Skillnad mellan versioner av "Fågelbajs, det vita guldet"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) |
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
<img src="https://www.dinafem.org/uploads/xguano_1.jpg.pagespeed.ic.i6Tj8r1yA4.jpg" width=75%> | <img src="https://www.dinafem.org/uploads/xguano_1.jpg.pagespeed.ic.i6Tj8r1yA4.jpg" width=75%> | ||
| − | ''Guano, fågelbajs. När | + | ''Guano, fågelbajs. När Inkafolket styrde området var det dödsstraff på att skada fåglar som bajsade guano'' |
| − | Du har säkert läst om jordbrukets förändring när den industriella revolutionen började? Att allt större ytor plöjdes upp för att ge mat till en befolkningsmängd som växte explosionsartat. Uppodlingen förde med sig ett stort problem; att åkerjorden tömdes på näring. Efter bara några år av odling sögs för mycket kväve och fosfor ut ur jorden. Kvävet behöver växter för att skapa klorofyll och fosfor behöver växter för att celldelningen ska fungera när de växer. Bönder har i alla tider sett att: bajs från både människor och djur, aska, | + | Du har säkert läst om jordbrukets förändring när den industriella revolutionen började? Att allt större ytor plöjdes upp för att ge mat till en befolkningsmängd som växte explosionsartat. Uppodlingen förde med sig ett stort problem; att åkerjorden tömdes på näring. Efter bara några år av odling sögs för mycket kväve och fosfor ut ur jorden. Kvävet behöver växter för att skapa klorofyll och fosfor behöver växter för att celldelningen ska fungera när de växer. Bönder har i alla tider sett att: bajs från både människor och djur, aska, nermalda ben och odling av ärtväxter och klöver, har gett bättre skördar, utan att veta varför. De har inte förstått att det återger kväve och fosfor till jorden. Och det fungerar, på små åkrar. Med stora uppodlade ytor där bara en enda gröda odlades räckte inte de åtgärderna till längre. Under 1800-talet började världens skördar krympa för varje år som gick. Och de krympte snabbt. |
[[File:DSCN5766-guano-glantz crop b.jpg|400px]] | [[File:DSCN5766-guano-glantz crop b.jpg|400px]] | ||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
''Lager av guano på Chinchöarna, drygt 60 m djupa'' | ''Lager av guano på Chinchöarna, drygt 60 m djupa'' | ||
| − | År 1804 passerade den preussiske vetenskapsmannen Alexander von Humboldt den sydamerikanska Västkusten på en upptäcktsresa. Där såg han hur befolkningen tog guano från några små klippöar, Chinchaöarna utanför Perus kust, och spred ut guanon på sina åkrar för att få bättre skördar. Vad är då guano? Det är fågel- och fladdermusbajs som används till gödning | + | |
| + | ==Upptäckten av guano== | ||
| + | |||
| + | År 1804 passerade den preussiske vetenskapsmannen Alexander von Humboldt den sydamerikanska Västkusten på en upptäcktsresa. Där såg han hur befolkningen tog guano från några små klippöar, Chinchaöarna utanför Perus kust, och spred ut guanon på sina åkrar för att få bättre skördar. Vad är då guano? Det är fågel- och fladdermusbajs som används till gödning. Lagren av fågelbajs på öarna var enorma, över 60 meter på de tjockaste ställena. Humboldt skrev ner sina iakttagelser och tog med guanoprover till Europa, där det blev känt hur bra guano var som gödsel då det innehöll både kväve och fosfor efter fiskresterna. Bajs från gräsätande djur innehåller bara kväve. Von Humboldt kunde inte veta vilken enorm guldrush efter "det vita guldet" han var på väg att skapa. | ||
[[File:Humboldt_current.jpg|400px]] | [[File:Humboldt_current.jpg|400px]] | ||
[[File:Humboldt Penguins.jpg|400px]] | [[File:Humboldt Penguins.jpg|400px]] | ||
| − | ''Humboldtströmmen, | + | ''Humboldtströmmen, Humboldtpingviner klarar sig ända upp till ekvatorn i strömmen'' |
| − | |||
| + | ==Varför finnsinte guano i Sverige?== | ||
| + | |||
