Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Östersjön - ett hav i kris"

Från Skolbok

m (Transporter)
m (Övergödning och döda bottnar)
Rad 94: Rad 94:
 
==Övergödning och döda bottnar==
 
==Övergödning och döda bottnar==
  
Övergödning sker när Östersjön får ett extra stort tillskott av främst kväve och fosfor. Kvävet kommer främst från jordbruket när det regnar på gödslade åkrar och vattnet rinnner ut i havet. Fosfor kmmer frånn våra olika rengöringsmedel so följer med avloppsvattnet ut  haven.  
+
Övergödning sker när Östersjön får ett extra stort tillskott av främst kväve och fosfor. Kvävet kommer främst från jordbruket när det regnar på gödslade åkrar och vattnet rinnner ut i havet. Fosfor kommer från våra olika rengöringsmedel som följer med avloppsvattnet ut  haven.  
  
 
Överskottet på gödningsämnen får i sin tur fintrådiga alger att växa extra mycket, tillsammans med växtplankton och cyanobakterier, så kallade blågröna alger. Med mer plankton och alger i havsvattnet blir det mer organismer som dör och sjunker till botten och det skapar större och större ytor med döda bottnar när syret inte räcker till för nedbrytningen. Istället finns svarta bottnar med bakterier som bildar illaluktande svavelväte som håller undan det vanliga bottenlivet i havet.
 
Överskottet på gödningsämnen får i sin tur fintrådiga alger att växa extra mycket, tillsammans med växtplankton och cyanobakterier, så kallade blågröna alger. Med mer plankton och alger i havsvattnet blir det mer organismer som dör och sjunker till botten och det skapar större och större ytor med döda bottnar när syret inte räcker till för nedbrytningen. Istället finns svarta bottnar med bakterier som bildar illaluktande svavelväte som håller undan det vanliga bottenlivet i havet.

Versionen från 10 juli 2017 kl. 21.14

sverige.jpg

Östersjön med länderna omkring. Runt kusterna bor ca 90 miljoner människor

Östersjön är ett grunt, känsligt innanhav med en enda kontakt med haven utanför, Öresund. Det innebär att vattnet i havet byts ut långsamt, 30 år är normalt. Havsvattnet är dessutom bräckt, dvs. inte salt, men inte heller riktigt så saltfritt att det går bra att dricka. Minst salt är de nordligaste delarna, mest salt de med kontakt med Atlanten. De livsformer som bor i Östersjön är anpassade till saltvatten eller till färskvatten. För bägge sorterna är det ansträngande att leva i Östersjöns bräckta vatten.

300px-Ostseetiefen.png

Djupen i Östersjön


Överfiskningen

Fisket i Östersjön är inte hållbart. Under alltför lång tid har för stora laster av fisk dragits upp ur havet. En orsak har varit det dåliga kontrollsystemet melllan länderna. Om en tysk trålare fyllt sin kvot har den kunnat segla österut för att sälja lasten av fisk i Polen eller Baltikum istället.

Överfiskningen ger sidoeffekter som inte är helt uppenbara. Torskbeståndet i Östersjön har drivits till utrotningens kant. När torsken i Östersjön fiskats för hårt leder det i sin tur till att skarpsillarna – som är mat åt torsken – blir fler. Sill äter massor av djurplankton. Det blir färre djurplankton, som ska äta växtplankton. Det leder till att mängden växtplankton ökar – samtidigt göds dessa av utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och privathushåll längs Östersjöns kuster.

tumlare.jpg

Tumlare

Tumlaren är en liten tandval som finns i Östersjön, även om den är vanligare på Västkusten. Den fridlystes 1973 men är ändå hotad i vårt innanhav. Idag finns bara omkring 450 stycken kvar i Östersjön. Tumlaren blir ofta bifångst och drunknar. Den fastnar framför allt i nät med stor maskstorlek, som torsk- eller laxnät. Eller i spöknät.

Spöknät/spökgarn

Eller så fastnar de i spöknät. Nät som tappats eller släppts ner på havsbottnen. De fylls med fisk tills det blir så tunga att de lägger sig på bottnen. När sedan spöknätens innehåll ruttnar bort höjer de sig från bottnen och börjar fånga fisk igen.

spoknat_705-705x470.jpg

Spöknät

Tyvärr är det så att fiskarna gärna skyller minskade fångster på både sälar och skarvar. De är lätta att se och peka ut som bovar trots att inge forskning pekar på att säl eller skarv skulle vara ett hot mot fisket. Miljögifterna är svårare att se, liksom de döda bottnarna som skapats av övergödning och rovfisket. Det är de egentliga orsakerna till att fisket i Östersjön havererat.

