Åtgärder

Egypten (Flodkultur)

Från Skolbok

Version från den 9 januari 2022 kl. 17.45 av Ingemar (Diskussion | bidrag)

Av de fyra olika flodkulturerna är det Egypten vi vet mest om. Orsaken till det är att vi kunnat lösa gåtan med deras skriftspråk, hieroglyferna. Eftersom vi kan läsa om hur de hade det, de diktböcker de skrev, de räkenskaper och bokföring deras företag hade, deras dagböcker osv. vet vi väldigt mycket om hur livet var i det antika Egypten.

800px-AlterOrient.jpg

Egyptens rike för 4000 år sedan-

Det inom heldragen gul linje tillhör Egypten.

Det inom streckad gul linje visar områden som Egypten hade inflytande över.


Dagligt liv i Egypten

Som du ser här nedanför fanns det Egyptiska imperiet under många tusen år. Därför är det svårt att säga exakt hur det var att leva i det forntida Egypten eftersom det ändrade sig under årtusendena. Men om vi vill beskriva hur det var att leva under Egyptens storhetstid, för ungefär 4000 år sedan, kan vi göra vissa antaganden.


Hur roade egyptierna sig?

Jaktscen med katter ur en gravkammare

Egyptierna hade naturligtvis inga videospel. Istället gjorde de andra saker. De flesta männen tyckte om att jaga. Även faraon, härskaren kallades så istället för kung, brukade ofta jaga tillsammans med andra adelsmän och professionella jägare. Troligen tog de vagnen till ett vattenhål och väntade i lugn och ro med pilbågar i händerna tills bytet kom. Fågeljakt var svårare. Fåglarna försökte de träffa med speciellt snidade kastpinnar. Om de var på flodhästjakt använde jägarna först snaror av rep som flodhästen fångades med och sedan spjut för att döda den. En orsak till att jägarna ofta jagade just flodhästar var att de förstörde skördarna. Bara de modigaste vågade jaga krokodiler.

Barn jagade inte. De tyckte om att hoppa groda och dragkamp. De lekte också med dockor.


Hur var skolan?

Bara de rikaste barnen fick gå i skolan. Barnen lärde sig att skriva och räkna i skolan och målet var att få ett välbetalt jobb som skrivare, kanske hos själva farao. De skrev med en pensel gjord av vass, bläck gjort på kol och vatten och världens första papper, papyrus, som gjordes av papyrusvass som växer naturligt i Egypten.

Den som inte lärde sig att skriva och räkna kunde du ändå få andra utbildningar, t.ex. till läkare, bagare eller krukmakare. Då fick eleven gå som lärling hos en redan kunnig som lärde upp eleven tills den en dag blev lika skicklig som läraren.

448px-Kew.gardens.papyrus.plant.arp.jpg

Papyrusvass, nutid.

Vassens stam skars upp i remsor som lades korsvis i lager över varandra.

Därefter bultades lagren ihop så att de fick ett papper.


Hur gjorde konsthantverkarna?

Något av det mest fantastiska med den Egyptiska kulturen är att så mycket finns bevarat. Vi kan fortfarande röra vid tyg som vävdes för 6000 år sedan. Det är det varma och torra klimatet som bevarat så mycket, och inte minst konst. Men hur gjorde hantverkarna och konstnärerna?


Krukmakarna

Exempel på egyptisk kruka

Krukmakarna gjorde sina krukor av vanlig flodlera. Först knådade de till en krukbotten. Sedan gjorde de en lång ”orm” av lera som de ringlade runt lager efter lager, varv efter varv, så att en krukform bildades. När krukmakaren var nöjd smetade han ut leran tills han inte såg spåren av de olika varven längre. Sedan kunde krukmakaren dra en slät sten över ytan för att få den extra jämn, eller dra en kam över ytan för att skapa olika mönster innan han placerade din i en ugn för bränning.

