Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Första industriella revolutionen 1760-1840"

Från Skolbok

m
m
(13 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[File:Coal mining.jpg|600px]]
+
<img src="https://miro.medium.com/max/2400/1*JjwVIG7duI5E23M1L0ECFQ.jpeg" width=75%>
  
''Nere i kolgruvan''
+
''Under första industriella revolutionen kom de första loken, men hästar var fortfarande snabbast.''
  
 
Detta är bakgrunden till den  industriella revolutionen. Ofta kallar vi den första industriella revolutionen för den egentliga industriella revolutionen. Sedan kommer tre till. Eller så är de tre bara vidareutvecklingar på den första, egentliga, industriella revolutionen. Det beror på vilken historiker du talar med eller vilken historiebok du läser.
 
Detta är bakgrunden till den  industriella revolutionen. Ofta kallar vi den första industriella revolutionen för den egentliga industriella revolutionen. Sedan kommer tre till. Eller så är de tre bara vidareutvecklingar på den första, egentliga, industriella revolutionen. Det beror på vilken historiker du talar med eller vilken historiebok du läser.
Rad 40: Rad 40:
 
===Varför Storbritannien?===
 
===Varför Storbritannien?===
  
[[400px]]
+
[[File:Cotton field kv17.jpg|400px]]
  
 
''Bomullsfält, nutid''
 
''Bomullsfält, nutid''
  
Under 1600-1700 talen utvidgade Storbritannien sitt rike kraftigt genom att erövra andra länder och bilda kolonier. I kolonierna odlades råvaror, som bomull. Råvarorna togs till Storbritannien där de förädlades. Förädlingen utvecklades. I allra första början var det hantverkare som tillverkade saker av de råvaror som importerades. När importvaror som bomull blev allt billigare startades en hemindustri. Hemindustrin innebar att handelsmän gav bomull från Indien eller Nordamerika till människor som spann bomullen till trådar i sina hem. Handelsmannen betalade för trådarna och tog dem sedan till andra bönder som var specialiserade på att väva tyg, och som vävde tyg av handelsmannens trådar. Handelsmännen betalade billigt för tyget som sedan kunde säljas till skräddare som sydde kläder av tyget. Slutligen kunde fabriksägarna sälja tillbaka de färdiga tygerna till kolonierna för ett mycket högre pris. Det fanns en ''marknad'' i kolonierna och handeln gav ett överskott av pengar i England.
+
'''Hemindustri (förlagssystem), manufaktur och fabriker'''
  
Nackdelen var att produktionen blev liten när den skedde i hemmen. Med tiden blev fabrikerna viktigare och hemindustrin försvann helt.  
+
<img src="https://spartacus-educational.com/00domesic1.jpg">
 +
 
 +
 
 +
Under 1600-1700 talen utvidgade Storbritannien sitt rike kraftigt genom att erövra andra länder och bilda kolonier. I kolonierna odlades råvaror, som bomull. Råvarorna togs till Storbritannien där de förädlades. Förädlingen utvecklades. I allra första början var det hantverkare som tillverkade saker av de råvaror som importerades. I England fanns en hemindustri där ull från får vävdes till tyg i hemmen. När importvaror som bomull blev allt billigare utvidgades hemindustrin, även kallad ''"förlagsindustrin"''. Hemindustrin innebar att handelsmän gav först engelsk ull, senare bomull från Nordamerika, till människor som spann ull eller bomull till trådar i sina hem. Handelsmannen betalade för trådarna och tog dem sedan till andra bönder som var specialiserade på att väva tyg, och som vävde tyg av handelsmannens trådar. Handelsmännen betalade billigt för tyget. Slutligen kunde handelsmännen sälja tillbaka tyget till de europeiska länderna eller kolonierna för ett mycket högre pris än tillverkningen kostat. Det fanns en ''marknad'' i kolonierna och handeln gav ett överskott av pengar i England. Kläder var dyra. Fattiga familjer sydde kläder hemma. Rika familjer gick till en skräddare som sydde upp kläderna åt dem. Att sy familjens kläder för hand i hemmet var ett typiskt kvinnoarbete, medan skräddarna oftast var män.
 +
 
