Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Finska Savolax"

Från Skolbok

m (Roligt vetande)
m
 
(13 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
[[File:Savolax Savo.png|600px]]
 
[[File:Savo.PNG]]
 
[[File:Savo.PNG]]
  
Rad 34: Rad 35:
  
 
==Kommunikation==
 
==Kommunikation==
 +
 +
Kommunikationen inom Savolax har alltid skett på vattnen, ända fram till början av 1900-talet. Med båt kan du ta dig fram nästan var som helst i Savolax och på vintern gick det lätt att ta sig fram med häst och släde på isarna.
 +
 +
I modern tid har man byggt ut både vägnät och järnvägsnät, främst för att få ut timret ur skogarna. Det går en järnväg i nord-sydlig riktning som förbinder Kuopio och S:t Michel med järnvägsnätet i södra Finland. Alla större städer i Savolax har bra vägförbindelser men den enda motorvägen är E63 mellan Kuopio och västerut mot Jyväskylä samt norrut ända upp i Finska Lappland.
  
 
==Traditionella näringar==
 
==Traditionella näringar==
Rad 39: Rad 44:
 
Savolaxarna lärde sig ''svedjebruk'' från de slaviska folken i öster. Savolaxarna brände helt enkelt skogen, planterade speciell svedjeråg som trivs i aska och kunde sedan få enorma skördar i några få år. Det finns omnämnt att de för varje korn svedjeråg kunde skörda 80 korn tillbaka. När näringen i askan försvunnit, efter 2-3 år, var de tvungna att bränna ny skog. Inkomsterna är höga med skogen tar slut efter några generationer.
 
Savolaxarna lärde sig ''svedjebruk'' från de slaviska folken i öster. Savolaxarna brände helt enkelt skogen, planterade speciell svedjeråg som trivs i aska och kunde sedan få enorma skördar i några få år. Det finns omnämnt att de för varje korn svedjeråg kunde skörda 80 korn tillbaka. När näringen i askan försvunnit, efter 2-3 år, var de tvungna att bränna ny skog. Inkomsterna är höga med skogen tar slut efter några generationer.
  
Ungefär samtidigt som skogen i Savolax började ta slut pågick ett uppror mot Gustav Vasas söner, ''klubbekriget''. Många på den förlorande sidan var från Savolax. De riskerade svåra straff, fängelse eller halshuggning, om de stannade. Samtidigt bjöd kungen in finländare att bosätta sig i de inre delarna av Sverige där stora skogsområden var obebodda. De fick upp till sex års skattefrihet om de kom till Sverige. På det viset flyttade hundratals savolaxare från sin barndoms skogar till Sverige under 1500-talet.
+
Ungefär samtidigt som skogen i Savolax började ta slut pågick ett uppror mot Gustav Vasas söner, ''klubbekriget''. Många på den förlorande sidan var från Savolax. De riskerade svåra straff, fängelse eller halshuggning, om de stannade. Samtidigt bjöd kungen in finländare att bosätta sig i de inre delarna av Sverige där stora skogsområden var obebodda. De fick upp till sex års skattefrihet om de kom till Sverige. På det viset flyttade hundratals savolaxare från sin barndoms skogar till Sverige under 1500-talets slut och början på 1600-talet.
  
 
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0c/Eero_J%C3%A4rnefelt_%281863-1937%29-_Under_the_Yoke_%28Burning_the_Brushwood%29_-_Raatajat_rahanalaiset_-_Kaski_-_Tr%C3%A4lar_under_penningen_-_Sved_%2831948645643%29.jpg/599px-Eero_J%C3%A4rnefelt_%281863-1937%29-_Under_the_Yoke_%28Burning_the_Brushwood%29_-_Raatajat_rahanalaiset_-_Kaski_-_Tr%C3%A4lar_under_penningen_-_Sved_%2831948645643%29.jpg
 