Klensmed

Klensmederna, eller kittelflickarna, skapade vaser, urnor och grytor av guld, brons och koppar genom att börja med en plan plåt och långsamt knacka ut den över en hård kärna som hade den form vasens insida skulle få.

Konstnärerna

Konstnärerna hade ett viktigt jobb. De målade bilder av människor på beställning och kunde få måla i faraos pyramid om de hade tur. De målade alltid personerna i profil så att det var lättare att känna igen personerna. Män målades oftast med mörkt skinn för att visa att de var ute på fälten och blev solbrända medan kvinnorna målades med ljusare skinn för att visa att de satt mer inne och arbetade.

Vävarna

Bild på en vävare vid sin vävstol

Vävarna vävde inte bara tyg utan även segel och solskydd för båtarna. Det vanligaste materialet de använde när de vävde var fibrer från stjälkar från linblommor som vävds till linne.

Vad åt egyptierna?

Egyptierna åt bra mat, även de fattigaste hade både frukt och grönsaker på bordet. De rika åt kött, vanligtvis från kor och får, men också fåglar som: anka, gås, stork och duva. Kött var dyrt eftersom det fanns få fält som djuren kunde beta på. De flesta fälten användes för att odla vete och korn på.

Bröden innehöll ofta sand. Sanden kom med när säden maldes till mjöl. Det gjorde att när egyptierna blev gamla hade de tänder som nötts ner ända till rötterna eftersom sanden slipade ner tänderna när de åt.

De rika drack vin medan de fattiga drack öl. De äldsta spåren av öl på jorden har hittats i Egypten. Egyptierna gjorde öl genom att bryta ner halvgräddat kornbröd i vatten i en kruka, försegla öppningen och låta det stå och jäsa. De gjorde vin genom att fylla stora kar, så djupa att de rymde flera stående män samtidigt, med vindruvor. Sedan fick männen trampa sönder vindruvorna. De tog vara på druvjuicen som sedan jästes till vin. Ungefär som fransmännen gör med härtrampat vin i Frankrike än idag, fast de tappar upp det på glasflaskor medan egyptierna använde lerkrukor.

Imperiet, från början till slutet

15000 år sedan

640px-Algerien_5_0049.jpg

Mitt ute i Saharaöknen går det att hitta bilder från stenåldern som visar hur livet var då när det inte var öken.


Under istiden var det som nu är Saharaöknen en savann med sjöar och betande djur. Det fanns elefanter och krokodiler där det nu bara finns sand och sten. Orsaken till det är att temperaturen steg i slutet av istiden. Något som i sin tur gjorde att Sahara fick savannklimat i nästan 7000 års tid.

När den värmeperiod började gå mot sitt slut blev det samtidigt torrare i Nordafrika. Grupper av människor som tidigare kunnat leva som nomader och flytta omkring efter sina bytesdjur blev mer och mer beroende av att det fanns oaser och vattenhål där de kunde bo utan att törsta ihjäl när vattnet försvann i vattedragen runt omkring dem.

Det var under denna klimatförändring som floden Nilen blev allt viktigare som en ständig källa av vatten och också som källa av fisk. Nomader slutade med sitt kringflackande liv och bosatte sig istället längs Nilens stränder. Där fanns vilda grässorter de kunde skörda. Stora djur som inte hittade vatten någon annanstans tog sig till Nilen där de var lätta att spåra, jaga och döda.

När fler och fler människor bosatte sig runt Nilen blev det också mer och mer konkurrens om maten. Lämningar tyder på att olika stammar anföll varandra och dödade hela folk, utom spädbarnen som antagligen kidnappades och togs upp i den egna stammen. Under en lång period av år verkar t.ex. Nilen ha fått extremt stora översvämningar på våren som förstört skördarna och under den tiden var det också så att nästan hälften av de som dött dog en våldsam död orsakad av spjut, pilar och liknande vapen.