 +
Nackdelen var att produktionen blev liten när den skedde i hemmen. Med tiden blev fabrikerna viktigare och hemindustrin försvann helt. Första steget var att den flyttades ut till ''"manufaktur''", små fabriker där maskinerna främst drevs med kraft från vattenhjul. Sedan, när ångmaskinerna blev billigare, byggdes ''"fabriker"'' där arbetarna fanns. I städerna.
 +
 
 +
'''Smittkoppor'''
  
 
Smittkoppor hade varit en dödlig sjukdom, men läkare experimenterade fram ett vaccin som gjorde att befolkningen kunde skydda sig mot sjukdomen. Smittkoppor var den dödligaste under tiden just före den industriella revolutionen, vaccineringen gjorde att den betraktas som utrotad nu.
 
Smittkoppor hade varit en dödlig sjukdom, men läkare experimenterade fram ett vaccin som gjorde att befolkningen kunde skydda sig mot sjukdomen. Smittkoppor var den dödligaste under tiden just före den industriella revolutionen, vaccineringen gjorde att den betraktas som utrotad nu.
Rad 53: Rad 60:
  
 
''Smittkoppspatienter''
 
''Smittkoppspatienter''
 +
 +
'''Moderniserat jordbruk'''
  
 
På landsbygden ändrades odlingsmetoderna. Det gamla systemet att låta 1/3 av odlingsmarken vila varje år ändras till ett system där all mark odlas, Samtidigt slås små åkermarker ihop till stora odlingsytor som gör fälten lättare att odla på. Utöver det började bönderna odla potatis och använde sig av selektiv avel. Dvs. att de avsiktligt valde ut de bästa djurens ungar. Hade en bonde 50 kor sparades de kor som mjölkade mest så att just de kornas kalvar kunde föra generna vidare. Dessutom plogades mark som aldrig tidigare brukats så att odlingsytan ökade ännu mer. Allt detta tillsammans gjorde att mängden mat i England ökade kraftigt. De fattiga hade råd att köpa mycket vete och råg till bröd och välling för hela familjen, medan de rika kunde köpa kött, smör och ost.
 
På landsbygden ändrades odlingsmetoderna. Det gamla systemet att låta 1/3 av odlingsmarken vila varje år ändras till ett system där all mark odlas, Samtidigt slås små åkermarker ihop till stora odlingsytor som gör fälten lättare att odla på. Utöver det började bönderna odla potatis och använde sig av selektiv avel. Dvs. att de avsiktligt valde ut de bästa djurens ungar. Hade en bonde 50 kor sparades de kor som mjölkade mest så att just de kornas kalvar kunde föra generna vidare. Dessutom plogades mark som aldrig tidigare brukats så att odlingsytan ökade ännu mer. Allt detta tillsammans gjorde att mängden mat i England ökade kraftigt. De fattiga hade råd att köpa mycket vete och råg till bröd och välling för hela familjen, medan de rika kunde köpa kött, smör och ost.
Rad 66: Rad 75:
  
 
Nya uppfinningar, som automatiska såmaskiner och plogar med stålblad, gjorde att varje gård inte behövde så mycket folk. Samtidigt överlevde fler och fler barn till vuxen ålder när de kunde vaccinera sig och äta sig mätta. Det gjorde att den växande mängden av människor på landsbygden inte hade några jobb. De var tvungna att söka jobb bortanför landsbygden, i städerna.
 
Nya uppfinningar, som automatiska såmaskiner och plogar med stålblad, gjorde att varje gård inte behövde så mycket folk. Samtidigt överlevde fler och fler barn till vuxen ålder när de kunde vaccinera sig och äta sig mätta. Det gjorde att den växande mängden av människor på landsbygden inte hade några jobb. De var tvungna att söka jobb bortanför landsbygden, i städerna.
 +
 +
'''Nya maskiner'''
  
 
Speciellt inom textilindustrin utvecklades maskiner som drevs för hand eller med vattenkraft för tillverkning av tyg. Mest känd är "'''Den flygande skytteln''" från 1733 som gjorde att breda tyger kunde vävas snabbare än tidigare. Samtidigt som antalet vävare minskade från fyra till bara en per vävstol. Den gjorde att det gick snabbare att väva tyg än det fanns tråd. För att motverka det uppfanns ''Spinning Jenny''. En mekanisk spinnmaskin från 1764 som gjorde att det gick att skapa först åtta, men sedan upp till 120 olika trådar samtidigt, dygnet runt. Dessa tekniker var lätta att vidareutveckla när ångmaskinerna kom så att mänsklig arbetskraft byttes mot automatisk tillverkning, i fabriker istället för i hemmen.
 
