Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "De som dränks först"

Från Skolbok

m (Nutid: Maldiverna)
m (Skyddade De som dränks först (‎[edit=autoconfirmed] (på obestämd tid) ‎[move=autoconfirmed] (på obestämd tid)))
(12 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 48: Rad 48:
 
==Nutid: Stilla havet==
 
==Nutid: Stilla havet==
  
De nationer som drabbas hårdast just nu av växthuseffekten med sin havsnivåhöjning hittar vi främst i Stilla havet. Det rör sig främst om öar av korall, ofta atoller, där man levt ett traditionellt liv på litet odling tillsammans med fiske.  
+
De nationer som drabbas hårdast just nu av växthuseffekten med sin havsnivåhöjning hittar vi främst i Stilla havet. Det rör sig främst om öar av korall, ofta atoller, där man levt ett traditionellt liv på småskalig odling för främst privat bruk tillsammans med fiske.  
  
När havsnivån höjts har saltvatten trängt in i grundvattnet och förstört möjligheterna till odling. Temperaturen i havet ökar samtidigt som PH halten sjunker vilket ändrar fiskars och skaldjurs sätt att leva i haven. Ökad temperatur har gjort stormvindar starkare och tyfoner är mycket vanligare i Stilla havet nu jämfört med mätningar 2010.  
+
När havsnivån höjs tränger saltvatten in i grundvattnet och förstör möjligheterna till odling. Temperaturen i havet ökar samtidigt som PH halten sjunker vilket ändrar fiskars och skaldjurs sätt att leva i haven. Ökad temperatur gör stormvindar starkare och tyfoner är mycket vanligare i Stilla havet nu jämfört med mätningar 2010.  
  
Detta, tillsammans med det faktum att haven blivit mer eller mindre utfiskade på större fiskar, har gjort att man flyttar från sina hemländer till USA, Australien och Sydostasien för att ha en chans att överleva i framtiden.
+
Detta, tillsammans med det faktum att haven blivit mer eller mindre utfiskade på större fiskar, har gjort att många flyttar från sina hemländer till USA, Australien och Sydostasien för att ha en chans att överleva i framtiden.
 +
 
 +
Värst utsatta är nationerna ''Kiribati'' och ''Tuvalu'', som kan jämföras med ''Maldivernas'' likartade situation i Indiska oceanen.
 +
 
 +
==Nutid: Kiribati==
 +
 
 +
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d9/Kiribati_on_the_globe_%28Polynesia_centered%29.svg/240px-Kiribati_on_the_globe_%28Polynesia_centered%29.svg.png
 +
 
 +
''Kiribati''
 +
 
 +
 
 +
Kiribati har försvunnit till år 2030, enligt nuvarande beräkningar. Kiribati består av tre ögrupper med omkring 32 atoller och en ö varav 21 är bebodda. Av dessa är ön Banabas högsta punkt 81 meter över havet. Ingen annan punkt i Kiribati är mer än två meter över havet. Befolkningen hade rätt stora fosfattillgångar förr, men alla fyndigheter är utbrutna. Nu är det främst fisk och produkter baserade på kokosnötter som ger exportinkomster. Två näringar som är extremt känsliga när havens temperatur går upp, PH värdena i haven sjunker och fisket nästan slagits ut på grund av rovfiske. Mer än hälften av alla korallrev i Kiribati beräknas ha dött på grund av ökade temperaturer och surare hav till 2030.  Kokospalmer klarar ganska hög salthalt i vattnet, men när havsnivån stiger och mer och mer salt blandas in i grundvattnet kommer de inte att klara sig i längden och hela den industri som bygger på kokos kommer att slås ut.
 +
 
 +
Kiribati ligger utanför stormbältet och drabbas nästan aldrig av tyfoner.
 +
 
 +
Det mest tragiska är att Kiribati är ett land som knappt sprider några växthusgaser alls och landets bidrag till växthuseffekten är försumbar. Ändå riksrar hela landet att dränkas på grund av utsläppen från rika länder i väst som inte anser sig ha råd att hjälpa Kiribati.
 +
 