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/0c/Eero_J%C3%A4rnefelt_%281863-1937%29-_Under_the_Yoke_%28Burning_the_Brushwood%29_-_Raatajat_rahanalaiset_-_Kaski_-_Tr%C3%A4lar_under_penningen_-_Sved_%2831948645643%29.jpg/599px-Eero_J%C3%A4rnefelt_%281863-1937%29-_Under_the_Yoke_%28Burning_the_Brushwood%29_-_Raatajat_rahanalaiset_-_Kaski_-_Tr%C3%A4lar_under_penningen_-_Sved_%2831948645643%29.jpg
Rad 62: Rad 67:
 
==Några viktiga orter==
 
==Några viktiga orter==
  
'''Kuopio'''
+
'''Kuopio''' är huvudort för östra Finland. Staden har eget universitet och redan i början av 1900-talet blev staden viktig för både kultur och utbildning. Trots läget i mitten av Savolax är inte skogsindustrin viktigaste arbetsgivaren, utan stat och kommun. Stadens hamn har varit viktig för transporter inom sjöarna, men numera blir båtturismen allt viktigare. Eftersom staden är omgiven av så mycket vatten är klimatet mildare än det borde vara så långt norrut och tusentals finländare äger sommarstugor i stadens omgivningar.
 +
 
 +
[[File:Port intérieur de Kuopio sur les bords du lac Kallavesi. - panoramio (2).jpg|400px|''Kuopios hamn'']]
 +
 
 +
''Kuopios hamn''
 +
 
 +
 
 +
'''Varkaus''' är en viktig industristad, där t.ex. skogsbolaget ''Stora Enso'' har sin fabrik. Tillverkning av pappersmassa och sågat timmer har varit viktiga men efterfrågan har minskat med tiden och flera fabriker har lagts ner.
 +
 
 +
[[File:Varkaus2.jpg|400px|''Stora Ensos fabrik i Varkaus'']]
 +
 
 +
''Stora Ensos fabrik i Varkaus''
 +
 
 +
 
 +
'''Suonenjoki''' är känt för sina jordgubbsodlingar och merparten av de finska jordgubbarna odlas här. I Suonenjoki arrangeras ''Jordgubbskarnevalen'' andra veckan i juli, när det är högsäsong för jordgubbar. Något som drar turister från hela landet.
 +
 
 +
[[File:Suonenjoki coat of arms.svg|200px]]
 +
 
 +
''Stadens vapensköld har ett jordgubbsblad''
 +
 
 +
 
 +
'''Nyslott''' (''Savonlinna'') är ursprungligen byggt på öar i Saimen. Det är en historisk stad som får mycket större befolkning på sommaren när alla turisterna kommer. Hamnen är stor och välbesökt av både båtturister och gamla ångbåtar som fraktar turisterna på Saimen och intilliggande sjöar, under sommaren. Nyslott har både ett berömt SPA, en domkyrka och en välkänd opera. Namnet har staden fått efter Olofsborgs slott.
 +
 
 +
[[File:Savonlinna heinäkuu 2002 IMG 1635.JPG|400px|''Olofsborgs slott'']]
 +
[[File:Savonlinna2.jpg|400px|''Nyslotts hamn'']]
  
'''Varkaus'''
+
''Olofsborg och Nyslotts hamn''
  
'''Suonenjoki'''
 
  
'''Nyslott''' (''Savonlinna'')  
+
'''S:t Michel''' (''Mikkeli'') är huvudort i södra Savolax. Folk har bott på platsen ända sedan yngre stenåldern. Staden är ett viktigt administrativt centrum med många skolor och ett universitet. Runt universitetet har ett flertal företag baserade på högteknologi vuxit upp. Stadens hamn är bara för turister numera. Utanför Mikkeli finns ett museum med vapen och utrustning från andra världskriget.
  
