Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Den gröna revolutionen"

Från Skolbok

m (Hur fick man fram mer odlingsmark?)
m (Hur fick man fram mer odlingsmark?)
Rad 23: Rad 23:
 
Man ”sprängde” byarna i Sverige. Med det menar man inte några explosioner, utan att man bröt upp de gamla bysamhällena och flyttade ut bondgårdarna nära fälten. De gamla, smala, åkerlapparna man ärvt sedan medeltiden slogs ihop i större åkrar där man kunde köra ett hästspann och senare en traktor. Det kallades för att man ”skiftade” åkermarken. Dessutom började man odla åkrarna i perioder. Man kunde först odla klöver i två år och låta åkrarna vara i fred för att sedan odla vete under två års tid. På det sättet fick jorden en chans att återhämta sig. Detta gav ändå större skördar. Det här odlingssättet kallas ”växelbruk”
 
Man ”sprängde” byarna i Sverige. Med det menar man inte några explosioner, utan att man bröt upp de gamla bysamhällena och flyttade ut bondgårdarna nära fälten. De gamla, smala, åkerlapparna man ärvt sedan medeltiden slogs ihop i större åkrar där man kunde köra ett hästspann och senare en traktor. Det kallades för att man ”skiftade” åkermarken. Dessutom började man odla åkrarna i perioder. Man kunde först odla klöver i två år och låta åkrarna vara i fred för att sedan odla vete under två års tid. På det sättet fick jorden en chans att återhämta sig. Detta gav ändå större skördar. Det här odlingssättet kallas ”växelbruk”
  
http://www.karlskoga.se/images/18.26979b5d125f990bde580009204/jordbruk+f%C3%B6re+laga+skifte.JPG
+
http://www.historiesajten.se/bilder/lagaskifte1.jpg
  
 
''Jordbrukskarta före byarnas sprängning och skiftesreformen''
 
''Jordbrukskarta före byarnas sprängning och skiftesreformen''

Versionen från 8 februari 2012 kl. 21.01

Vem var Thomas Malthus?

Thomas Malthus

På 1700-talet skrev han en bok om hur odlingen av mat i ett område inte kan öka lika snabbt som folkmängden i samma område och i slutändan blir svält och hungersnöd oundvikligt om inte staten fraktar mat till platsen från någon annan plats som har matöverskott, eller begränsar barnafödandet. Man kan säga att hans tankar var det första fröet till den kommande "jordbruksrevolutionen" när han påpekade matens betydelse för folkökningen.

malthus_graph2.jpg

Rött=Matökning Blått=befolkningsökning. Skärningspunkt=svält

Varför ökade folkmängden på 1700-talet?

Under 1700-talets slut och början på 1800-talet skedde något stort i Sverige och övriga västvärlden. Antalet barn som överlevde till vuxen ålder ökade dramatiskt. I Sverige skyllde poeten Esaias Tegnér på: "Freden, vaccinet och potäterna". Men den industriella revolutionen och bättre utbildningsnivå fick också läggas in i beräkningen.

Var skulle man få mat till alla dessa extra munnar? Vissa flyttade till Amerika och andra världsdelar för att odlad upp nytt land, andra odlade andra grödor på samma sätt som vi gick ifrån att odla råg, korn och rovor till att odla potatis i Sverige.

transition.gif

Dödstalen går ner men födelsetalen är höga = kraftig befolkningsökning

Hur fick man fram mer odlingsmark?

Man ”sprängde” byarna i Sverige. Med det menar man inte några explosioner, utan att man bröt upp de gamla bysamhällena och flyttade ut bondgårdarna nära fälten. De gamla, smala, åkerlapparna man ärvt sedan medeltiden slogs ihop i större åkrar där man kunde köra ett hästspann och senare en traktor. Det kallades för att man ”skiftade” åkermarken. Dessutom började man odla åkrarna i perioder. Man kunde först odla klöver i två år och låta åkrarna vara i fred för att sedan odla vete under två års tid. På det sättet fick jorden en chans att återhämta sig. Detta gav ändå större skördar. Det här odlingssättet kallas ”växelbruk”

lagaskifte1.jpg

Jordbrukskarta före byarnas sprängning och skiftesreformen


Hur fick man fram ändå mer odlingsmark?

