Skillnad mellan versioner av "Östersjön - ett hav i kris"

Versionen från 27 november 2016 kl. 21.07

Östersjön med länderna omkring. Runt kusterna bor ca 90 miljoner människor

Östersjön är ett grunt, känsligt innanhav med en enda kontakt med haven utanför, Öresund. Det innebär att vattnet i havet byts ut långsamt, 30 år är normalt. Havsvattnet är dessutom bräckt, dvs. inte salt, men inte heller riktigt så saltfritt att det går bra att dricka. Minst salt är de nordligaste delarna, mest salt de med kontakt med Atlanten. De livsformer som bor i Östersjön är anpassade till saltvatten eller till färskvatten. För bägge sorterna är det ansträngande att leva i Östersjöns bräckta vatten.

Djupen i Östersjön

Överfiskningen

Fisket i Östersjön är inte hållbart. Under alltför lång tid har för stora laster av fisk dragits upp ur havet. En orsak har varit det dåliga kontrollsystemet melllan länderna. Om en tysk trålare fyllt sin kvot har den kunnat segla österut för att sälja lasten av fisk i Polen eller Baltikum istället.

Överfiskningen ger sidoeffekter som inte är helt uppenbara. Torskbeståndet i Östersjön har drivits till utrotningens kant. När torsken i Östersjön fiskats för hårt leder det i sin tur till att skarpsillarna – som är mat åt torsken – blir fler. Sill äter massor av djurplankton. Det blir färre djurplankton, som ska äta växtplankton. Det leder till att mängden växtplankton ökar – samtidigt göds dessa av utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och privathushåll längs Östersjöns kuster.

Tumlaren är en liten tandval som finns i Östersjön. Den fridlystes 1973 men är ändå hotad i vårt innanhav. Idag finns bara omkring 450 stycken kvar i Östersjön. Tumlaren blir ofta bifångst och drunknar. Den fastnar framför allt i nät med stor maskstorlek, som torsk- eller laxnät. Eller i spöknät.

Spöknät

Eller så fastnar de i spöknät. Närt som tappats eller släppts ner på havsbottnen. De fylls med fisk tills det blir så tunga att de lägger sig på bottnen. När sedan spöknätens innehåll ruttnar bort höjer de sig från bottnen och börjar fånga fisk igen

Miljögifterna

Östersjön har drabbats hårt av utsläpp av miljögifter. Under den tiden öststaterna styrdes av Sovjetunionen släpptes det mesta från industrierna rakt ut i havet, helt orenat. Det är bättre nu men det finns fortfarande mycket gifter kvar, lagrade på bottnarna. Feta fiskar i Östersjön som strömming har höga halter av gifter eftersom giftet gärna lagras i fiskarnas fett. Däggdjur som sälar och tumlare äter fiskarna och får i sig gifterna. Giftämnen som påverkar deras fortplantning och hormonnivåer.

Just fett från Östersjöfisk har länge ansetts som speciellt nyttigt för gravida kvinnor. Därför är det litet av en tragedi att vi förgiftat havet så mycket att speciellt inte gravida kvinnor skall äta fiskarna eftersom gifthalterna i fisken är så hög att giftet kan skada fostret.

I Norra Sverige är surströmming en traditionell delikatess men även den går numera på dispens eftersom den strömming man fångar i Östersjön har så hög gifthalt, främst giftet dioxin, att den inte lämpar sig som människoföda.

Surströmming, för giftig för att ätas mer än någon gång varje år

Döda bottnar och halokliner

Haloklin

Saltvatten är tyngre än färskvatten. Därför blandas färskvatten inte ut så lätt med saltvatten. Istället rinner saltvattnet längs bottnen. Det skapar en skiktning på 60-70 meters djup, en sk. haloklin. Haloklinen fungerar som en barriär som hindrar ytvattnet från att blanda sig med djupvattnet.

När djur och växter i havet dör lägger de sig på botten. När de bryts ner förbrukas syre. Om bottnen finns under haloklinen kommer inget nytt vatten ner från lagret ovanför. Enda sättet för nytt, syrerikt bottenvatten att komma in i Östersjön är vid väldigt speciella väderförhållanden som bara uppstår ungefär en gång vart tionde år. När syret förbrukats och inget nytt kommer in bildas döda bottnar.

Övergödning och döda bottnar

Övergödning sker när Östersjön får ett extra stort tillskott av främst kväve och fosfor. Kvävet kommer främst från jordbruket när det regnar på gödslade åkrar och vattnet rinnner ut i havet. Fosfor kmmer frånn våra olika rengöringsmedel so följer med avloppsvattnet ut haven.

Överskottet på gödningsämnen får i sin tur fintrådiga alger att växa extra mycket, tillsammans med växtplankton och cyanobakterier, så kallade blågröna alger. Med mer plankton och alger i havsvattnet blir det mer organismer som dör och sjunker till botten och det skapar större och större ytor med döda bottnar när syret inte räcker till för nedbrytningen.