 +
http://www.climatechangenews.com/files/2015/03/Kiribati_AusAID_photos_800.jpg
 +
 
 +
''Fiskare, Kiribati''
 +
 
 +
== Film om Kiribati ==
 +
 
 +
<videoflash>VWKAcpr9aDI</videoflash>
 +
 
 +
<br />
  
  
Rad 66: Rad 91:
  
 
''Tuvalus enda större flygfält, på huvudön Funafuti. Flygfältet byggdes av USA under andra världskriget''
 
''Tuvalus enda större flygfält, på huvudön Funafuti. Flygfältet byggdes av USA under andra världskriget''
 +
 +
== Film om Tuvalu (engelsk)==
 +
 +
<videoflash>BrT0pNiXYJo</videoflash>
 +
 +
<br />
  
  
Rad 78: Rad 109:
 
När stormar drabbar Maldiverna, vilket de gör allt oftare när temperaturen i havet och i luften ovanför stiger, får man problem på öarna. För att skydda hamnarna mot stormar spenderar det lilla öriket 60 miljoner US dollar varje år på förstärkningsarbeten mot havet.  
 
När stormar drabbar Maldiverna, vilket de gör allt oftare när temperaturen i havet och i luften ovanför stiger, får man problem på öarna. För att skydda hamnarna mot stormar spenderar det lilla öriket 60 miljoner US dollar varje år på förstärkningsarbeten mot havet.  
  
80% av Maldivernas yta ligger maximalt 1.6 meter över havets yta. Högsta punkten ligger tre meter över havet. När tidvattnet kommer pressas det upp genom avloppsrören, ut på vägarna och upp i folks toaletter och golvbrunnar. När det stormar slår vågor med saltvatten in högt upp på stränderna. Saltet rinner ner i grundvattnet och förstör både dricksvatten och möjligheterna att vattna skördarna. I huvudstaden Male fanns en stor avsaltningsanläggning, men när den brann 2014 var man tvungen att snabbt importera vatten från främst Indien och Sri Lanka då 100 000 människor blev utan dricksvatten.
+
80% av Maldivernas yta ligger maximalt 1.6 meter över havets yta. Högsta punkten ligger tre meter över havet. När tidvattnet kommer pressas det upp genom avloppsrören, ut på vägarna och upp i folks toaletter och golvbrunnar. När det stormar slår vågor med saltvatten in högt upp på stränderna. Saltet rinner ner i grundvattnet och förstör både dricksvatten och möjligheterna att vattna frukt och grönsaker. I huvudstaden Male finns en stor avsaltningsanläggning, men när den brann 2014 var man tvungen att snabbt importera vatten från främst Indien och Sri Lanka då 100 000 människor blev utan dricksvatten på bara något dygn.
  
 
Till år 2100 räknar Malldiverna med en havsnivåhöjnning på minst 50 centimeter, vilket skulle dränka 77% av landets yta.
 
Till år 2100 räknar Malldiverna med en havsnivåhöjnning på minst 50 centimeter, vilket skulle dränka 77% av landets yta.
Rad 103: Rad 134:
  
 
http://www.stuff.co.nz/environment/70235939/lowlying-maldives-drowning-under-the-weight-of-climate-change
 
http://www.stuff.co.nz/environment/70235939/lowlying-maldives-drowning-under-the-weight-of-climate-change
 +
 +
http://www4.unfccc.int/ndcregistry/PublishedDocuments/Kiribati%20First/INDC_KIRIBATI.pdf
 +
 +
http://www.education4sustainability.org/2014/05/31/the-drowning-paradise-islands/
  
  
Rad 118: Rad 153:
 
Tuvalu: media.zuza.com/3/c/3cf4aec5-287b-4779-95a4-dbd8fabc45eb/9b6ed3b040fcb67aa1c3e8f1905a_Content.jpeg
 