425_180_sal.jpg

Sälar

I ett framtida, varmare Sverige utsätts fiskbeståndet för ändå mer stress och det blir svårare att återställa de skador som skett. Risken är stor att t.ex. Östersjötorsk och vild lax försvinner för gott från Östersjön. Om det regnar mer kommer mer färskvatten att rinna ut i haven och göra havet mindre salt än det är nu. Om salthalten sjunker i Östersjön kan blåmussla, blåstång och torsk vara i farozonen. Istället kan sötvattensfiskar som abborre, gös och mörtfiskar bli vanligare.

Film om fisk och överfiskning och en om spökgarn

Andra arter

3293389_612_344.jpg 797_m.JPG

Svartmunnad smörbult och amerikansk kammanet

Ett annat problem är att nya arter från andra delar av världen släpps ut i Östersjön. Det är inte många arter som överlever flytten till det nya havet. Det krävs att det r en ganska tuff art som både klarar konkurrensen från arter som redan finns här och som dessutom klarar den speciella miljön med bräckt vatten som finns i Östersjön. Problemet med nya arter är att de ofta saknar naturliga fiender och när de väl etablerat sig sprider de sig snabbt på inhemska arters bekostnad.

Vilka arter är farliga för miljön? Egentligen alla främmande arter. Speciellt två kan nämnas. Den amerikanska kammaneten kommer, som det låter, från Nordamerika. Den uppenbarar sig i stora stim och äter rent havet på bl.a. fiskrom. Det i sin tur tar död på fiskbestånden eftersom det inte sker något nytillskott. En annan favoritföda är djurplankton vilket gör att det blir ett överskott av växtplankton med algblomning som följd. Svartmunnad smörbult är en fisk som kommit hit med barlastvatten i båtarna från Svarta havet. Den finns främst i södra- och östra Östersjön, ännu. Den äter främst musslor, vilket ingen annan rovfisk gör i Östersjön. Dessutom har den många konkurrensfördelar och riskerar att konkurrera ut bestånd av andra inhemska fiskar.

I ett framtida, varmare Sverige kommer arter från varmare hav att få det lättare att bosätta sig i Östersjön samtidigt som de arter so redan finns där får det svårare att klara ett varmare vatten.

Miljögifterna

Östersjön har drabbats hårt av utsläpp av miljögifter. Under den tiden öststaterna styrdes av Sovjetunionen släpptes det mesta från industrierna rakt ut i havet, helt orenat. Det är bättre nu men det finns fortfarande mycket gifter kvar, lagrade på bottnarna. Feta fiskar i Östersjön som strömming har höga halter av gifter eftersom giftet gärna lagras i fiskarnas fett. Däggdjur som sälar och tumlare äter fiskarna och får i sig gifterna. Giftämnen som påverkar deras fortplantning och hormonnivåer.

Just fett från Östersjöfisk har länge ansetts som speciellt nyttigt för gravida kvinnor. Därför är det litet av en tragedi att vi förgiftat havet så mycket att speciellt inte gravida kvinnor skall äta fiskarna eftersom gifthalterna i fisken är så hög att giftet kan skada fostret.

I Norra Sverige är surströmming en traditionell delikatess men även den går numera på dispens eftersom den strömming man fångar i Östersjön har så hög gifthalt, främst giftet dioxin, att den inte lämpar sig som människoföda.

surstromming.png

Surströmming, för giftig för att ätas mer än någon gång varje år


Vilka är gifterna, och vad gör de?

Det är främst tre grupper av gifter som påverkar livet i Östersjön mycket negativt:

  • PCB och DDT gör äggskalen hos havsörn och sillgrissla så tunna att äggen går sönder när honan ruvar dem. PCB skadar sälarnas fortplantningsorgan och immunförsvar.
  • Dioxiner är bland de mest giftiga ämnen man känner till. Dioxiner ökar produktionen av olika enzym som påverkar kroppen. Dioxiner orsakar cancer och skadar immunförsvaret hos många olika djur.
  • TBT fanns i bottenfärg på båtarna fram tills för några år sedan och är ett av de mest giftiga ämnena som människan släppt ut i miljön. Det är främst skadjur som skdas av TBT. Blåmusslor drabas av dvärgväxt och hosnäckor ändrar kön när de utsätts för giftet. Det påverkar troligen andra djur också, men det är inte utrett hur.

Döda bottnar och halokliner

1275779_fig6a_460px.gif

Haloklin

Saltvatten är tyngre än färskvatten. Därför blandas färskvatten inte ut så lätt med saltvatten. Istället rinner saltvattnet längs bottnen. Det skapar en skiktning på 60-70 meters djup, en sk. haloklin. Haloklinen fungerar som en barriär som hindrar ytvattnet från att blanda sig med djupvattnet.