| + | Varför finns det så mycket fågelbajs just där, och inte i Sverige? Utanför Sydamerikas kust går en kall havsström. Humboldtströmmen, uppkallad efter samme upptäcktsresande. Där möter kallt, näringsrikt vatten från havsbottnen varmt ytvatten. Där varmt- och kallt vatten möts trivs plankton. Där plankton trivs finns även fiskar som äter plankton och där det finns fisk finns även sjöfågel som äter fisken och bajsar ut resterna. En obegränsad källa till mat gjorde att flera miljoner sjöfåglar häckade längs stränderna. | ||
[[File:Paracas National Reserve. Ica, Peru.jpg|600px]] | [[File:Paracas National Reserve. Ica, Peru.jpg|600px]] | ||
| Rad 23: | Rad 28: | ||
''Atacama, öknen vid havet'' | ''Atacama, öknen vid havet'' | ||
| − | |||
| − | + | ==Varför regnar det inte vid Sydamerikas kust?== | |
| − | Från början var guanon väldigt billig. 1843 såldes guanon för 7 cent/ton men redan 1850 hade priset stigit till 76 dollar/ton. Perus statskassan fylldes snabbt, vilket drog till sig Spaniens intresse. Peru hade bara varit fritt från Spanien | + | Regn i Sydamerikas inre drives med vindarna från öster mot väster. När de fuktiga vindarna pressas upp över Anderna kyls de ner och töms på fukt. Kusten hamnar i regnskugga. Atacamaöknen vid Perus kust räknas som en av jordens torraste platser, trots att öknen ligger vid havet. Luften ovanför Humboldtströmmen är dessutom nedkyld och innehåller knappt någon fuktighet. I praktiken är det så att det inte regnar alls på högarna med fågelbajs, utom när det är "El Niño" år, och då har guanon, bajset, redan torkat ihop till en hård kaka där bara ytan blir påverkad av regnen. |
| + | |||
| + | |||
| + | ==Guanon utvinns kommersiellt== | ||
| + | |||
| + | Redan något år efter att upptäckten blev känd beskrev en resenär som passerade öarna hur mängder med skepp låg och väntade vid kusten på sin tur att fylla lastrummen med guano, och det kunde ta upp till åtta månader innan de ens fick tillstånd att lasta guanon. Arbetarna som grävde fram den torkade guanon, där många var kineser, dog som flugor. Guanon var ohälsosam att hantera. Arbetarna stod i klart solsken hela dagarna och det räckte med att stanna i ett lastrum fullt med guano en kort tid för att ögonen och näsan skulle blöda av ångorna. | ||
| + | |||
| + | Från början var guanon väldigt billig. 1843 såldes guanon för 7 cent/ton men redan 1850 hade priset stigit till 76 dollar/ton. Perus statskassan fylldes snabbt, vilket drog till sig Spaniens intresse. Peru hade bara varit fritt från Spanien sedan 1821. 1864 krävde Spanien ekonomisk ersättning för de förluster Spanien ansåg sig ha drabbats av i samband med Perus frigörelse. För att visa att man menade allvar skickade Spanien även en grupp krigsfartyg ledda av en av sin tids mäktigaste krigsskepp, kanonbåten ''Numancia'' med pansarklätt träskrov. | ||
[[File:Fragata Numancia.jpg|600px]] | [[File:Fragata Numancia.jpg|600px]] | ||
| Rad 35: | Rad 46: | ||
Hoten mynnade ut i två korta krig där även grannländerna Chile, Ecuador och Bolivia drogs med, men det enda resultatet av kriget var att 18 000 män dog och Peru blev utan stora delar av sina inkomster under något år. | Hoten mynnade ut i två korta krig där även grannländerna Chile, Ecuador och Bolivia drogs med, men det enda resultatet av kriget var att 18 000 män dog och Peru blev utan stora delar av sina inkomster under något år. | ||
| − | USA hade | + | |
| + | ==USA blir en kolonialmakt== | ||
| + | |||
| + | [[File:Bat Cave Formations.jpg|400px]] | ||
| + | |||
| + | ''Inne i grottor lagras fladdermusbajs under flera tusen år, utan att det regnar på den'' | ||
| + | |||