Tuvalu: media.zuza.com/3/c/3cf4aec5-287b-4779-95a4-dbd8fabc45eb/9b6ed3b040fcb67aa1c3e8f1905a_Content.jpeg
  
Tuvaly karta: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2b/Tuvalu_on_the_globe_(Polynesia_centered).svg/250px-Tuvalu_on_the_globe_(Polynesia_centered).svg.png
+
Tuvalu karta: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2b/Tuvalu_on_the_globe_(Polynesia_centered).svg/250px-Tuvalu_on_the_globe_(Polynesia_centered).svg.png
 +
 
 +
Kiribati karta: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d9/Kiribati_on_the_globe_%28Polynesia_centered%29.svg/240px-Kiribati_on_the_globe_%28Polynesia_centered%29.svg.png
 +
 
 +
Kiribati fiskare: www.climatechangenews.com/files/2015/03/Kiribati_AusAID_photos_800.jpg
 +
 
 +
Maldiverna: karta: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/Maldives_on_the_globe_(Afro-Eurasia_centered).svg/250px-Maldives_on_the_globe_(Afro-Eurasia_centered).svg.png
 +
 
 +
Maldiverna hotell: bilder.apollo.se/21/holiday-inn-kandooma-17454400-1463732942-ImageGalleryLightbox.jpg
 +
 
 +
 
 +
 
 +
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register====
 +
 
  
Maldiverna: bilder.apollo.se/21/holiday-inn-kandooma-17454400-1463732942-ImageGalleryLightbox.jpg
+
[[Kategori: Geografi]]

Versionen från 19 november 2016 kl. 14.01

Vilka är det som drabbas hårdast när havens ytor höjs på grund av att inlandsisarna smälter bort? Har det hänt förr? Om man tittar på gamla legender finns det historier om översvämningar på grund av tsunamis, liksom det finns legender om hur havet slukat länder och öar när havsnivån stigit. Genom att lära oss av historien kan vi vara bättre förberedda inför framtiden.

Ser man på de önationer som ligger i riskzonen i nutid kan de drabbas på exakt samma sätt som t.ex. Doggerland. Havsnivån höjs tills det är ett gränsfall om det alls går att bo kvar. Sedan händer en katastrof som skickar en tsunami eller flodvåg över ön. Då dödas allt liv på land och platsen blir aldrig mer återuppbyggd eller bebodd.


Forntiden: Atlantis, Lemuria och Mu

atlantis.jpg

Atlantis, enligt Platos beskrivning

Det finns en urgammal legend om ett örike som den gamle greken Platon pratade om. Atlantis, som existerade 9000 år före Plato. Själv levde han för 2300 år sedan. Det placerar Atlantis till tiden för när jordbruk började spridas. Atlantis var speciellt eftersom deras civilisation var mycket mer utvecklad än den var någon annanstans, sa Plato. Plato är den enda som nämnt Atlantis, men då hans skrifter inte byggde på lögner har historien hållit sig kvar som eventuellt sann. Andra öriken har nämnts av både de forna Babylonierna och Egyptierna. De är Lemuria och Mu, som bägge beskrivs som mycket äldre. Upp till 800 000 år längre tillbaka i tiden. Alla tre örikena försvann under havsytan vid katastrofala översvämningar, enligt sagor och legender.


