Åtgärder

Första världskriget, Krigsslutet

Från Skolbok

Version från den 19 januari 2019 kl. 18.31 av Ingemar (Diskussion | bidrag)

"Bättre ett slut med förskräckelse än en skräck utan slut"

(Tyskt ordspråk)

Erich von Ludendorff 1914

Erich von Ludendorff 1914


1918 misslyckades Ludendorffs våroffensiv. Den körde fast nära Marne, ungefär lika långt från Paris som man hade varit 1914 innan skyttegravskriget började. Därefter började tyskarna att tryckas bakåt. Inte bara Tyskarna: Österrike-Ungerns regering tvingades att ge upp. Det Ottomanska imperiet gav upp och enbart tack vare en duktig befälhavare, Kemal Ataturk, lyckades de behålla Anatolien, kärnan av Turkiet, någorlunda intakt.

Situationen var ohållbar och de tyska trupperna trycktes bakåt mot själva Tysklands gräns, samtidigt som fiendens soldater hade vägen öppen både söderifrån och österifrån genom länder som gett upp. När Ludendorff beordrade ut flottan i en självmordsattack mot den engelska flottan gjorde matroserna uppror och det upproret spred sig till fler städer i Tyskland.

Ledningen i Tyskland var rädda för att det skulle bli en revolution i Tyskland liknande den i Ryssland och försökte förtvivlat att hitta en lösning, och lösningen blev att bilda en republik. Kejsaren flydde till det neutrala Nederländerna och man inrättade ett parlament i Tyskland. På det sättet fråntogs ledningen allt ansvar för kriget men gavs rätten att förhandla om fred innan fienden trängde in i själva Tyskland.


Dolkstötslegenden

Genom att se till så att det var den nya regeringen som skrev under fredsfördraget skapade Ludendorff ”Dolkstötslegenden” som gick ut på att det inte var soldaternas eller deras militära ledares fel att Tyskland förlorade kriget, utan det berodde på att politikerna hemma i Berlin skrev under papperen. Flertalet politiker var dessutom socialister, kommunister och judar, något som var viktigt när nazisterna använde sig av dolkstötslegenden i sin egen propaganda inför andra världskriget. Man sa att:

"Politikerna svek, vi hade kunnat vinna kriget, vi såg Paris i våra kikare, men då skrev politikerna under fredsfördraget utan att vi visste om det. Det var som en dolkstöt i ryggen på oss stolta soldater som slogs för Tysklands ära och som var på väg att vinna kriget".

På det viset förblev militären hjältar, politikerna utmålades som skurkar och tyskarna kunde känna att de inte var riktigt besegrade. De hade ju trots allt kunnat vinna.

Versaillefördraget

"Vi skall krama musten ur tyskarna tills de skriker"

(Lloyd George, engelsmännens ledare, inför fredsförhandlingarna)

Undertecknandet av versaillesfördraget i spegelsalen i Versaillespalatset utanför Paris

Fredsvillkoren var hårda. Vinnarländerna ville knäcka Tyskland en gång för alla och skapade så hårda krav på landet att de aldrig någonsin skulle kunna uppfyllas. På det sättet skulle Tyskland stå i skuld till segrarmakterna i evig tid och aldrig mer kunna starta ett krig. Bland annat fick man ge ifrån sig:

  • alla kolonier och besittningar i andra länder
  • 5000 kanoner
  • 25 000 kulsprutor
  • 1700 flygplan
  • 5000 lokomotiv med 150 000 vagnar
  • alla U-båtar
  • 10 slagskepp
  • 50 jagare

osv.

  • Förutom det fick man lämna tillbaka landområdena Elsass och Lothringen man erövrade från Frankrike 1870
  • Saar, med sina kolgruvor, tillföll Frankrike på 15 år. Sedan, 1935, skulle folket i Saar rösta om de ville tillhöra Frankrike eller Tyskland.
  • Tyskland fick bara ha en ytterst begränsad krigsmakt
  • Slutligen skulle Tyskland betala ett skadestånd på 24 000 000 000 pund i guld, eller ungefär 300 000 000 000 kronors värde i den tidens valuta. Ett skadestånd så högt att Tyskland aldrig någonsin skulle kunna betala det. Tyskland betalade inte av skulden helt förrän år 2010.

Nya länder

Efter krigsslutet fick folk i olika delar av de besegrade länderna rösta om de fortfarande ville tillhöra det besegrade landet eller bilda ett eget land. På det sättet skapades en mängd nya länder i Europa. Runt Östersjön blev: Finland, Estland, Lettland, Litauen nya länder från det forna Ryssland. Polen bildades av rester från Tyskland, Ryssland och Österrike-Ungern medan den gamla tyska delen Ostpreussen blev som en tysk ö omgiven av Polskt och Litauiskt land. Den gamla tyska hamnstaden Danzig utsågs som fristad utan nationalitet för att både tyskar och polacker skulle kunna använda hamnen. Ungern och Tjeckoslovakien bröts loss ur resterna av Österrike-Ungern och Rumänien och Jugoslavien skapades ur resterna av Österrike-Ungern tillsammans med det Ottomanska imperiet.

Europas karta 1923, fyra år efter undertecknandet av Versaillesfördraget

Europas karta 1923, fyra år efter undertecknandet av Versaillesfördraget, fransk version

Källor

1900-talet, vår tids historia i ord och bild, band 6, 1975

http://www.expressen.se/nyheter/dokument/pa-sondag-slutar-det-forsta-varldskriget/

Alla bilder från Wikimedia commons.


Åter till registret för första världskriget