| + | USA hade stort behov av guano och tyckte den var för dyr. Visserligen hade fyndigheter av fladdermusbajs hittats i grottor i USA, men det räckte inte långt. När dessutom Peru ingick ett handelsavtal med Storbritannien, där USA blev utestängd från handeln med Peru, ville USA:s ledning få till en förändring. 1856 godkände därför USA:s kongress "Guano Islands Act". Den innebar att varje amerikansk medborgare som hittade guano på en obebodd ö, som inget annat land ägde, kunde kräva att ön tillföll USA så att guanon kunde fraktas hem och säljas till USA:s bönder. Detta är orsaken till att USA fortfarande kontrollerar många små öar i Stilla havet, som Howland Island, Wake och Midway, trots att de ligger så långt från själva USA. Totalt 94 öar hamnade under USA:s kontroll på detta vis. | ||
[[File:Amelia Earhart - GPN-2002-000211.jpg|600px]] | [[File:Amelia Earhart - GPN-2002-000211.jpg|600px]] | ||
| Rad 43: | Rad 61: | ||
När guanopriset var som högst kunde en bonde köpa fyra kilo guano eller ett kilo guld för samma summa. Öarna utanför Sydamerikas kust tömdes på guano och även på fastlandet skapades klippor rena från fågelbajs. | När guanopriset var som högst kunde en bonde köpa fyra kilo guano eller ett kilo guld för samma summa. Öarna utanför Sydamerikas kust tömdes på guano och även på fastlandet skapades klippor rena från fågelbajs. | ||
| − | 1909 förändrades hela guanomarknaden snabbt. Luften vi andas innehåller 79% kväve. Den tyske kemisten Fritz Haber kom på ett sätt att tillverka ammoniak av luftens kväve, den så kallade ''"Haber-Bosch processen"''. På det viset gick det att skapa obegränsat med konstgödsel, mycket billigare än guano. | + | |
| + | ==Syntetisk framställning av konstgödsel== | ||
| + | |||
| + | 1909 förändrades hela guanomarknaden snabbt. Luften vi andas innehåller 79% kväve. Den tyske kemisten Fritz Haber kom på ett sätt att tillverka ammoniak av luftens kväve, den så kallade ''"Haber-Bosch processen"''. På det viset gick det att skapa obegränsat med konstgödsel, mycket billigare än genom att gödsla med guano. | ||
[[File:Zyklon B Container.jpg|600px]] | [[File:Zyklon B Container.jpg|600px]] | ||
| Rad 49: | Rad 70: | ||
''En ödets nyck gjorde att Haber, som var jude, var den som uppfann den gas som användes för att döda judar <br/>i tyska koncentrationsläger under nästa krig.'' | ''En ödets nyck gjorde att Haber, som var jude, var den som uppfann den gas som användes för att döda judar <br/>i tyska koncentrationsläger under nästa krig.'' | ||
| − | Kväve är även en viktig beståndsdel i sprängämnen och under första världskriget förbättrades tekniken att skapa ammoniak ur luften avsevärt. | + | Kväve är även en viktig beståndsdel i sprängämnen och under första världskriget förbättrades tekniken att skapa ammoniak ur luften avsevärt. Under första världskriget uppfann Haber dessutom olika stridsgaser, som senare bland annat användes mot judar i tyska koncentrationsläger under andra världskriget. |
| + | |||
| + | Haber-Bosch processen används än idag för att tillverka konstgödsel och utan den skulle det inte vara möjligt att hålla så många människor vid liv på jorden. Maten skulle inte räcka till alla. 1918 fick Haber nobelpris i kemi för sin upptäckt. | ||
| + | |||
| − | + | ==Guano i framtiden== | |
Även om intresset för guano som konstgödsel har varit lågt under hela 1900-talet, har det fått en uppsving senaste åren när guano sålts till de som odlar ekologiskt, Eftersom konstgödsel inte räknas som ekologiskt framställt, till skillnad från guano. | Även om intresset för guano som konstgödsel har varit lågt under hela 1900-talet, har det fått en uppsving senaste åren när guano sålts till de som odlar ekologiskt, Eftersom konstgödsel inte räknas som ekologiskt framställt, till skillnad från guano. | ||
| + | |||
==Källor== | ==Källor== | ||
| + | |||
Lecture: Everything You Always Wanted to Know About Guano: https://www.youtube.com/watch?v=TnI4l6rFuHI | Lecture: Everything You Always Wanted to Know About Guano: https://www.youtube.com/watch?v=TnI4l6rFuHI | ||