Forntiden: Doggerland

dogger_land.jpg

Storbritannien under istiden, utan att isen är inritad

Doggerlands högsta punkt låg där Doggers bankar ligger i Nordsjön i nutid. Doggerland fanns under istiden. Då var havsnivån 60-70 meter lägre än nu eftersom så mycket vatten var bundet i isarna på land. Då fanns land mellan nuvarande Frankrike och England. Djur strövade omkring i skogarna. Människor jagade i området och tände eldar. Arkeologer har hittat ben och benredskap som visar att där fanns hjort, rådjur och vildsvin. Åarna var fulla av abborre och gädda, och lax och öring kan ha vandrat uppför vattendragen för att leka varje år. Perioden kallas "Mezolitikum". (Läs mer om den här: http://www.grundskoleboken.se/wiki/Mellan_sten%C3%A5ldern )

Efter istidens slut, för 8 000–10 000 år sedan, höjde sig havet med runt tre centimeter per år under flera århundraden. Ungefär samma takt som i nutid. Då blev Doggerland först en ö, för att slutligen dränkas helt av en tsunami i samband med det sk. "Storeggaraset" för 8200 år sedan. Alla djur drunknade. Människorna kanske kom undan i kanoter. Dränkandet av Doggerland kan även det vara upphov till de gamla legenderna om Atlantis.


Forntiden: Svarta havet

56_big.jpg

Svarta havet före översvämningen. Vita ytor är nutida kustlinje


Under istiden var Havsnivån i Svarta havet mycket lägre än nu eftersom det inte fanns någon kontakt mellan Svarta havet och Medelhavet. Det fanns en stor sjö och ett slättland so var perfekt för odling. Man antar att odlingarna gav mat till en rätt stor befolkning. När isarna började smälta efter istiden steg havsnivån i Medelhavet. Till slut, för 7000 år sedan, blev den så hög att Medelhavets vatten pressade sig genom det som nu är Bosporen och vräkte in i ett enormt vattenfall, med 200 gånger mer vatten än Niagarafallen. Nivån på Svarta havet tror man steg 15 centimeter per dygn. De som inte flydde så fort de kunde drunknade. Alla byar och fält lades under vatten. (Läs mer om den tiden, neolitikum, här: http://www.grundskoleboken.se/wiki/Yngre_sten%C3%A5ldern )

En sådan katastrof har satt sina spår i människans äldsta legender. Bibeln berättar om Noa och hans ark. Babylonierna berättar om Utnapishtim som räddade alla djur och vänner i en båt undan gudarnas översvämning. Antikens greker berättade en historia om Deucalion and Pyhrra som byggde en lådformad båt för djur och vänner att överleva i.

Det är bara sagor och legender, men de är så många och så lika att de troligtvis har sin grund i översvämningen av Svarta havets kuster.


Forntiden: Santorini

77_big.jpg

Vulkanen Thera, på nutida Santorini i den grekiska övärlden, exploderade för 3500 år sedan. Det hände under bronsåldern när den "Minoiska kulturen" från Kreta var som mäktigast. Explosionen motsvarade en explosion av flera hundra atombomber samtidigt. Tryckvågen ändrade klimatet för tre år, lämnade ett asklager så långt bort som Grönland och skickades en tsunami ut över hela östra Medelhavet. Den svepte över öarna, krossade den kultur som hade bygtss upp och stoppade utvecklingen i flera hundra år. Ändå var översvämning bara tillfällig, när vågen passerade. Det är möjligt att legenderna om Atlantis liksom historien om Moses som höll kursen mot en eldstod om natten och en molnstod på dagen, kommer från Theras katastrofala utbrott. (Läs mer om minoerna här: http://www.grundskoleboken.se/wiki/Grekland,_Minoerna )


Nutid: Stilla havet

De nationer som drabbas hårdast just nu av växthuseffekten med sin havsnivåhöjning hittar vi främst i Stilla havet. Det rör sig främst om öar av korall, ofta atoller, där man levt ett traditionellt liv på småskalig odling för främst privat bruk tillsammans med fiske.

När havsnivån höjs tränger saltvatten in i grundvattnet och förstör möjligheterna till odling. Temperaturen i havet ökar samtidigt som PH halten sjunker vilket ändrar fiskars och skaldjurs sätt att leva i haven. Ökad temperatur gör stormvindar starkare och tyfoner är mycket vanligare i Stilla havet nu jämfört med mätningar 2010.