Speciellt inom textilindustrin utvecklades maskiner som drevs för hand eller med vattenkraft för tillverkning av tyg. Mest känd är "'''Den flygande skytteln''" från 1733 som gjorde att breda tyger kunde vävas snabbare än tidigare. Samtidigt som antalet vävare minskade från fyra till bara en per vävstol. Den gjorde att det gick snabbare att väva tyg än det fanns tråd. För att motverka det uppfanns ''Spinning Jenny''. En mekanisk spinnmaskin från 1764 som gjorde att det gick att skapa först åtta, men sedan upp till 120 olika trådar samtidigt, dygnet runt. Dessa tekniker var lätta att vidareutveckla när ångmaskinerna kom så att mänsklig arbetskraft byttes mot automatisk tillverkning, i fabriker istället för i hemmen.
Rad 77: Rad 88:
 
<br /><hr>
 
<br /><hr>
  
England hade stora tillgångar av järnmalm. För att få fram järn ur järnmalm krävs hög temperatur. Den kom ursprunglige från träkol, men i slutet av 1700-talet började skogarna ta slut. Istället kom nya tekniker där stenkol gick att använda. Men både stenkol och järnmalm är tungt att transportera. Det som krävdes för transporterna var bra kanaler, senare även järnvägar, där malm och stenkol kunde fraktas. I stålverken rostades järnmalmen i stenkolseldar så att järnet i malmen kunde smältas ut. Järnet omvandlades till stål som i sin tur kunde användas vid tillverkning av ångpannor, lok och ångbåtar men även gevär och kanoner.
+
'''Pråmar och kanaler'''
 +
 
 +
[[File:Horse drawn cruising on the Montgomery Canal - geograph.org.uk - 846074.jpg|400px]]
 +
 
 +
''Än idag förekommer hästdragna pråmar i England''
 +
 
 +
England hade stora tillgångar av järnmalm. För att få fram järn ur järnmalm krävs hög temperatur. Den kom ursprunglige från träkol, men i slutet av 1700-talet började skogarna ta slut. Istället kom nya tekniker där stenkol gick att använda. Men både stenkol och järnmalm är tungt att transportera. Det som krävdes för transporterna var bra kanaler där hästar drog de tunga pråmarna längs stränderna, senare även järnvägar, där malm och stenkol kunde fraktas. I stålverken rostades järnmalmen i stenkolseldar så att järnet i malmen kunde smältas ut. Järnet omvandlades till stål som i sin tur kunde användas vid tillverkning av ångpannor, lok och ångbåtar men även gevär och kanoner.
  
 
Det var i England som ångpannan utvecklades. Först användes den för att driva vattenpumpar i gruvorna för att de inte skulle fyllas  med grundvatten. Sedan förbättrades ångpannetekniken och ångmaskiner började användas överallt. En kvarn eller ett sågverk behövde inte ligga vid rinnande vatten längre när den kunde drivas med en ångmaskin. Den kunde lika gärna ligga i en stad eller vid en hamn där stockar lossades. Genom att bygga in ångmaskinen i en vagn skapades de första loken. De första båtar som drevs med ångmaskiner hade stora skovelhjul vid sidorna, men tekniken gick framåt och de fick propellrar under vattnet istället.
 
Det var i England som ångpannan utvecklades. Först användes den för att driva vattenpumpar i gruvorna för att de inte skulle fyllas  med grundvatten. Sedan förbättrades ångpannetekniken och ångmaskiner började användas överallt. En kvarn eller ett sågverk behövde inte ligga vid rinnande vatten längre när den kunde drivas med en ångmaskin. Den kunde lika gärna ligga i en stad eller vid en hamn där stockar lossades. Genom att bygga in ångmaskinen i en vagn skapades de första loken. De första båtar som drevs med ångmaskiner hade stora skovelhjul vid sidorna, men tekniken gick framåt och de fick propellrar under vattnet istället.
Rad 88: Rad 105:
 