8500-6000 år sedan. Bondestenåldern, när jordbruket tog över

Oxe på fältet


Tydlig gräns där konstbevattningen slutar

Under den här perioden blev människorna mer och mer bofasta. De började odla växter, främst vete och korn, och de lärde sig att tämja djur som: kor, får, grisar och getter. Stenverktyg byttes ut mot verktyg av koppar och de lärde sig tillverka lerkrukor, väva tyger och färga läder. Tidigare hade de begravt sina döda i anslutning till sina läger, men när folket blev bofast flyttades gravarna längre och längre bort från bostadshusen och forskare tror att de mer och mer började tro på ett liv efter döden och att de döda kunde börja leva igen. Redan på den här tiden började de fylla gravarna med saker som den döde kunde tänkas behöva i nästa liv. Under den här perioden började de också att skapa keramik med bilder på och många bilder föreställer en gud som står i en båt på en flod.

Under den här tiden började även de första hieroglyferna, eller skrivtecknen, att användas på olika krukor. Längs Nilen började ”stadsstater” att bildas, små samhällen med en härskare som bestämde över staden och omgivningarna runt staden. Det var visserligen väldigt små kungarike men den bildningen var viktig inför bildandet av större riken när stadsstater slogs ihop.


6000-5000 år sedan, nedre och övre Egypten

Det blev mer och mer tydligt att landet längs Nilen delades upp i två olika delar. Det nedre Egypten var det land som låg närmast Medelhavet där Nilens delta var viktigast. Och det övre Egypten, som var det land som låg längst i söder och gränsade till öknen vid katarakten (forsen) vid Assuan. Den första plats där fraktbåtar var tvungna att stanna upp och lasten lastas om på båtar på andra sidan katarakten för vidare transport upp längs Nilen.


5100 år sedan, Skorpionkungen

Skorpionkungen
Guden Horus

För ungefär 5100 år sedan kom en kung som enade övre- och nedre Egypten. Vi vet väldigt litet om honom men tecknet för honom har kopplats ihop med tecknet för skorpion och därför kallas han ibland Skorpionkungen. Andra källor säger att hans namn var Menes. Han var den första faraonen och den första att härska över både övre- och nedre Egypten. Han verkar ha kommit från övre Egypten men flyttade norrut och anlade huvudstaden Memphis i nedre Egypten. Han, och efterföljande kungar, tog namn som var kopplade till guden Horus och bar bägge ländernas kungakronor samtidigt för att visa att de härskade över bägge rikena. Under den här perioden blev det fred inom Egypten, istället började egyptierna slåss mot andra folk som försökte komma till Nilen, bland annat folkgrupper från Sinaiöknen i nordost och Nubier från öknen i söder.

Skorpionkungen var en mäktig personlighet, men enligt legenderna fick han ett oväntat slut när han dödades av vildhundar och krokodiler när han vilade vid en oas.


Farao Narmer, från Narmerpaletten.
NarmerPalette-CloseUpOfNarmer-ROM.png NarmerPalette-CloseUpOfProcession-ROM.png
Farao Narmer bär nedre Egyptens vita krona Farao Narmer bär övre Egyptens röda krona


Ca 2700-2270 fvt. gamla riket, flodkulturen

Det var egentligen inte förrän nu Egypten började bli en flodkultur. Det var Nilen som var blodådern i kulturen. Det var på Nilen egyptierna fraktade gods i grundgående båtar och det var Nilens slam, som täckte åkrarna när den svämmade över varje år, som var det gödsel som gjorde att egyptierna kunde få två skördar varje år. Det var också från Nilen som bönderna byggde enkla kanaler redan för 5000 år sedan för att kunna bevattna fält som låg så långt från strandkanten att inget kunde växa där utan konstbevatting.