När djur och växter i havet dör lägger de sig på botten. När de bryts ner förbrukas syre. Om bottnen finns under haloklinen kommer inget nytt vatten ner från lagret ovanför. Enda sättet för nytt, syrerikt bottenvatten att komma in i Östersjön är vid väldigt speciella väderförhållanden som bara uppstår ungefär en gång vart tionde år. När syret förbrukats och inget nytt kommer in bildas döda bottnar.

I ett framtida hav i ett varmare klimat med mer regn kommer salthalten att minska i Östersjön vilket i sin tur kommer att ändra djupet för haloklinerna som kommer att drivas ändå längre ner i djupen. Det i sin tur kan ha en positiv effekt på döda bottnar som hamnar ovanför haloklinerna i mer syresatt vatten.

Övergödning och döda bottnar

Övergödning sker när Östersjön får ett extra stort tillskott av främst kväve och fosfor. Kvävet kommer främst från jordbruket när det regnar på gödslade åkrar och vattnet rinnner ut i havet. Fosfor kommer från våra olika rengöringsmedel som följer med avloppsvattnet ut haven.

Överskottet på gödningsämnen får i sin tur fintrådiga alger att växa extra mycket, tillsammans med växtplankton och cyanobakterier, så kallade blågröna alger. Med mer plankton och alger i havsvattnet blir det mer organismer som dör och sjunker till botten och det skapar större och större ytor med döda bottnar när syret inte räcker till för nedbrytningen. Istället finns svarta bottnar med bakterier som bildar illaluktande svavelväte som håller undan det vanliga bottenlivet i havet.

13473_eutrophication_66ab5bfa145a5ec94e5fcb5027f23584.jpg

Levande- jämfört med död botten

Sammanlagt är ett område dubbelt så stort som hela Danmarks yta helt eller delvis drabbat av döda bottnar. När bottnarna dör, dör också de djur som lever på bottnarna: skaldjur, maskar, musslor och liknande. De utgör mat för fisk och när maten försvinner flyttar också fisken.

I ett framtida hav i ett varmare klimat kommer alger och plankton att trivas allt bättre i Östersjön vilket i sin tur kommer att skapa större ytor av döda bottnar när algerna sjunker till botten och bryts ner.

Filmer om hur en död botten ser ut

Algblomning

120716113043-baltic-algae-nasa-story-top.jpg

Algblomning utanför Gotland

När växtplankton, som är mycket små alger, förekommer i stora mängder kallar vi det algblomning. För att algblomningen ska ske krävs starkt solljus och lugnt väder. Det behövs också kväve och fosfor. Det kan dels komma genom övergödning men också genom att naturligt näringsrikt djupvatten förs upp till Östersjöns ytskikt. Så varför uppstår algblomning?

Väderleken spelar en stor roll för algblomningen. Riskerna ökar med långvariga, lugna och soliga högtrycksperioder och minskar vid regnigt, svalt och blåsigt väder. De senaste åren har de första algblomningarna observerats i månadsskiftet juni–juli. När världen blir varmare i framtiden kommer algblomningen att starta tidigare på våren och hålla på längre in på hösten.

Det finns flera typer av alger, både farliga och ofarliga. Dels de ofarliga blågröna algerna och dels de potentiellt farliga katthårsalgerna. Problemet är att de två sorterna inte går att skilja från varandra med blotta ögat.

Algerna kan avge nerv-, lever- eller hudgift. Värst utsatta är barn som leker vid strandkanten och lätt får många kallsupar. Dessutom kan husdjur som hundar och katter få livshotande skador om de dricker vattnet eller slickar ren päls med alger på.

680.jpg

Bad bland algerna

Transporter

Transporterna över Östersjön är många. Mer än 70 000 fartyg passerar Öresund varje år och det har skett många mindre olyckor. Tidigare har det varit ett stort problem att fartyg tvättat tankarna ute till havs och släppt ut spillvattnet rakt ut i Östersjön. Något so i sin tur orsakat svåra oljeutsläpp längs kusterna. Numera går det ofta att med kemiska analyser avgöra vilket skepp som är orsak till de avsiktliga utsläppen. Det har i sin tur minskat antalet utsläpp, eftersom det är rederierna, företagen som äger skeppen som fått bekosta saneringen av stränderna. En normal vinter kan det ändå vara 10000–100000 dödsfall bland småfåglar i Östersjön som beror på illegala utsläpp

Kustbevakningen_20p%C3%A5_20plats_20f%C3%B6r_20att_20analyse-580x386.jpg

Oljebälte, Östersjön

En annan form av utsläpp är toa-utsläpp från fritidsbåtar och kryssningsfartyg. Det har blivit bättre. Från 2015 har det blivit förbjudet för privatpersoner och från 2021 blir det förbjudet från kryssningsfartyg. Man räknar med att drygt 850 miljoner liter avloppsvatten hälls ut i Östersjön varje år, så förbudet behövs för att minska övergödningen och algblomningen.