<br /><hr>
 
<br /><hr>
  
England hade ett fungerande bankväsende. Det gjorde att rika människor med ett överskott av pengar kunde sätta in sina pengar på banken så att de som ville starta en fabrik inte behövde äga hela summan från början, utan kunde låna pengar på banken och betala av kostnaden under många år.
+
'''Banker'''
 +
 
 +
England hade ett fungerande bankväsende. Det gjorde att rika människor med ett överskott av pengar kunde sätta in sina pengar på banken så att de som ville starta en fabrik inte behövde äga hela summan från början, utan kunde låna pengar på banken och betala av kostnaden under många år. Genom att köpa aktier kunde rika människor indirekt investera i företag som på det viset fick mer pengar till sin verksamhet.
 +
 
 +
Största inkomstkällan under 1700-talet var troligen ''"triangelhandeln'''' där svarta människor från Afrika såldes som slavar till Amerika. Där arbetade de på plantager och odlade bland annat. bomull. Bomullen såldes billigt till Storbritannien. Där förädlades den till kläder och tyg som brittiska handelsmän sedan bytte mot svarta slavar i Afrika. Alla, utom slavarna, tjänade på triangelhandeln som gav enorma rikedomar till de brittiska handelsmännen.
 +
 
 +
[[File:Triangle trade2.png|400px]]
 +
 
 +
''Skiss, triangelhanden''
 +
 
 +
'''Kolonierna'''
  
 
Tekniken flyttades ut till kolonierna. Där byggdes det järnvägar. Dit gick ångdrivna fraktskepp för att hämta billiga råvaror och för att leverera dyra färdiga produkter. Där utrustades brittiska soldater med moderna gevär och kanoner av högre kvalitet än de inhemska vapnen. Ofta var det till och med så att kolonierna bara fick köpa material från Storbritannien, för att maximera vinsterna för hemlandet. Fabrikerna, där förädlingen av råvarorna skedde och vinsten skapades, låg ju fortfarande i England.
 
Tekniken flyttades ut till kolonierna. Där byggdes det järnvägar. Dit gick ångdrivna fraktskepp för att hämta billiga råvaror och för att leverera dyra färdiga produkter. Där utrustades brittiska soldater med moderna gevär och kanoner av högre kvalitet än de inhemska vapnen. Ofta var det till och med så att kolonierna bara fick köpa material från Storbritannien, för att maximera vinsterna för hemlandet. Fabrikerna, där förädlingen av råvarorna skedde och vinsten skapades, låg ju fortfarande i England.
 +
 +
Det fanns inga handelshinder, inga tullar, mellan Storbritannien och kolonierna. Det fanns det inte heller mellan Storbritanniens olika delar, vilket i sin tur hjälpte handeln.
 +
 +
[[File:The British Empire.png|600px]]
 +
 +
''Rosa=brittiska imperiet med länder som någon gång varit brittiska kolonier''
  
  
Rad 151: Rad 184:
  
 
Alla bilder från Wikimedia Commons, utom:
 
Alla bilder från Wikimedia Commons, utom:
 +
 +
Tåg och häst tävlar: miro.medium.com/max/2400/1*JjwVIG7duI5E23M1L0ECFQ.jpeg
  
 
Animation av Newcomens ångdrivna pump: www.bbc.co.uk/staticarchive/ae1758cb60f0f72241a70513b89a73268cb4edfc.gif
 
Animation av Newcomens ångdrivna pump: www.bbc.co.uk/staticarchive/ae1758cb60f0f72241a70513b89a73268cb4edfc.gif
Rad 156: Rad 191:
 
Smittkoppor: 3.bp.blogspot.com/-RmkUamDMUsY/TzaLSSTEM2I/AAAAAAAADZc/ITmGf7QG9UA/s640/Sk%C3%A4rmklipp.JPG
 
Smittkoppor: 3.bp.blogspot.com/-RmkUamDMUsY/TzaLSSTEM2I/AAAAAAAADZc/ITmGf7QG9UA/s640/Sk%C3%A4rmklipp.JPG
  
 +
spinnande kvinna: spartacus-educational.com/00domesic1.jpg
  
 
fyrfältsrotation: saburchill.com/history/chapters/IR/images/071116004.jpg
 
fyrfältsrotation: saburchill.com/history/chapters/IR/images/071116004.jpg
Rad 163: Rad 199:
  
 
[[Kategori:Historia]]  
 
[[Kategori:Historia]]  
 +
[[Kategori:Teknik]]
 
[[Kategori:Industriella revolutionen]]
 
[[Kategori:Industriella revolutionen]]

Versionen från 21 november 2020 kl. 12.05

Under första industriella revolutionen kom de första loken, men hästar var fortfarande snabbast.

