Skillnad mellan versioner av "Fenicierna"

Versionen från 19 april 2013 kl. 13.33

Kapitlet går bra att använda som extraläsning när man läser om antiken. Det passar bäst för högstadiet.

Ett folk som hellre seglade än vandrade

För länge, länge sedan bodde det ett folk i det som är Israel nu. De kallades kanaaniter eftersom de kom från Kanaans land.

Runtomkring år 2000 f. Kr. blev en grupp av kanaaniter avskilda från resten av befolkningen. De gick mot nordväst och bosatte sig vid medelhavskusten där Libanon ligger idag, liksom det som är Syriens södra- och Isreals norra kust. Dessa människor är grunden för den folkstam vi kallar Fenicier (uttalas Feniker). Det namnet är grekiskt och man tror att deras eget namn på sig själva var Kinahna eller Kenaʿani som betyder köpman på hebreiska. Ett passande namn eftersom de blev kända som just duktiga seglare och köpmän.

Feniciskt handelsskepp (överst) och stridsskepp

Koloniseringen

Feniciernas städer, kolonier och handelsvägar

Fenicierna byggde stora städer längs kusten där handeln blomstrade och man handlade med varor från Medelhavets alla kuster. Inget folk hade rest så långt med sina segelfartyg som fenicierna gjorde. Runt 600 f. Kr. var ett feniciskt fartyg det första att segla ut ur Medelhavet för att sedan segla runt hela Afrika så att de kom till Röda havet några år senare. Man vet att de kom ända till Storbritannien där de skaffade tenn.

Det finns obekräftade teorier om att man tror de kom ända upp till oss i Skandinavien i sin jakt efter bärnsten. Några tror att Olmekerna, de första stadsbyggarna i Amerika, var feniciska sjömän som drivits över Atlanten av stormar. Det kan vara sant, det kan vara falskt. Det vi vet är att de var antikens duktigaste sjömän och inga spred antikens kultur bättre än fenicierna fram till Alexander den store.

(Läs mer om Olmekerna.)

Feniciernas mäktigaste handelsstäder var också deras första städer: Sidon, Tyros (Tyre på engelska) och Byblos, men det fanns fler som alla låg längst i öster i Medelhavet. Men stadsbyggandet vid kusten var bara början. Vid slutet av 700-talet f. Kr. hade fenicierna seglat ut över Medelhavet, grundat kolonier och anlagt städer längs Medelhavets alla kuster, främst längs den södra kusten. Den mäktigaste av de nya städerna var Karthago, den stad och det land romarna senare skulle besegra i de puniska krigen.

(Läs mer om de puniska krigen.)

Tyros krossades brutalt av Alexander den store 332 f. Kr. eftersom de vägrade att släppa in honom frivilligt i staden. När Alexander var klar var den del av befolkningen som inte dödats förslavad och staden bränd till grunden. De andra feniciska städerna gav upp mer eller mindre frivilligt efter det och lovade att betala skatt till Alexander i fortsättningen. Många rika och mäktiga feniciska köpmän hade redan lämnat städerna långt innan. De fyllde bara sina skepp med dyrbarheter och flyttade till någon annan fenicisk stad längs Medelhavets kuster.

Glas

Fenicisk glasvas

Sidon var känt för sin glastillverkning och glas från Sidon har hittats runt hela medelhavet.

Papper

I Byblos tillverkades papyrus och papper i stor skala. Det är från Byblos vi fått ord som ”bibel” och ”bibliotek”.

Purpurfärg

En annan sak fenicierna var kända för var sina purpurfärgade tyger där Tyros var den stad som var mest känt för sin handel med tyg och textil. Färgen fick de från en liten havssnäcka och det behövdes över 10 000 snäckor för att skapa ett gram färg. Att de färgade tyget med snäckor vet vi, men metoden hur man behåller den lila purpurfärgen så att kläderna inte blir blå efter en tids användning har gått förlorad. Purpurfärgat tyg var extremt dyrt och enbart samhällets rikaste hade råd att köpa purpurfärgade kläder.

Purpurfärg bredvid den snäcka

som ger färgämnet

Alfabetet

Fenicierna uppfann inte alfabetet, men de renodlade det. När man gör handelstransaktioner är det viktigt att de skrivs ner. Därför behövdes ett enkelt skriftspråk som både var lätt att tyda och att lära sig att läsa och skriva. Fenicierna tog det alfabete som redan användes i Kanaan och vidareutvecklade det så att det passade feniciernas krav. Det är i grunden samma alfabet som sedan grekerna ärvde, sedan romarna, sedan katolska kyrkan och det vi numera använder. Fast vi har ändrat det litet.

Källor

http://www.britannica.com/EBchecked/topic/457123/Phoenicia

http://www.britishmuseum.org/explore/cultures/middle_east/phoenicians.aspx

http://en.wikipedia.org/wiki/Hexaplex_trunculus

http://www.ancient.eu.com/phoenicia/

http://phoenicia.org/trade.html

Bildkällor

Bilder från Wikimedia Commons utom:

Feniciska fartygstyper: www.mmdtkw.org/CNAf0205ShipsMerchant.jpg

Det feniciska alfabetet: www.ancient.eu.com/uploads/images/display-173.jpg

Åter till historiebokens register,