'''S:t Michel''' (''Mikkeli'')
+
[[File:Mikkeli•05.JPG|400px|''Kväll i centrum'']]
 +
[[File:StuG III assault gun in Mikkeli 20130531 002.jpg|400px|''Pansarvagn i krigsmuseet'']]
  
 +
''Kväll i centrum'' och ''Pansarvagn i krigsmuseet''
  
 
==Några kända personer==
 
==Några kända personer==
Rad 92: Rad 122:
 
[[File:Pusa hispida saimensis at the Finnish Museum of Natural History 20110824.jpg|400px|''Uppstoppad Saimen vikare'']]
 
[[File:Pusa hispida saimensis at the Finnish Museum of Natural History 20110824.jpg|400px|''Uppstoppad Saimen vikare'']]
  
 +
''Uppstoppad Saimen vikare''
  
Kalakukko är en traditionell rätt i Savolax. Namnet betyder ungefär ''fiskbörs''. Det är en paj gjord på rågdeg, istället för vetedeg som vi är vana vid. Inuti pajen varvar man fisk, gärna siklöja, med fläsk och rovor. Det är ett enkelt sätt att konservera mat. Pajen håller sig fräsch i sex veckor. Smaken kan upplevas som märklig, för den som inte ätit kalakukko tidigare. Ett vanligt tillbehör är kärnmjölk eller filmjölk.
+
 
 +
Kalakukko är en traditionell rätt i Savolax. Namnet betyder ungefär ''fiskbörs''. Det är en paj gjord på rågdeg, istället för vetedeg som vi är vana vid. Inuti pajen varvar man fisk, gärna siklöja eller abborre, med fläsk och ibland även rovor eller potatis. Det är ett enkelt sätt att konservera mat. Pajen håller sig fräsch i sex veckor. Smaken kan upplevas som märklig, för den som inte ätit kalakukko tidigare. Ett vanligt tillbehör är kärnmjölk eller filmjölk.
  
 
[[File:Kalakukko (opened).jpg|400px|''Öppnad kalakukko färdig att serveras'']]
 
[[File:Kalakukko (opened).jpg|400px|''Öppnad kalakukko färdig att serveras'']]
Rad 100: Rad 132:
  
 
==Källor==
 
==Källor==
 +
 +
Fantastiska Finland, Ann-Gerd Steinby, Bilda förlag 2009 ISBN: 978-91-574-8077-4
 +
 +
http://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-Savolax
  
  
 
Wikipedia:
 
Wikipedia:
  
 +
https://fi.wikipedia.org/wiki/Kuopio
 +
 +
https://fi.wikipedia.org/wiki/Varkaus_(kaupunki)
 +
 +
https://fi.wikipedia.org/wiki/Suonenjoki
 +
 +
https://fi.wikipedia.org/wiki/Savonlinna
 +
 +
https://fi.wikipedia.org/wiki/Mikkeli
  
 
===Bildkällor===
 
===Bildkällor===

Nuvarande version från 9 augusti 2017 kl. 13.31

Savolax Savo.png Savo.PNG

Landskapsvapen

Savo.vaakuna.svg

Landskapsblomma

Savolax landskapsblomma är den lilla, oansenliga Lomme.

Capsella-bursa-pastoris-flowers.JPG


Landskapsdjur

Savolax landskapsdjur är älg.

640px-Male_Moose.jpg


Geologi/geografi

Innan Finland betraktades som ett helt land var Savolax ett eget område mellan Egentliga Finland och Karelen. Under slutet av 1500-talet utvandrade många savolaxare till de mellansvenska skogarna, Bergslagen och Norrland. De som bosatte sig i skogarna och levde på svedjebruk kallade skogsfinnar eller svedjefinnar och blev rika på sitt svedjebruk.

I Savolax ingår en stor del av Insjöfinland med Finlands största sjö Saimen, och hundratals små sjöar som är sammanflätade med varandra genom myrar, bäckar och åar. Eftersom Finland reser sig snabbare ur havet i norr än i söder pågår en ständig påfyllnad av sjöarna i söder. Orsaken till att sjöarna bildats är att Finland är platt, samtidigt som stängselåsen går från nordöst-sydväst och stänger in sjöarna, förutom där åsen brutits upp av några få mäktiga älvar.

Sjön Saimen (Saimaa) i ljusblått

Sjön Saimen (Saimaa) i ljusblått

Nivån i sjöarna har både höjts och sänkts genom både naturliga och mänskliga orsaker genom tiderna. Det ger spår längs stränderna där man ibland tydligt kan se var forna vattennivåer legat. På bilden ser man att sjöns is och vågor bearbetat klipporna ungefär 2.5 meter högre upp än nutida nivå under lång tid.