Detta är bakgrunden till den industriella revolutionen. Ofta kallar vi den första industriella revolutionen för den egentliga industriella revolutionen. Sedan kommer tre till. Eller så är de tre bara vidareutvecklingar på den första, egentliga, industriella revolutionen. Det beror på vilken historiker du talar med eller vilken historiebok du läser.

Den första industriella revolutionen brukar man räkna mellan ungefär 1760-1840, årtalen kan skilja lite beroende på vad som ses som främsta orsaken, och då var de viktigaste delarna: uppfinnandet av ångmaskinen, byggandet av järnvägar och ånglok samt omvandlingen av sjötransporter från segelfartyg till ångfartyg.

Vi kallar övergången från ett bondesamhälle, som vi hade under medeltiden, till ett samhälle där städer och industrier är viktigast, för "den industriella revolutionen". Var det verkligen en revolution? Ja och nej. En revolution brukar ske hastigt, som den franska revolutionen, men den industriella revolutionen har sin allra första början i romarriket, över 1000 år tidigare. Samtidigt är det en revolution eftersom den förändrade samhället på ett sätt som det aldrig återgick till.


Strukturerna

För att den industriella revolutionen skulle kunna uppstå, krävdes det att vissa krav uppfylldes. Att det fanns vissa strukturer i samhället.

  • Det krävs att en viss del av befolkningen är högutbildad
  • Det krävs att det finns ett överskott av människor på landsbygden, att det finns fler människor än arbetstillfällen där
  • Det krävs att bönderna ändrar sitt sätt att odla så att dessa människor inte svälter ihjäl
  • Det krävs att dödliga sjukdomar kan bekämpas för att arbetarna ska överleva
  • Det krävs nya uppfinningar för att underlätta tillverkningen i hemmen
  • Det krävs att det finns ett överskott av pengar i samhället så att de rika har råd att bygga fabriker, där överskottet av arbetskraft på landsbygden kan få jobb
  • Det krävs tillgång till billig energi, som stenkol
  • Det krävs tillgång på järnmalm
  • Det krävs ett transportnät för malm och stenkol till stålverk och sedan för det färdiga järnet och stålet till olika verkstäder och fabriker
  • Det krävs att det finns en marknad, att det finns fattiga människor som ändå har råd att köpa det som tillverkas i fabrikerna

Det första land som hade alla strukturerna, och som därför gick in i den industriella revolutionen först, var Storbritannien.


Aktörerna

I början var det två uppfinnare som var de viktigaste aktörerna.

Thomas Newcomen var en genial smed och uppfinnare och 1712 byggde han den första fungerande ångmaskinen och monterade upp den för att pumpa vatten ur en närliggande gruva. Det blev succé och snart köpte gruvägare över hela England Newcomens uppfinning. Den ångdrivna vattenpumpen var enorm, som ett hus, och gick inte att flytta när den väl byggts upp. Dessutom krävde den otroliga mängder stenkol för att fungera. Stenkol som fraktades med pråmar eller med hästdrivna tåg som drogs på träräls. Med den ångdrivna vattenpumpens hjälp gick det att gräva sig djupare ner i gruvorna än någonsin tidigare, men om pumpen stannade översvämmades gruvorna igen och de som var längst ner drunknade.
1769 tog ingenjören James Watt patent på en vidareutvecklad ångmaskin. Den var både mindre och effektivare genom att den bara krävde 1/5 så mycket stenkol för att få vattnet att koka, samtidigt som den gav ungefär samma effekt som Newcomens. Först då gick ångmaskinen att använda i fordon och fabriker också, och inte bara som vattenpumpar i gruvor.

Newcomens ångdrivna vattenpump


Varför Storbritannien?