Detta, tillsammans med det faktum att haven blivit mer eller mindre utfiskade på större fiskar, har gjort att många flyttar från sina hemländer till USA, Australien och Sydostasien för att ha en chans att överleva i framtiden.

Värst utsatta är nationerna Kiribati och Tuvalu, som kan jämföras med Maldivernas likartade situation i Indiska oceanen.

Nutid: Kiribati

240px-Kiribati_on_the_globe_%28Polynesia_centered%29.svg.png

Kiribati


Kiribati har försvunnit till år 2030, enligt nuvarande beräkningar. Kiribati består av tre ögrupper med omkring 32 atoller och en ö varav 21 är bebodda. Av dessa är ön Banabas högsta punkt 81 meter över havet. Ingen annan punkt i Kiribati är mer än två meter över havet. Befolkningen hade rätt stora fosfattillgångar förr, men alla fyndigheter är utbrutna. Nu är det främst fisk och produkter baserade på kokosnötter som ger exportinkomster. Två näringar som är extremt känsliga när havens temperatur går upp, PH värdena i haven sjunker och fisket nästan slagits ut på grund av rovfiske. Mer än hälften av alla korallrev i Kiribati beräknas ha dött på grund av ökade temperaturer och surare hav till 2030. Kokospalmer klarar ganska hög salthalt i vattnet, men när havsnivån stiger och mer och mer salt blandas in i grundvattnet kommer de inte att klara sig i längden och hela den industri som bygger på kokos kommer att slås ut.

Kiribati ligger utanför stormbältet och drabbas nästan aldrig av tyfoner.

Det mest tragiska är att Kiribati är ett land som knappt sprider några växthusgaser alls och landets bidrag till växthuseffekten är försumbar. Ändå riksrar hela landet att dränkas på grund av utsläppen från rika länder i väst som inte anser sig ha råd att hjälpa Kiribati.

Kiribati_AusAID_photos_800.jpg

Fiskare, Kiribati

Film om Kiribati


Nutid: Tuvalu

250px-Tuvalu_on_the_globe_(Polynesia_centered).svg.png

Tuvalu

På bara ett årtionde har Tuvalus befolkning sjunkit från 12300 till 10800 och fler och fler förväntas flytta i framtiden. Tuvalu består av sex korallatoller och tre korallöar. Ingen är högre än fem meter över havet. När temperaturen går upp måste Tuvaluborna använda mer vatten än annars för att vattna sina skördar, främst brödfrukter. Då samtliga öar är korallöar, som inte kan lagra färskvatten särskilt bra, tar färskvattnet snabbt slut. Sommaren 2016 var det helt slut på ett flertal av öarna och myndigheterna tvingades köpa in vatten med tankbåt från Nya Zeeland för att hålla människorna vid liv. Skördarna fick offras. Torkan dödar också kokospalmer och fruktträd då saltvatten tränger in där färskvatten pumpats ut och grundvattnet späds ut med saltvatten. Något träden inte överlever.

9b6ed3b040fcb67aa1c3e8f1905a_Content.jpeg

Tuvalus enda större flygfält, på huvudön Funafuti. Flygfältet byggdes av USA under andra världskriget

Film om Tuvalu (engelsk)


Nutid: Maldiverna

250px-Maldives_on_the_globe_(Afro-Eurasia_centered).svg.png

Maldiverna

Maldivernas främsta inkomstkälla är turismen. Fisket kommer tvåa. När havsnivån höjs riskerar turismen att minska då sandstränder försvinner och korallrev dör. Redan nu har förändrade vattentemperaturer tillsammans med sjunkande PH värde i haven runt Maldiverna ändrat fiskars och skaldjurs beteende. De finns inte där de har brukat finnas och de finns inte alls i lika stora mängder. Något som utfiskning genom både rovfiske och dynamitfiske är orsak till, liksom det faktum att korallreven dör runt öarna. Tonfisk är den viktigaste fisken för fattiga fiskare som inte har råd med stora fiskefartyg. Tonfisken trivs inte om ytvattentemperaturen överstiger 29 grader. De senaste åren har temperaturen legat konstant över 30 grader. 2016 var ett rekordår med temperaturer på 35 grader, och fläckvis mer, under hela sommaren.