För att få ändå större ytor att odla på började man ”dika” våtmarker. Det betyder att man grävde kanaler från sumpig mark som vattnet samlades i. När vattnet rann bort blev marken torr och kunde användas som åker. Det låter enkelt men under 1800-talet gav dikningen av sumpmarker stora ytor som man kunde börja odla mat på.

Vad betyder ”äng är åkers moder”?

Första riktiga steget till det moderna jordbruket kom när man började med konstgödsel. I det traditionella jordbruket behövde man gödsel från djuren till åkrarna för att kunna odla tillräckligt mycket mat på markerna. Det innebar att en gård var tvungen att ha djur, även om man främst ville odla vete eller potatis. Man sa attÄng är åkers moder och menade att ängens hö var nödvändigt för att boskapen skulle överleva under vintern och i sin tur ge gott om gödsel för åkern. Det innebar också att man behövde ha ungefär sex bitar äng för att få fram tillräckligt med hö till djuren som skulle gödsla en enda motsvarande yta åker. Det fanns naturligtvis även andra sätt att få fram foder till korna som att plocka löv och tunna kvistar från träd (kallas hamling) eller att man slog gräs på myrar där det var för sankt för de tunga djuren att gå och beta.

Varför var konstgödsel så viktigt?

När bönderna började köpa in konstgödsel istället för att använda gödsel från de egna djuren försvann behovet av att ha ängar för djuren. Att ha en åker + sex ängar blev istället sju åkrar, vilket var en enorm ökning av den odlingsbara marken. Den konstgödsel man började använda i slutet av 1800-talet var främst benmjöl och guano (sjöfågelbajs, oftast från Sydamerika). I början av 1900-talet började man med gödsel tillverkats i fabriker, så kallat ”handelsgödsel”, men det blev inte populärt förrän under 1950-talet.


Varför gjorde mekaniseringen att landsbygden avfolkades?

Efter första världskriget började bilar och andra fordon, som drevs med motorer som gick på fotogen, diesel och bensin, att spridas över västvärlden. I det gamla bondesamhället krävdes många människor som skötte om markerna, gården och skötsel av kreaturen. När bönderna började använda maskiner i jordbruket försvann behovet av extra arbetskraft som drängar och pigor. Det bondeliv vi är vana att se från ”Emil i Lönneberga” och ”Barnen i Bullerbyn” försvann för evigt när det inte krävdes mer än en enda person för att sköta om ett helt jordbruk när han hade hjälp av maskiner. Detta gjorde samtidigt att arbetstillfällena försvann i stor utsträckning och många människor tvingades att flytta in i städerna istället.


Varför behövdes bekämpningsmedel ?

När man började odla stora ytor med en enda sorts växt blev odlingarna känsliga både för insektsangrepp och svamp- och mögelangrepp. Det gjorde att bönderna fick lägga ut mer och mer pengar på kemiska gifter och bekämpningsmedel som krävdes för att skördarna skulle kunna växa i fred utan att bli sjuka eller uppätna. Bekämpningsmedlen blev vanliga i jordbruket efter andra världskriget.


Vad var då egentligen jordbruksrevolutionen?

Ibland kallar man den här jordbruksrevolutionen litet felaktigt för ”Den gröna revolutionen”.

