 +
[[Kategori:Korrigerad]]

Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 10.38

Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin


Åter till geografibokens register