Cotton field kv17.jpg

Bomullsfält, nutid

Hemindustri (förlagssystem), manufaktur och fabriker


Under 1600-1700 talen utvidgade Storbritannien sitt rike kraftigt genom att erövra andra länder och bilda kolonier. I kolonierna odlades råvaror, som bomull. Råvarorna togs till Storbritannien där de förädlades. Förädlingen utvecklades. I allra första början var det hantverkare som tillverkade saker av de råvaror som importerades. I England fanns en hemindustri där ull från får vävdes till tyg i hemmen. När importvaror som bomull blev allt billigare utvidgades hemindustrin, även kallad "förlagsindustrin". Hemindustrin innebar att handelsmän gav först engelsk ull, senare bomull från Nordamerika, till människor som spann ull eller bomull till trådar i sina hem. Handelsmannen betalade för trådarna och tog dem sedan till andra bönder som var specialiserade på att väva tyg, och som vävde tyg av handelsmannens trådar. Handelsmännen betalade billigt för tyget. Slutligen kunde handelsmännen sälja tillbaka tyget till de europeiska länderna eller kolonierna för ett mycket högre pris än tillverkningen kostat. Det fanns en marknad i kolonierna och handeln gav ett överskott av pengar i England. Kläder var dyra. Fattiga familjer sydde kläder hemma. Rika familjer gick till en skräddare som sydde upp kläderna åt dem. Att sy familjens kläder för hand i hemmet var ett typiskt kvinnoarbete, medan skräddarna oftast var män.

Nackdelen var att produktionen blev liten när den skedde i hemmen. Med tiden blev fabrikerna viktigare och hemindustrin försvann helt. Första steget var att den flyttades ut till "manufaktur", små fabriker där maskinerna främst drevs med kraft från vattenhjul. Sedan, när ångmaskinerna blev billigare, byggdes "fabriker" där arbetarna fanns. I städerna.

Smittkoppor

Smittkoppor hade varit en dödlig sjukdom, men läkare experimenterade fram ett vaccin som gjorde att befolkningen kunde skydda sig mot sjukdomen. Smittkoppor var den dödligaste under tiden just före den industriella revolutionen, vaccineringen gjorde att den betraktas som utrotad nu.

Smittkoppspatienter

Moderniserat jordbruk

På landsbygden ändrades odlingsmetoderna. Det gamla systemet att låta 1/3 av odlingsmarken vila varje år ändras till ett system där all mark odlas, Samtidigt slås små åkermarker ihop till stora odlingsytor som gör fälten lättare att odla på. Utöver det började bönderna odla potatis och använde sig av selektiv avel. Dvs. att de avsiktligt valde ut de bästa djurens ungar. Hade en bonde 50 kor sparades de kor som mjölkade mest så att just de kornas kalvar kunde föra generna vidare. Dessutom plogades mark som aldrig tidigare brukats så att odlingsytan ökade ännu mer. Allt detta tillsammans gjorde att mängden mat i England ökade kraftigt. De fattiga hade råd att köpa mycket vete och råg till bröd och välling för hela familjen, medan de rika kunde köpa kött, smör och ost.

I det gamla systemet låg alltid 1/3 av de odlade fälten i träda (fallow/brunt) och det roterades till ett annat fält ,som inte gav någon skörd, varje år

I det nya roterades de olika grödorna istället så att varje fält gav en skörd varje år.


Nya uppfinningar, som automatiska såmaskiner och plogar med stålblad, gjorde att varje gård inte behövde så mycket folk. Samtidigt överlevde fler och fler barn till vuxen ålder när de kunde vaccinera sig och äta sig mätta. Det gjorde att den växande mängden av människor på landsbygden inte hade några jobb. De var tvungna att söka jobb bortanför landsbygden, i städerna.

Nya maskiner

Speciellt inom textilindustrin utvecklades maskiner som drevs för hand eller med vattenkraft för tillverkning av tyg. Mest känd är "'Den flygande skytteln" från 1733 som gjorde att breda tyger kunde vävas snabbare än tidigare. Samtidigt som antalet vävare minskade från fyra till bara en per vävstol. Den gjorde att det gick snabbare att väva tyg än det fanns tråd. För att motverka det uppfanns Spinning Jenny. En mekanisk spinnmaskin från 1764 som gjorde att det gick att skapa först åtta, men sedan upp till 120 olika trådar samtidigt, dygnet runt. Dessa tekniker var lätta att vidareutveckla när ångmaskinerna kom så att mänsklig arbetskraft byttes mot automatisk tillverkning, i fabriker istället för i hemmen.