Versionen från 19 april 2021 kl. 06.49
Guano, fågelbajs. När Inkafolket styrde området var det dödsstraff på att skada fåglar som bajsade guano
Du har säkert läst om jordbrukets förändring när den industriella revolutionen började? Att allt större ytor plöjdes upp för att ge mat till en befolkningsmängd som växte explosionsartat. Uppodlingen förde med sig ett stort problem; att åkerjorden tömdes på näring. Efter bara några år av odling sögs för mycket kväve och fosfor ut ur jorden. Kvävet behöver växter för att skapa klorofyll och fosfor behöver växter för att celldelningen ska fungera när de växer. Bönder har i alla tider sett att: bajs från både människor och djur, aska, nermalda ben och odling av ärtväxter och klöver, har gett bättre skördar, utan att veta varför. De har inte förstått att det återger kväve och fosfor till jorden. Och det fungerar, på små åkrar. Med stora uppodlade ytor där bara en enda gröda odlades räckte inte de åtgärderna till längre. Under 1800-talet började världens skördar krympa för varje år som gick. Och de krympte snabbt.
Lager av guano på Chinchöarna, drygt 60 m djupa
Innehåll
Upptäckten av guano
År 1804 passerade den preussiske vetenskapsmannen Alexander von Humboldt den sydamerikanska Västkusten på en upptäcktsresa. Där såg han hur befolkningen tog guano från några små klippöar, Chinchaöarna utanför Perus kust, och spred ut guanon på sina åkrar för att få bättre skördar. Vad är då guano? Det är fågel- och fladdermusbajs som används till gödning. Lagren av fågelbajs på öarna var enorma, över 60 meter på de tjockaste ställena. Humboldt skrev ner sina iakttagelser och tog med guanoprover till Europa, där det blev känt hur bra guano var som gödsel då det innehöll både kväve och fosfor efter fiskresterna. Bajs från gräsätande djur innehåller bara kväve. Von Humboldt kunde inte veta vilken enorm guldrush efter "det vita guldet" han var på väg att skapa.
Humboldtströmmen, Humboldtpingviner klarar sig ända upp till ekvatorn i strömmen
Varför finnsinte guano i Sverige?
Varför finns det så mycket fågelbajs just där, och inte i Sverige? Utanför Sydamerikas kust går en kall havsström. Humboldtströmmen, uppkallad efter samme upptäcktsresande. Där möter kallt, näringsrikt vatten från havsbottnen varmt ytvatten. Där varmt- och kallt vatten möts trivs plankton. Där plankton trivs finns även fiskar som äter plankton och där det finns fisk finns även sjöfågel som äter fisken och bajsar ut resterna. En obegränsad källa till mat gjorde att flera miljoner sjöfåglar häckade längs stränderna.
Atacama, öknen vid havet
Varför regnar det inte vid Sydamerikas kust?
Regn i Sydamerikas inre drives med vindarna från öster mot väster. När de fuktiga vindarna pressas upp över Anderna kyls de ner och töms på fukt. Kusten hamnar i regnskugga. Atacamaöknen vid Perus kust räknas som en av jordens torraste platser, trots att öknen ligger vid havet. Luften ovanför Humboldtströmmen är dessutom nedkyld och innehåller knappt någon fuktighet. I praktiken är det så att det inte regnar alls på högarna med fågelbajs, utom när det är "El Niño" år, och då har guanon, bajset, redan torkat ihop till en hård kaka där bara ytan blir påverkad av regnen.
Guanon utvinns kommersiellt
Redan något år efter att upptäckten blev känd beskrev en resenär som passerade öarna hur mängder med skepp låg och väntade vid kusten på sin tur att fylla lastrummen med guano, och det kunde ta upp till åtta månader innan de ens fick tillstånd att lasta guanon. Arbetarna som grävde fram den torkade guanon, där många var kineser, dog som flugor. Guanon var ohälsosam att hantera. Arbetarna stod i klart solsken hela dagarna och det räckte med att stanna i ett lastrum fullt med guano en kort tid för att ögonen och näsan skulle blöda av ångorna.