Is och vågornas erosion syns tydligt

Kommunikation

Kommunikationen inom Savolax har alltid skett på vattnen, ända fram till början av 1900-talet. Med båt kan du ta dig fram nästan var som helst i Savolax och på vintern gick det lätt att ta sig fram med häst och släde på isarna.

I modern tid har man byggt ut både vägnät och järnvägsnät, främst för att få ut timret ur skogarna. Det går en järnväg i nord-sydlig riktning som förbinder Kuopio och S:t Michel med järnvägsnätet i södra Finland. Alla större städer i Savolax har bra vägförbindelser men den enda motorvägen är E63 mellan Kuopio och västerut mot Jyväskylä samt norrut ända upp i Finska Lappland.

Traditionella näringar

Savolaxarna lärde sig svedjebruk från de slaviska folken i öster. Savolaxarna brände helt enkelt skogen, planterade speciell svedjeråg som trivs i aska och kunde sedan få enorma skördar i några få år. Det finns omnämnt att de för varje korn svedjeråg kunde skörda 80 korn tillbaka. När näringen i askan försvunnit, efter 2-3 år, var de tvungna att bränna ny skog. Inkomsterna är höga med skogen tar slut efter några generationer.

Ungefär samtidigt som skogen i Savolax började ta slut pågick ett uppror mot Gustav Vasas söner, klubbekriget. Många på den förlorande sidan var från Savolax. De riskerade svåra straff, fängelse eller halshuggning, om de stannade. Samtidigt bjöd kungen in finländare att bosätta sig i de inre delarna av Sverige där stora skogsområden var obebodda. De fick upp till sex års skattefrihet om de kom till Sverige. På det viset flyttade hundratals savolaxare från sin barndoms skogar till Sverige under 1500-talets slut och början på 1600-talet.

599px-Eero_J%C3%A4rnefelt_%281863-1937%29-_Under_the_Yoke_%28Burning_the_Brushwood%29_-_Raatajat_rahanalaiset_-_Kaski_-_Tr%C3%A4lar_under_penningen_-_Sved_%2831948645643%29.jpg

Svedjefinnar


I södra Savolax och runt sjöarna var fiske en stor inkomstkälla. Främst har man fångat siklöja men även fisk som gädda och abborre har naturligtvis fiskats.

Siklöja

Siklöja

Nutida näringar

Savolax är fortfarande ett relativt glesbefolkat skogslandskap. De största städerna, men undantag av Kuopio, finns i den södra delen.

Skogen är den största inkomstkällan för Savolax. Träden ger råvara både till träindustri och pappersindustrin. Den orörda naturen, där den finns kvar, blir i allt större grad en inkomstkälla när turister kommer från Europa för naturupplevelser. Möjligheten att lätt ta sig fram med små båtar och kanoter lockar många just till Insjöfinland.

Fisket är fortfarande viktigt och även om varnande röster höjs för att man fiskar för mycket siklöja i Finlands sjöar ger fisket stora inkomster.

Några viktiga orter

Kuopio är huvudort för östra Finland. Staden har eget universitet och redan i början av 1900-talet blev staden viktig för både kultur och utbildning. Trots läget i mitten av Savolax är inte skogsindustrin viktigaste arbetsgivaren, utan stat och kommun. Stadens hamn har varit viktig för transporter inom sjöarna, men numera blir båtturismen allt viktigare. Eftersom staden är omgiven av så mycket vatten är klimatet mildare än det borde vara så långt norrut och tusentals finländare äger sommarstugor i stadens omgivningar.

Kuopios hamn

Kuopios hamn


Varkaus är en viktig industristad, där t.ex. skogsbolaget Stora Enso har sin fabrik. Tillverkning av pappersmassa och sågat timmer har varit viktiga men efterfrågan har minskat med tiden och flera fabriker har lagts ner.

