Åtgärder

Finska Savolax

Från Skolbok

Version från den 9 augusti 2017 kl. 12.15 av Ingemar (Diskussion | bidrag)

Savolax Savo.png Savo.PNG

Landskapsvapen

Savo.vaakuna.svg

Landskapsblomma

Savolax landskapsblomma är den lilla, oansenliga Lomme.

Capsella-bursa-pastoris-flowers.JPG


Landskapsdjur

Savolax landskapsdjur är älg.

640px-Male_Moose.jpg


Geologi/geografi

Innan Finland betraktades som ett helt land var Savolax ett eget område mellan Egentliga Finland och Karelen. Under slutet av 1500-talet utvandrade många savolaxare till de mellansvenska skogarna, Bergslagen och Norrland. De som bosatte sig i skogarna och levde på svedjebruk kallade skogsfinnar eller svedjefinnar och blev rika på sitt svedjebruk.

I Savolax ingår en stor del av Insjöfinland med Finlands största sjö Saimen, och hundratals små sjöar som är sammanflätade med varandra genom myrar, bäckar och åar. Eftersom Finland reser sig snabbare ur havet i norr än i söder pågår en ständig påfyllnad av sjöarna i söder. Orsaken till att sjöarna bildats är att Finland är platt, samtidigt som stängselåsen går från nordöst-sydväst och stänger in sjöarna, förutom där åsen brutits upp av några få mäktiga älvar.

Sjön Saimen (Saimaa) i ljusblått

Sjön Saimen (Saimaa) i ljusblått

Nivån i sjöarna har både höjts och sänkts genom både naturliga och mänskliga orsaker genom tiderna. Det ger spår längs stränderna där man ibland tydligt kan se var forna vattennivåer legat. På bilden ser man att sjöns is och vågor bearbetat klipporna ungefär 2.5 meter högre upp än nutida nivå under lång tid.

Is och vågornas erosion syns tydligt

Kommunikation

Kommunikationen inom Savolax har alltid skett på vattnen, ända fram till början av 1900-talet. Med båt kan du ta dig fram nästan var som helst i Savolax och på vintern gick det lätt att ta sig fram med häst och släde på isarna.

I modern tid har man byggt ut både vägnät och järnvägsnät, främst för att få ut timret ur skogarna.

Traditionella näringar

Savolaxarna lärde sig svedjebruk från de slaviska folken i öster. Savolaxarna brände helt enkelt skogen, planterade speciell svedjeråg som trivs i aska och kunde sedan få enorma skördar i några få år. Det finns omnämnt att de för varje korn svedjeråg kunde skörda 80 korn tillbaka. När näringen i askan försvunnit, efter 2-3 år, var de tvungna att bränna ny skog. Inkomsterna är höga med skogen tar slut efter några generationer.

Ungefär samtidigt som skogen i Savolax började ta slut pågick ett uppror mot Gustav Vasas söner, klubbekriget. Många på den förlorande sidan var från Savolax. De riskerade svåra straff, fängelse eller halshuggning, om de stannade. Samtidigt bjöd kungen in finländare att bosätta sig i de inre delarna av Sverige där stora skogsområden var obebodda. De fick upp till sex års skattefrihet om de kom till Sverige. På det viset flyttade hundratals savolaxare från sin barndoms skogar till Sverige under 1500-talets slut och början på 1600-talet.

599px-Eero_J%C3%A4rnefelt_%281863-1937%29-_Under_the_Yoke_%28Burning_the_Brushwood%29_-_Raatajat_rahanalaiset_-_Kaski_-_Tr%C3%A4lar_under_penningen_-_Sved_%2831948645643%29.jpg

Svedjefinnar


I södra Savolax och runt sjöarna var fiske en stor inkomstkälla. Främst har man fångat siklöja men även fisk som gädda och abborre har naturligtvis fiskats.

Siklöja

Siklöja

Nutida näringar

Savolax är fortfarande ett relativt glesbefolkat skogslandskap. De största städerna, men undantag av Kuopio, finns i den södra delen.

Skogen är den största inkomstkällan för Savolax. Träden ger råvara både till träindustri och pappersindustrin. Den orörda naturen, där den finns kvar, blir i allt större grad en inkomstkälla när turister kommer från Europa för naturupplevelser. Möjligheten att lätt ta sig fram med små båtar och kanoter lockar många just till Insjöfinland.

Fisket är fortfarande viktigt och även om varnande röster höjs för att man fiskar för mycket siklöja i Finlands sjöar ger fisket stora inkomster.

Några viktiga orter

Kuopio

Varkaus

Suonenjoki

Nyslott (Savonlinna)

S:t Michel (Mikkeli)


Några kända personer

Kasperi Kapanen är en ung ishockeyspelare från Kuopio i norra Savolax som även spelar i Toronto Maple leafs: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kasperi_Kapanen

640px-Capitals-Maple_Leafs_%2834166907536%29.jpg


Arja Saijonmaa är en sångerska från S:t Michel i södra Savolax. Hon har bl.a. ställt upp i Schlagerfestivalen två gånger och har sedan 1987 varit FN-ambassadör vid UNHCR: https://sv.wikipedia.org/wiki/Arja_Saijonmaa

Arja Saijonmaa (9601168802).jpg

Roligt vetande

Sjön Saimen är så stor att när den tappade kontakten med Östersjön genom landhöjningen, blev sälar kvar. De sälarna anpassade sig till att leva i färskvatten istället för sötvatten. De kallas Saimen vikare. Deras framtid är dock osäker. Precis som för vikaresälarna i Östersjön och i Finska viken måste det finnas några veckor av is på vattnet för att kutarna/ungarna, som föds på isen, skall bli stora nog att kunna simma själva.

När världen blir allt varmare på grund av växthuseffekten blir det allt mer sällan som Saimen har is tillräckligt länge, samtidigt som miljögifter och mänsklig aktivitet på Saimen, som stör sälarna, blir allt vanligare.

Uppstoppad Saimen vikare

Uppstoppad Saimen vikare


Kalakukko är en traditionell rätt i Savolax. Namnet betyder ungefär fiskbörs. Det är en paj gjord på rågdeg, istället för vetedeg som vi är vana vid. Inuti pajen varvar man fisk, gärna siklöja eller abborre, med fläsk och ibland även rovor eller potatis. Det är ett enkelt sätt att konservera mat. Pajen håller sig fräsch i sex veckor. Smaken kan upplevas som märklig, för den som inte ätit kalakukko tidigare. Ett vanligt tillbehör är kärnmjölk eller filmjölk.

Öppnad kalakukko färdig att serveras

Öppnad kalakukko färdig att serveras

Källor

Wikipedia:


Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.

Åter till registret för Finlands landskap