Spinning jenny.jpg Bradford Industrial Museum 014.jpg

Spinning Jenny och Flygande skytteln

Animation av flygande skytteln och spinning Jenny


Pråmar och kanaler

Horse drawn cruising on the Montgomery Canal - geograph.org.uk - 846074.jpg

Än idag förekommer hästdragna pråmar i England

England hade stora tillgångar av järnmalm. För att få fram järn ur järnmalm krävs hög temperatur. Den kom ursprunglige från träkol, men i slutet av 1700-talet började skogarna ta slut. Istället kom nya tekniker där stenkol gick att använda. Men både stenkol och järnmalm är tungt att transportera. Det som krävdes för transporterna var bra kanaler där hästar drog de tunga pråmarna längs stränderna, senare även järnvägar, där malm och stenkol kunde fraktas. I stålverken rostades järnmalmen i stenkolseldar så att järnet i malmen kunde smältas ut. Järnet omvandlades till stål som i sin tur kunde användas vid tillverkning av ångpannor, lok och ångbåtar men även gevär och kanoner.

Det var i England som ångpannan utvecklades. Först användes den för att driva vattenpumpar i gruvorna för att de inte skulle fyllas med grundvatten. Sedan förbättrades ångpannetekniken och ångmaskiner började användas överallt. En kvarn eller ett sågverk behövde inte ligga vid rinnande vatten längre när den kunde drivas med en ångmaskin. Den kunde lika gärna ligga i en stad eller vid en hamn där stockar lossades. Genom att bygga in ångmaskinen i en vagn skapades de första loken. De första båtar som drevs med ångmaskiner hade stora skovelhjul vid sidorna, men tekniken gick framåt och de fick propellrar under vattnet istället.

Stephenson's Rocket.jpg

Stephensons "The Rocket" från 1829, första väl fungerande ånglokomotivet

Kopia av "The Rocket"


Banker

England hade ett fungerande bankväsende. Det gjorde att rika människor med ett överskott av pengar kunde sätta in sina pengar på banken så att de som ville starta en fabrik inte behövde äga hela summan från början, utan kunde låna pengar på banken och betala av kostnaden under många år. Genom att köpa aktier kunde rika människor indirekt investera i företag som på det viset fick mer pengar till sin verksamhet.

Största inkomstkällan under 1700-talet var troligen "triangelhandeln'' där svarta människor från Afrika såldes som slavar till Amerika. Där arbetade de på plantager och odlade bland annat. bomull. Bomullen såldes billigt till Storbritannien. Där förädlades den till kläder och tyg som brittiska handelsmän sedan bytte mot svarta slavar i Afrika. Alla, utom slavarna, tjänade på triangelhandeln som gav enorma rikedomar till de brittiska handelsmännen.

Triangle trade2.png

Skiss, triangelhanden

Kolonierna

Tekniken flyttades ut till kolonierna. Där byggdes det järnvägar. Dit gick ångdrivna fraktskepp för att hämta billiga råvaror och för att leverera dyra färdiga produkter. Där utrustades brittiska soldater med moderna gevär och kanoner av högre kvalitet än de inhemska vapnen. Ofta var det till och med så att kolonierna bara fick köpa material från Storbritannien, för att maximera vinsterna för hemlandet. Fabrikerna, där förädlingen av råvarorna skedde och vinsten skapades, låg ju fortfarande i England.

Det fanns inga handelshinder, inga tullar, mellan Storbritannien och kolonierna. Det fanns det inte heller mellan Storbritanniens olika delar, vilket i sin tur hjälpte handeln.

The British Empire.png

Rosa=brittiska imperiet med länder som någon gång varit brittiska kolonier


Och sedan?

Den industriella revolutionens idéer spred sig från Storbritannien som ringar på vattnet, ut till grannländerna och sedan grannländernas grannländer. Alla länder hade inte samma förutsättningar. Sverige saknade tex. kolonier, men de problemen var inget större hinder när ländernas ledare hade Storbritannien som förebild. Både Sverige och Ryssland hade tex. en "inre kolonisering där Norrland bebyggdes i Sverige och Sibirien i Ryssland.