Levande- jämfört med död botten

Sammanlagt är ett område dubbelt så stort som hela Danmarks yta helt eller delvis drabbat av döda bottnar.

Algblomning

Algblomning utanför Gotland

För att algblomningen ska ske krävs starkt solljus och lugnt väder. Det behövs också kväve och fosfor. Det kan dels komma genom övergödning men också genom att naturligt näringsrikt djupvatten förs upp till Östersjöns ytskikt. Så varför uppstår algblomning?

Väderleken spelar en stor roll för algblomningen. Riskerna ökar med långvariga, lugna och soliga högtrycksperioder och minskar vid regnigt, svalt och blåsigt väder. De senaste åren har de första algblomningarna observerats i månadsskiftet juni–juli. När världen blir varmare i framtiden kommer algblomningen att starta tidigare på våren och hålla på längre in på hösten.

Det finns flera typer av alger, både farliga och ofarliga. Dels de ofarliga blågröna algerna och dels de potentiellt farliga katthårsalgerna. Problemet är att de två sorterna inte går att skilja från varandra med blotta ögat.

Algerna kan avge nerv-, lever- eller hudgift. Värst utsatta är barn som leker vid strandkanten och lätt får många kallsupar. Dessutom kan husdjur som hundar och katter få livshotande skador om de dricker vattnet eller slickar ren päls med alger på.

Provtagning bland algerna

Transporter

Transporterna över Östersjön är många. Mer än 70 000 fartyg passerar Öresund varje år och det har skett många mindre olyckor. Tidigare har det varit ett stort problem att fartyg tvättat tankarna ute till havs och släppt ut spillvattnet rakt ut i Östersjön. Något so i sin tur orsakat svåra oljeutsläpp längs kusterna. Numera går det ofta att med kemiska analyser avgöra vilket skepp som är orsak till de avsiktliga utsläppen. Det har i sin tur minskat antalet utsläpp, eftersom det är rederierna, företagen som äger skeppen som fått bekosta saneringen av stränderna. En normal vinter kan det ändå vara 10000–100000 dödsfall bland småfåglar i Östersjön som beror på illegala utsläpp

Oljebälte, Östersjön

En annan form av utsläpp är toa-utsläpp från fritidsbåtar och kryssningsfartyg. Det har blivit bättre. Från 2015 har det blivit förbjudet för privatpersoner och från 20121 blir det förbjudet från kryssningsfartyg. Man räknar med att drygt 850 miljoner liter avloppsvatten hälls ut i Östersjön varje år, så förbudet behövs för att minska övergödningen och algblomningen.

Buller påverkar djuren i Östersjön. Tumlare är ett bra exempel. De har väldigt känslig hörsel, precis som alla valar. De sänder ut ljud på så hög frekvens att människor inte kan höra dem för att upptäcka byten och faror och för att prata med varandra. Men på grund av bl.a. båttrafiken har bullernivån stigit rejält i Östersjön vilket driver bort tumlarna.

Finlandsfärjorna i Östersjön är några av världens största kryssningsfartyg

Källa

http://kampanj.dn.se/wwf/wwf-del-2-ostersjon-ett-hav-i-kris/

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/hav-och-fiske/radda-ostersjon/minska-overgodningen/1133391-overgodning-och-algblomning

http://www.havet.nu/?d=3439

http://www.aftonbladet.se/klimathotet/algblomning/article11077608.ab

http://www.expressen.se/gt/unga-kvinnor-varnas-at-inte-surstromming/

Bildkälla

satellitbild över havet: 3.bp.blogspot.com/-83_l3c3uGWo/VlrxIbWgxqI/AAAAAAAAFvc/Tj1rtzBEKjc/s1600/sverige.jpg

Djupkarta: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Ostseetiefen.png/300px-Ostseetiefen.png

Surströmming: nordicwellness.se/media/2124595/surstromming.png

Haloklin: tellus.science.gu.se/digitalAssets/1275/1275779_fig6a_460px.gif

Död botten: www.opiinc.org/images/Pages/13473_eutrophication_66ab5bfa145a5ec94e5fcb5027f23584.jpg

Algblomning: i2.cdn.cnn.com/cnnnext/dam/assets/120716113043-baltic-algae-nasa-story-top.jpg

Provtagning i algblomning: www.nwtoxicalgae.org/Images/content/ReportBloom2.jpg

Om oljeutsläpp www.svd.se/oljeutslappen-hotar-ostersjon

Oljebälte: supermiljobloggen.se/wp-content/uploads/2014/06/Kustbevakningen_20p%C3%A5_20plats_20f%C3%B6r_20att_20analyse-580x386.jpg

Finlandsfärja: /www.visitaland.com/wp-content/uploads/2014/05/silja-line.jpg