Konstgödsel      = frigör mark för odling och ökar skördarnas storlek
Mekanisering     = större ytor kan odlas upp av färre människor
Bekämpningsmedel = Att med kemikalier döda insekter och svamp som annars skadar växterna 

Detta var inte unikt för I-länderna i västvärlden. Skördarna verkade bara bli större och större. Matproduktionen var utan gräns. Många fattiga U-länder tog banklån med kommande skördar som säkerhet. Tyvärr var det inte så bra. Konstgödsel är dyrt för fattiga länder, mekanisering kräver människor med hög kunskapsnivå vilket ofta saknas i U-länderna och bekämpningsmedlen slutar att fungera efter ett tag när insekterna och skadeväxter blir resistenta. Tyvärr blir inte människor det så områden kring jordbruken brukar bli förgiftade. Skördarna ökade inte utan minskade istället och U-länderna drevs in i en spiral av obetalda banklån som de måste ta nya lån för att betala.

Vad var ”Den gröna revolutionen”?

Ofta talar man om jordbruksrevolutionen och den gröna revolutionen som om de betyder samma sak, vilket är nästan sant. Men bara nästan. "Den gröna revolutionen" beror egentligen på en enda person, som dessutom fick nobelpris för sin kamp mot svälten. Han var amerikan och hette Norman Borlaug. På 1960-talet arbetade han med forskning kring vete. Genom att korsa olika vetesorter från olika delar av världen fick han fram nya vetesorter som trivdes i varmt klimat och kunde ge skördar som var sex gånger större än normalt på samma åkrar. Tack vare Borlaug förhindrades svält i länder som Mexiko och Pakistan, som istället kunde exportera vete tack vare skördarnas ökade storlekar.


Var den bra?

Nackdelen med Borlaugs upptäckter var att man skapade stora fält med en enda sorts vete som aldrig vuxit i området tidigare. Bönderna blev dessutom beroende av att använda bekämpningsmedel då vetet sällan var motståndskraftigt mot alla sjukdomar det aldrig utsatts för tidigare i den nya miljön. Många kritiserade Borlaug och sa att hans upptäckt gjorde de redan rika storgodsägarna som redan hade enorma jordbruk mycket rikare, och de fattiga bönderna fattigare när de redan alltför små jordbruken förgiftades av kemikalier från de stora jordbruken där Borlaugs vete odlades.


Hur ser framtiden ut?

Vi blir fler och fler på jorden. Om det inte hade varit för Borlaugs forskning skulle vi antagligen ha massvält på jorden redan nu. Vi är över 6 000 000 000 människor och beräknas vara över 10 000 000 000 runt år 2050, och då finns troligen ingen mer mark kvar som inte är uppodlad på jorden. Hur skall vi ordna mat till alla dessa människor?

Ett sätt vore att sluta med köttproduktion och odla soja på den mark där vi har biffkor och andra köttdjur nu. Då skulle vi kunna fördubbla matproduktionen på samma yta, men vi människor gillar smaken på kött så den tanken är ganska orimlig.

Forskarna sneglar istället mot genförädling. Vill vi ha mer mat på samma ytor är vi i princip tvungna att gå in i generna och blanda dem så att vi t.ex kan odla vete i lägre temperaturer för ytterligare en skörd/år i Sverige. Genförädlad mat kallas GMO mat och motståndet bland vanliga människor mot den sortens mat är starkt, men starkast i de länder där man inte svälter. Antagligen protesterar man mindre om ens barn eller föräldrar håller på att svälta ihjäl.

Vad har vi egentligen att välja på i framtiden?


Källor

http://en.wikipedia.org/wiki/Thomas_Robert_Malthus

http://www.utvandrarnashus.se/kunskapsbanken-13048.asp

http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/historia-utveckling/jordbrukets-landskap/skiftesref-jordbr/Pages/index.aspx

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xeljordbruk

http://www.naturskyddsforeningen.se/kretsar-lan/stockholm/jarfalla/Verksamheter/praktisk-naturvard/angen-ar-akers-moder/

http://www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article264939.ece


Bilder

Alla bilder från Wikimedia utom

suntlanume.files.wordpress.com/2011/03/malthus_graph2.jpg

Malthus diagram för svält

homepage.mac.com/hakan_danielsson/transition.gif

Den demografiska transmissionen