Efter Europa och USA gick det lite långsammare med spridningen. Några av de fattigaste länderna i världen har fortfarande inte gått in i den industriella revolutionen. Andra länder, som Japan, var istället snabba att gå in i den industriella evolutionen, trots att de inte låg i Europa eller Nordamerika.

Som synes var Sverige rätt sent ute i den industriella revolutionen


Kontinuitet och förändring?

Landsbygden finns kvar än idag i England, men den har inte alls samma folkmängd eftersom den industriella revolutionen gjorde att mängden arbetstillfällen minskade kraftigt på landsbygden.
Fabriker byggdes i alla större städer i England. Numera finns ofta byggnaderna kvar men produktionen sker numera i fattiga länder med låga löner i Afrika och Sydostasien.
Förr byggdes städerna i England framförallt i flodmynningar eller i bra, naturliga hamnar. Under den industriella revolutionen blev gruvor viktiga och städer växte istället upp runt gruvor och stålverk. Likaså blev järnvägen allt viktigare och på de platser där ångloken stannade för att fylla på vatten och stenkol växte nya samhällen upp.


Historiebruk

Storbritanniens försprång i den industriella revolutionen gjorde att landet blev världens till ytan största och både ekonomiskt- och militärt mäktigaste under 1800-talet. Spår från det brittiska imperiet går att hitta i landets fora kolonierna över hela världen. Det finns ett ordspråk: "Solen går aldrig ner över det brittiska imperiet", vilket var sant. Oavsett var solen sken på jorden under dygnet, fanns alltid en del av Storbritannien där.


Instuderingsfrågor

1 Under vilka år varade den första industriella revolutionen?
2 Vad utmärker just den första industriella revolutionen?
3 Hur kunde så många barn överleva på landsbygden?
4 Vart flyttade överskottet av landsbygdens befolkning?
5 Ge minst tre exempel på varför Storbritannien var det första landet som gick in i den industriella revolutionen.
6 På vilka sätt var Newcombe och Watt viktiga personer?
7 Hur kunde länder som Sverige och Ryssland ha en industriell revolution trots att vi saknar kolonier?
8 Ge ett exempel på kontinuitet och förändring.
9 Vad menas med ordspråket: "Solen går aldrig ner över det brittiska imperiet".
10 (svår) Hur kunde Japan gå in i den industriella revolutionen när landet saknar både järnmalm och stenkol?

Källor

http://www.bbc.co.uk/devon/discovering/famous/thomas_newcomen.shtml

https://www.egr.msu.edu/~lira/supp/steam/

https://voxeu.org/article/why-was-industrial-revolution-british

https://www.historylearningsite.co.uk/britain-1700-to-1900/industrial-revolution/the-domestic-system/

https://www.bfhsk.se/wpmu/industrialisering/lars-magnusson/#:~:text=Fabriksorganisationen%20f%C3%B6regick%20allts%C3%A5%20i%20de,med%20f%C3%B6rutsatte%20anv%C3%A4ndandet%20av%20%C3%A5ngkraft.

https://www.britannica.com/topic/crop-agriculture

https://interestingengineering.com/industrial-revolution-the-ultimate-guide-to-this-game-changing-period

https://interestingengineering.com/why-did-the-industrial-revolution-start-in-britain


Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons, utom:

Tåg och häst tävlar: miro.medium.com/max/2400/1*JjwVIG7duI5E23M1L0ECFQ.jpeg

Animation av Newcomens ångdrivna pump: www.bbc.co.uk/staticarchive/ae1758cb60f0f72241a70513b89a73268cb4edfc.gif

Smittkoppor: 3.bp.blogspot.com/-RmkUamDMUsY/TzaLSSTEM2I/AAAAAAAADZc/ITmGf7QG9UA/s640/Sk%C3%A4rmklipp.JPG

spinnande kvinna: spartacus-educational.com/00domesic1.jpg

fyrfältsrotation: saburchill.com/history/chapters/IR/images/071116004.jpg

Spridning av den industriella revolutionen, karta: kottke.org/plus/misc/images/map-spread-industrial-revolution.jpg