När stormar drabbar Maldiverna, vilket de gör allt oftare när temperaturen i havet och i luften ovanför stiger, får man problem på öarna. För att skydda hamnarna mot stormar spenderar det lilla öriket 60 miljoner US dollar varje år på förstärkningsarbeten mot havet.

80% av Maldivernas yta ligger maximalt 1.6 meter över havets yta. Högsta punkten ligger tre meter över havet. När tidvattnet kommer pressas det upp genom avloppsrören, ut på vägarna och upp i folks toaletter och golvbrunnar. När det stormar slår vågor med saltvatten in högt upp på stränderna. Saltet rinner ner i grundvattnet och förstör både dricksvatten och möjligheterna att vattna frukt och grönsaker. I huvudstaden Male finns en stor avsaltningsanläggning, men när den brann 2014 var man tvungen att snabbt importera vatten från främst Indien och Sri Lanka då 100 000 människor blev utan dricksvatten på bara något dygn.

Till år 2100 räknar Malldiverna med en havsnivåhöjnning på minst 50 centimeter, vilket skulle dränka 77% av landets yta.

holiday-inn-kandooma-17454400-1463732942-ImageGalleryLightbox.jpg

Kandooma, Maldiverna

Källor

http://science.nationalgeographic.com/science/archaeology/atlantis/

https://genographic.nationalgeographic.com/development-of-agriculture/

http://www.ancient.eu/thera/

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/doggerland-det-glomda-landet

http://www.nationalgeographic.com/blacksea/ax/frame.html

http://www.independent.co.uk/environment/climate-change/global-warming-thousands-flee-pacific-islands-on-front-line-of-climate-change-a6757796.html

http://www.thespec.com/news-story/2174212-south-pacific-island-s-water-crisis-tipping-point-for-global-climate-change/

http://www.stuff.co.nz/environment/70235939/lowlying-maldives-drowning-under-the-weight-of-climate-change

http://www4.unfccc.int/ndcregistry/PublishedDocuments/Kiribati%20First/INDC_KIRIBATI.pdf

http://www.education4sustainability.org/2014/05/31/the-drowning-paradise-islands/


Bildkällor

Atlantis: thinkingsidewayspodcast.com/wp-content/uploads/2016/06/atlantis.jpg

Santorini: photos.wikimapia.org/p/00/00/64/17/77_big.jpg

Doggerland: manasnaala.net/media/dogger_land.jpg

Svarta havet: photos.wikimapia.org/p/00/00/69/37/56_big.jpg

Tuvalu: media.zuza.com/3/c/3cf4aec5-287b-4779-95a4-dbd8fabc45eb/9b6ed3b040fcb67aa1c3e8f1905a_Content.jpeg

Tuvalu karta: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2b/Tuvalu_on_the_globe_(Polynesia_centered).svg/250px-Tuvalu_on_the_globe_(Polynesia_centered).svg.png

Kiribati karta: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d9/Kiribati_on_the_globe_%28Polynesia_centered%29.svg/240px-Kiribati_on_the_globe_%28Polynesia_centered%29.svg.png

Kiribati fiskare: www.climatechangenews.com/files/2015/03/Kiribati_AusAID_photos_800.jpg

Maldiverna: karta: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0d/Maldives_on_the_globe_(Afro-Eurasia_centered).svg/250px-Maldives_on_the_globe_(Afro-Eurasia_centered).svg.png

Maldiverna hotell: bilder.apollo.se/21/holiday-inn-kandooma-17454400-1463732942-ImageGalleryLightbox.jpg


Åter till geografibokens register