Åtgärder

Fågelbajs, det vita guldet

Från Skolbok

Version från den 18 april 2021 kl. 12.56 av Ingemar (Diskussion | bidrag)

Guano, fågelbajs.

Du har säkert läst om jordbrukets förändring när den industriella revolutionen började? Att allt större ytor plöjdes upp för att ge mat till en befolkningsmängd som växte explosionsartat. Uppodlingen förde med sig ett stort problem; att åkerjorden tömdes på näring. Efter bara några år av odling sögs för mycket kväve och fosfor ut ur jorden. Kvävet behöver växter för att skapa klorofyll och fosfor behöver växter för att celldelningen ska fungera när de växer. Bönder har i alla tider sett att: bajs från både människor och djur, aska, nedmalda ben och odling av ärtväxter och klöver, har gett bättre skördar, utan att veta varför, att det återger kväve och fosfor till jorden. Och det fungerar, på små åkrar. Med stora uppodlade ytor där bara en enda gröda odlades räckte inte de åtgärderna till längre, och under 1800-talet började världens skördar krympa för varje år som gick.

År 18xx passerade den preussiske vetenskapsmannen Humboldt den sydamerikanska Västkusten på en resa. Där såg han hur befolkningen tog guano från några små klippöar, Chinchaöarna utanför Perus kust, och spred ut guanon på sina åkrar för att få bättre skördar. Vad är då guano? Det är fågel- och fladdermusbajs som används till gödning. Det kallas så. Lagren av fågelbajs var enorma, över 30 meter på de tjockaste ställena. Humboldt skrev ner sina iakttagelser och publicerade dem när han kom hem till zeuropa igen. Han kunde nog inte ha vetat vilken enorm guldrush efter "det vita guldet" han skapade.

Och varför finns det så mycket fågelbajs just där, och inte i Sverige? Utanför Sydamerikas kust går en kall havsström. Humboldtströmmen, uppkallad efter samme upptäcktsresande. Där kallt, näringsrikt vatten möter varmt vatten trivs plankton. Där plankton trivs finns även fiskar som äter plsnktonen och där det finns fisk finns även sjöfågel som äter fisken och bajsar ut resterna.

Regn i Sydamerikas inrefärdas med vindarna från öster mot väster. När depressas upp över Anderna töms vindarna på fukt och kusten hamnar i regndkugga. Atacamaöknen vid Perus kust räknas som en av jordens torraste platser, trots att öknen ligger vud havet. Luften ovanför Humboldtströmmen är dessutom nedkyld och innehåller knappt någon fuktighet. I praktiken är det så att det inte regnar alls på högarna med fågelbajs, utom när det är "El Nino" år, och då har guanon, bajset, torkat ihop till en hård kaka där bara ytan blir påverkad av regnet.

Hur länge har det varit så? Strömmarna i Stilla havet och vindarna över Sydamerika har varit relativt stabila sedan pliocene, gör drygt 2,7 miljoner år sedan, så det är inte konstigt att Lagren med fågelbajs var så tjocka.


Redan XX årefteråt beskrev en resenär som passeradeöarna hur XX skepp låg och väntade vid kusten och det kunde ta upp till XX månader innan de fick tillstånd att lasta guano.

Från början var guanon väldigt billig. 1843 såldes guanon för 7 cent/ton men redan 1850 hade priset stigit till 76 dollar/ton. Perus statskassan fylldes snabbt, vilket drog till sig Spaniens intresse. Peru hade bara varit fritt från Spanien. Sedan 18xx och nu krävde Spanien ekonomisk ersättning. För att visa att man menade allvar skickade Spanien även ett av sin tids mäktigaste krigsskepp, kaninbåten XX med pansarklätt träskrov.

Hoten mynnade ut i ett kort krig där även grannländerna Chile och Blivia drogs med, men det enda resultatet var att XX.

USA hade ett stort behov av guano och tyckte den var för dyr. Visserligen hade fyndigheter av fladdermus bajs hittats i grottor i USA, men det räckte inte långt. 1856 godkände därför USA:s kongress den sk. "Guano Islands Act". Den innebar att varje amerikansk medborgare som hittade guano på en obebodd ö inget annat land ägde kunde kräva att ön tillföll USA så att guanon kunde fraktas hem och säljas till USA:s bönder.

Detta är orsaken till att USA fortfarande kontrollerar små öar i Stilla havet, som Wake och Midway, trots att de ligger så långt från själva USA. När guanopriset var som högst kunde en bonde köpa fyra kilo guano eller ett kilo guld för samma summa. Öarna utanför Sydamerikas kust tömdes på guano och även på fastlandet skapades klippor rena från fågelbajs.

1907 förändrades hela guanomarknaden över en natt. Luften vi andas innehåller 79% kväve. Den tyske kemisten XX kom på ett sätt att tillverka ammoniak av luftens kväve. På det viset gick det att skapa obegränsat med konstgödsel mycket billigare än guanon. Kväve är även en viktig beståndsdel i sprängämnen och under första världskriget förbättrades tekniken att skapa ammoniak ur luften avsevärt.

Även om intresset för guano som konstgödsel har varit lågt under hela 1900-talet, har det fått en uppsving senaste åren när guano sålts till de som odlar ekologiskt, Eftersom konstgödsel inte räknas som ekologiskt framställt, till skillnad från guano.

Källor

Lecture: Everything You Always Wanted to Know About Guano: https://www.youtube.com/watch?v=TnI4l6rFuHI

Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons, utom

Bild på sulor: www.dinafem.org/uploads/xguano_1.jpg.pagespeed.ic.i6Tj8r1yA4.jpg