Från början var guanon väldigt billig. 1843 såldes guanon för 7 cent/ton men redan 1850 hade priset stigit till 76 dollar/ton. Perus statskassan fylldes snabbt, vilket drog till sig Spaniens intresse. Peru hade bara varit fritt från Spanien sedan 1821. 1864 krävde Spanien ekonomisk ersättning för de förluster Spanien ansåg sig ha drabbats av i samband med Perus frigörelse. För att visa att man menade allvar skickade Spanien även en grupp krigsfartyg ledda av en av sin tids mäktigaste krigsskepp, kanonbåten Numancia med pansarklätt träskrov.
Numancia, med pansarklätt träskrov. Föregångare till första världskrigets pansarkryssare
Hoten mynnade ut i två korta krig där även grannländerna Chile, Ecuador och Bolivia drogs med, men det enda resultatet av kriget var att 18 000 män dog och Peru blev utan stora delar av sina inkomster under något år.
USA blir en kolonialmakt
Inne i grottor lagras fladdermusbajs under flera tusen år, utan att det regnar på den
USA hade stort behov av guano och tyckte den var för dyr. Visserligen hade fyndigheter av fladdermusbajs hittats i grottor i USA, men det räckte inte långt. När dessutom Peru ingick ett handelsavtal med Storbritannien, där USA blev utestängd från handeln med Peru, ville USA:s ledning få till en förändring. 1856 godkände därför USA:s kongress "Guano Islands Act". Den innebar att varje amerikansk medborgare som hittade guano på en obebodd ö, som inget annat land ägde, kunde kräva att ön tillföll USA så att guanon kunde fraktas hem och säljas till USA:s bönder. Detta är orsaken till att USA fortfarande kontrollerar många små öar i Stilla havet, som Howland Island, Wake och Midway, trots att de ligger så långt från själva USA. Totalt 94 öar hamnade under USA:s kontroll på detta vis.
Amelia Erhart, första kvinnan som flög över Atlanten, försvann 1937 när hon försökte nå Howland Island
När guanopriset var som högst kunde en bonde köpa fyra kilo guano eller ett kilo guld för samma summa. Öarna utanför Sydamerikas kust tömdes på guano och även på fastlandet skapades klippor rena från fågelbajs.
Syntetisk framställning av konstgödsel
1909 förändrades hela guanomarknaden snabbt. Luften vi andas innehåller 79% kväve. Den tyske kemisten Fritz Haber kom på ett sätt att tillverka ammoniak av luftens kväve, den så kallade "Haber-Bosch processen". På det viset gick det att skapa obegränsat med konstgödsel, mycket billigare än genom att gödsla med guano.
En ödets nyck gjorde att Haber, som var jude, var den som uppfann den gas som användes för att döda judar
i tyska koncentrationsläger under nästa krig.
Kväve är även en viktig beståndsdel i sprängämnen och under första världskriget förbättrades tekniken att skapa ammoniak ur luften avsevärt. Under första världskriget uppfann Haber dessutom olika stridsgaser, som senare bland annat användes mot judar i tyska koncentrationsläger under andra världskriget.
Haber-Bosch processen används än idag för att tillverka konstgödsel och utan den skulle det inte vara möjligt att hålla så många människor vid liv på jorden. Maten skulle inte räcka till alla. 1918 fick Haber nobelpris i kemi för sin upptäckt.
Guano i framtiden
Även om intresset för guano som konstgödsel har varit lågt under hela 1900-talet, har det fått en uppsving senaste åren när guano sålts till de som odlar ekologiskt, Eftersom konstgödsel inte räknas som ekologiskt framställt, till skillnad från guano.
Källor
Lecture: Everything You Always Wanted to Know About Guano: https://www.youtube.com/watch?v=TnI4l6rFuHI
https://thebreakthrough.org/articles/remember-the-guano-wars
Bildkällor
Alla bilder från Wikimedia Commons, utom
Bild på sulor: www.dinafem.org/uploads/xguano_1.jpg.pagespeed.ic.i6Tj8r1yA4.jpg