Egypten blev ett isolerat och lättförsvarat rike. Från tre olika håll var fiender tvungen att ta sig igenom öknar för att nå fram till Egypten och kom fienden från havet var den tvungen att först ta sig igenom träsken i Nildeltat för att komma fram till själva floden Nilen. Helt isolerat var dock inte landet. Forskarna vet att det funnits handel mellan Egypten och Mesopotamien, men den har inte varit viktig för Egyptierna.


Pyramiderna

Pyramiderna i Giza, nutid

Det forna Egypten är främst känt för sina pyramider. Vi vet att det var under den här perioden den allra första pyramiden byggdes, trappstegspyramiden i Saqqara, samtidigt som de sista mammutarna vandrade omkring på norra Asiens undra. Vid Gizeh byggde faraonerna: Cheops, Chefren och Mykerinos sina imponerande pyramider. Cheopspyramiden är med sin höjd av 137 m (ursprungligen 146,6) den största och räknades under antiken till världens sju underverk. Den är fortfarande ett av jordens största byggnadsverk. Vid Chefrens pyramid (som är nästan lika hög) byggdes en 20 m hög staty av en sfinx, som är en korsning av människa och lejon, för att hålla ett vakande öga över pyramiderna.

Alla dessa pyramidbyggen var dyra att genomföra och krävde att bönderna betalade höga skatter. Eftersom det främst var prästerna som hanterade skatterna fick prästerna mer och mer makt och faraonerna tappade lika mycket makt i landet.

640px-Piramida_Cheopsa.jpg

Cheopspyramiden


Ca 2270-2040 fvt. första mellanperioden

Detta är den första perioden när det går sämre för Egypten med mycket oroligheter. Under den här perioden flyttas huvudstaden från Memphis till Thebe.


Ca 2040-1675 f.kr, mellersta riket

Återigen blev Egypten ett mäktigt land. Under den här tiden började egyptierna handla mer och mer med länderna utanför Egypten, framförallt märks handeln med ön Kreta utanför kusten i Medelhavet. I söder erövrades Nubiens guldgruvor och det gjorde att det fanns ett överflöd av guld i Egypten. Under den här tiden byggdes den sista pyramiden och Egyptens första kvinnliga farao, Sobeknofrure, steg upp på tronen.


Dromedarer

250px-Domestic_Dromedary_Merzouga.jpg

Under den här tiden kom dromedarer till Egypten från den Arabiska halvön. Dromedarer kan färdas mycket längre än både oxar och hästar utan vatten. Dromedarer gjorde att det blev möjligt för egyptiska handelsmän att ta sig genom Sahara för handel med länder söder om Saharaöknen.


1786-1567 fvt. Hyksos och andra mellanperioden

Hyksos.jpg

Hyksos

Olika faraoner härskade över Egypten ända fram till 1786 fvt. Då kom ett folk från nordost. De kallades Hyksos men ingen vet så mycket om dem längre. Antagligen hade de sitt ursprung i nuvarande Israel då de hade Kananitiska namn och Kanaan låg i det som är Israel nu. Hyksos var duktiga krigare och erövrade nedre Egypten. Hyksos använde sig av hästdragna vagnar i strid och genom det lärde sig också egyptierna att jaga och slåss från vagnar. Det skulle ta drygt 200 år innan egyptierna lyckades jaga ut Hyksos igen och åter få ett enat Egypten.


1567-1085 f.kr, Nya riket

Under den här perioden blev Egypten som mäktigast. Soldater erövrade länder så långt upp i Mellanöstern som Syrien och så långt söderut som Nubien och de erövrade rikena gav mängder med pälsverk, svarta slavar, guld och elfenben. Egypten fick sin mäktigaste kvinna hittills; "Den höga kungliga frun" (egyptiskan saknade ett ord för drottning), Hatschepsuts. Under hennes tjugoåriga regering var det fred och hon ägnade sig istället åt att återuppbygga landet. Ett av hennes mer kända företag var upptäcktsresan till landet Punt.