Buller påverkar djuren i Östersjön. Tumlare är ett bra exempel. De har väldigt känslig hörsel, precis som alla valar. De sänder ut ljud på så hög frekvens att människor inte kan höra dem för att upptäcka byten och faror och för att prata med varandra. Men på grund av bl.a. båttrafiken har bullernivån stigit rejält i Östersjön vilket driver bort tumlarna.

silja-line.jpg

Finlandsfärjorna i Östersjön är några av världens största kryssningsfartyg

Dumpade vapen

Som om inte allt detta räckte har man dumpat vapen och militär utrustning från två världskrig i Östersjön. Flera tusen ton ammunition ligger dumpat mellan Tyskland och Sverige, mycket bara några sjömil söder om Gotland. Det rör sig om senapsgas från tyska lager under andra världskriget. Det är relativt ofarligt så länge det ligger orört men ibland fastnar det krigsmaterial i fisketrålar och gasen kan skada fiskarna.

172B_BrauD_Im1.jpg

Behållare med senapsgas

Minor är ett annat problem. Det finns uppskattningsvis 50 000 minor kvar i Östersjön efter världskrigen. De är ofarliga så länge de ligger på bottnen, men även de kan fastna i fiskeredskap. Sprängladdningarna bryts inte ner av havsvattnet. De minorna kan orsaka lika mycket skada nu, som när de tillverkades, om de utsätts för ett hårt slag.

Film om minröjning i Östersjön

Film om Östersjön

Källa

http://kampanj.dn.se/wwf/wwf-del-2-ostersjon-ett-hav-i-kris/

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8381-6.pdf

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/hav-och-fiske/radda-ostersjon/minska-overgodningen/1133391-overgodning-och-algblomning

http://www.frammandearter.se/5arter/1/Artlista%20svenska%20havsomr%C3%A5den.pdf

http://www.havet.nu/?d=3439

http://www.naturochmiljo.fi/vad_vi_gor/vatten_och_fiske/ostersjon/havsnatur/sal/

http://www.aftonbladet.se/klimathotet/algblomning/article11077608.ab

http://www.expressen.se/gt/unga-kvinnor-varnas-at-inte-surstromming/


Bildkälla

satellitbild över havet: 3.bp.blogspot.com/-83_l3c3uGWo/VlrxIbWgxqI/AAAAAAAAFvc/Tj1rtzBEKjc/s1600/sverige.jpg

Djupkarta: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b6/Ostseetiefen.png/300px-Ostseetiefen.png

Tumlare www.gbif.se/tumlare/images/tumlare.jpg

Spöknät: www.fiskejournalen.se/wp-content/uploads/2015/04/spoknat_705-705x470.jpg

Sälar www.naturochmiljo.fi/Site/Data/812/Images/Naturbilder/Djur/425_180_sal.jpg

Surströmming: nordicwellness.se/media/2124595/surstromming.png

Haloklin: tellus.science.gu.se/digitalAssets/1275/1275779_fig6a_460px.gif

Svartmunnad smörbult: sverigesradio.se/sida/images/86/3293389_612_344.jpg

Amerikansk kammanet: zipcodezoo.com/images/thumb/3/39/Mnemiopsis_leidyi_0.jpg/421px-Mnemiopsis_leidyi_0.jpg

Död botten: www.opiinc.org/images/Pages/13473_eutrophication_66ab5bfa145a5ec94e5fcb5027f23584.jpg

Algblomning: i2.cdn.cnn.com/cnnnext/dam/assets/120716113043-baltic-algae-nasa-story-top.jpg

Bad bland algerna z.cdn-expressen.se/images/47/64/47649f29ecebdede6372d77dc098eaaa/680.jpg

Om oljeutsläpp www.svd.se/oljeutslappen-hotar-ostersjon

Oljebälte: supermiljobloggen.se/wp-content/uploads/2014/06/Kustbevakningen_20p%C3%A5_20plats_20f%C3%B6r_20att_20analyse-580x386.jpg

Finlandsfärja: /www.visitaland.com/wp-content/uploads/2014/05/silja-line.jpg

Behållare med senapsgas: www.jmu.edu/cisr/journal/17.2/briefs/172B_BrauD_Im1.jpg

Åter till geografibokens register