Stora Ensos fabrik i Varkaus

Stora Ensos fabrik i Varkaus


Suonenjoki är känt för sina jordgubbsodlingar och merparten av de finska jordgubbarna odlas här. I Suonenjoki arrangeras Jordgubbskarnevalen andra veckan i juli, när det är högsäsong för jordgubbar. Något som drar turister från hela landet.

Suonenjoki coat of arms.svg

Stadens vapensköld har ett jordgubbsblad


Nyslott (Savonlinna) är ursprungligen byggt på öar i Saimen. Det är en historisk stad som får mycket större befolkning på sommaren när alla turisterna kommer. Hamnen är stor och välbesökt av både båtturister och gamla ångbåtar som fraktar turisterna på Saimen och intilliggande sjöar, under sommaren. Nyslott har både ett berömt SPA, en domkyrka och en välkänd opera. Namnet har staden fått efter Olofsborgs slott.

Olofsborgs slott Nyslotts hamn

Olofsborg och Nyslotts hamn


S:t Michel (Mikkeli) är huvudort i södra Savolax. Folk har bott på platsen ända sedan yngre stenåldern. Staden är ett viktigt administrativt centrum med många skolor och ett universitet. Runt universitetet har ett flertal företag baserade på högteknologi vuxit upp. Stadens hamn är bara för turister numera. Utanför Mikkeli finns ett museum med vapen och utrustning från andra världskriget.

Kväll i centrum Pansarvagn i krigsmuseet

Kväll i centrum och Pansarvagn i krigsmuseet

Några kända personer

Kasperi Kapanen är en ung ishockeyspelare från Kuopio i norra Savolax som även spelar i Toronto Maple leafs: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kasperi_Kapanen

640px-Capitals-Maple_Leafs_%2834166907536%29.jpg


Arja Saijonmaa är en sångerska från S:t Michel i södra Savolax. Hon har bl.a. ställt upp i Schlagerfestivalen två gånger och har sedan 1987 varit FN-ambassadör vid UNHCR: https://sv.wikipedia.org/wiki/Arja_Saijonmaa

Arja Saijonmaa (9601168802).jpg

Roligt vetande

Sjön Saimen är så stor att när den tappade kontakten med Östersjön genom landhöjningen, blev sälar kvar. De sälarna anpassade sig till att leva i färskvatten istället för sötvatten. De kallas Saimen vikare. Deras framtid är dock osäker. Precis som för vikaresälarna i Östersjön och i Finska viken måste det finnas några veckor av is på vattnet för att kutarna/ungarna, som föds på isen, skall bli stora nog att kunna simma själva.

När världen blir allt varmare på grund av växthuseffekten blir det allt mer sällan som Saimen har is tillräckligt länge, samtidigt som miljögifter och mänsklig aktivitet på Saimen, som stör sälarna, blir allt vanligare.

Uppstoppad Saimen vikare

Uppstoppad Saimen vikare


Kalakukko är en traditionell rätt i Savolax. Namnet betyder ungefär fiskbörs. Det är en paj gjord på rågdeg, istället för vetedeg som vi är vana vid. Inuti pajen varvar man fisk, gärna siklöja eller abborre, med fläsk och ibland även rovor eller potatis. Det är ett enkelt sätt att konservera mat. Pajen håller sig fräsch i sex veckor. Smaken kan upplevas som märklig, för den som inte ätit kalakukko tidigare. Ett vanligt tillbehör är kärnmjölk eller filmjölk.

Öppnad kalakukko färdig att serveras

Öppnad kalakukko färdig att serveras

Källor

Fantastiska Finland, Ann-Gerd Steinby, Bilda förlag 2009 ISBN: 978-91-574-8077-4

http://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-Savolax


Wikipedia:

https://fi.wikipedia.org/wiki/Kuopio

https://fi.wikipedia.org/wiki/Varkaus_(kaupunki)

https://fi.wikipedia.org/wiki/Suonenjoki

https://fi.wikipedia.org/wiki/Savonlinna

https://fi.wikipedia.org/wiki/Mikkeli

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.

Åter till registret för Finlands landskap