320px-Relief_of_Hatshepsut%27s_expedition_to_the_Land_of_Punt_by_%CE%A3%CF%84%CE%B1%CF%8D%CF%81%CE%BF%CF%82.jpg

Upptäcktsresa till Punt


Amarna-revolutionen

Akhenaten
Nefertite

Under den här långa perioden fanns det en farao, Akhnaten, som utmärkte sig. Han bestämde att det bara fanns en enda gud, solskivan Aton, och att dyrkan av andra gudar, liksom tron på att det fanns ett liv efter döden, skulle förbjudas. Akhnaten blev ivrigt påhejad av sin hustru Nefertiti som påstods vara världens vackraste kvinna. Idéerna blev inte populära och efter det att Akhnaten dött gick Egypten tillbaka till tron på de gamla gudarna. Ändå, det är första gången i mänsklighetens historia någon sagt att det bara finns en enda gud, tron på monoteism var skapad.


Tutanchamon

Tutankhamon

En av de sista faraonerna i perioden var ganska betydelselös, en enkel farao som dog 19 år gammal, innan han knappt hunnit bli vuxen. Han hette Tutanchamon och han är viktig eftersom av alla faraoner som begravts är hans grav den enda som förblivit orörd. När Tutanchamons grav upptäcktes 1922 var det första gången vi på riktigt kunde se hur tanken på livet efter döden såg ut för en farao.


Israel

Israel nämns för första gången i samband med ett uppror i Palestina. Israeliterna kan ha varit fångar och de kan ha arbetat vid det egyptiska palatset, men forskarna vet inte säkert. Efter upproret skall deras uttåg ur Egypten ha skett.

524px-Israel%27s_Escape_from_Egypt.jpg

Moses delar Röda havet under uttåget från Egypten


Sjöfolket

Perioden avslutas med att sjöfolket anföll Egypten. Vilka var sjöfolket? Ingen vet. De erövrade Mykene på Kreta, därefter kom de med båtar och anföll nedre Egypten. Sjöfolket förlorade den striden, men Egypten blev så försvagat att en ny period började efteråt.


1085-322 fvt. - nedgången

I början av perioden besegrades Egypten av både libyska trupper som anföll över öknen från väster och nubiska trupper som anföll från söder. Libyska faraoner tog över tronen i nedre Egypten och i övre Egypten tog Nubiska kungar över makten.

Assyrier anföll från nordost men ingick ett förbund med faraonerna: om bara Egyptens soldater hjälpte assyrierna att slåss mot sina värsta fiender perserna skulle assyrierna låta Egypten vara ifred. Detta misslyckades totalt. Perserna erövrade först Assyrien år 612 fvt. och sedan Egypten. Från 525 fvt. satt det persiska kungar på faraonernas troner. De satt kvar i princip ända till 322 fvt. när den grekiske härskaren Alexander den store från Makedonien erövrade Egypten.


322-30 fvt. slutet, den grekiska tiden

Sista tiden i Egyptens antika historia satt släktingar till Alexander den stores kompisar på Egyptens tron. Den sista drottningen av Egypten var Cleopatra som lyckades med konststycket att bevara Egypten självständigt samtidigt som hon hade ett förhållande med två olika romerska ledare; Julius Caesar och Markus Antonius. När hon inte längre kunde försvara Egypten sägs det att hon tog livet av sig genom att låta en giftorm bita henne.

687px-Regnault-Der_Tod_der_Kleopatra.jpg

Cleopatras död


Källor

http://library.thinkquest.org/J002046F/ancient_egyptian_life.htm

http://www.larshammaren.se/1_egypt.html

http://www.touregypt.net/ebph3.htm

http://www.touregypt.net/ebph5.htm

http://home6.swipnet.se/~w-63448/egypthist.htm

http://home6.swipnet.se/~w-63448/egyphist2.htm

http://en.wikipedia.org/wiki/Dromedary

Åter till historiebokens register,