Skillnad mellan versioner av "Finska Tavastland"

Nuvarande version från 13 augusti 2017 kl. 12.41

Landskapsvapen

Det skapades till Gustav Vasas likfärd, men då med bara ett upprest lodjur. Formen ändrades rätt snart och lodjuret fick ett tillskott av rosor och stjärnor (se bild från Vasas kista).

Nutida vapensköld och vapensköld på Gustav Vasas kista

Landskapsblomma

Tavaslands landskapsblomma är nipsippa. En blomma som helst trivs på stäpperna i öst. I Sverige har den bara hittats på Gotland och i Ångermanland.

Landskapsdjur

Tavastlands landskapsdjur är lodjur, samma som på vapenskölden.

Geologi/geografi

Tavastland har varit vildmark rätt långt in i tiden. Den södra delen koloniserades av svenska kungar redan under medeltiden. Tavasterna var tuffa i strid och de var det folk som stoppade svenskarnas drömmar om ett erövrat Finland. Tavastehus slott blev landskapets militära och politiska maktcentrum. Norra delen beboddes mest av samer. Tavastland var det område som kristnades sist i Finland och källor från 1200-talet beskriver hur tavaster slutligen gick över till katolicismen.

Tavastland är ganska platt, bara 100-150 meter över havet som högst. Längs södra gränsen sträcker sig stängselåsen i öst-västlig riktning. Från den sträcker sig serier av rullstensåsar mot nord-nordväst. Mellan de skogbevuxna åsarna ligger de långsträckta sjöarna, omgivna av bördiga åkrar.

Rullstensås genom sjö, väg på toppen och vatten på sidorna

Kommunikation

Utfarten på motorvägen vid Viitasaari på vintern

Tittar du på en karta över Tavastland ser du snabbt att landskapet genomkorsas av sjöar i nord-sydlig riktning. Därför var vägar inte viktiga förrän i modern tid. Förr färdades folket i Tavastland på sjöarna istället. Sommartid i båtar och vintertid i slädar dragna av oxar eller hästar på de platta isarna. Tavastland är känt för att de äldre kyrkorna alltid byggdes ute på uddar, dit det var lättast att ta sig.

Det går en järnväg mellan Tammefors och Jyväskylä. Från Jyväskylä och norrut går bara godståg.

Europaväg E63 går mellan Tammefors, genom Jyväskylä, och vidare mot Kuopio, snett genom landskapet. E75 går från Helsingfors till Jyväskylä, öster om landskapets stora sjöar.

Traditionella näringar

Rapsfält i Kärkölä, sydväst om Lahtti

Jordbruk har förekommit i Tavastland sedan bronsåldern, kanske ända sedan stenåldern, men bara längs sjöarnas stränder. Norra tavastland har dominerats av samer och deras renskötsel. Östra Tavastland har haft problem med folk från Savolax som flyttat in och bedrivit svedjebruk. Samtidigt har de bränt skogarna.

I de många sjöarna har man fiskat, främst siklöja, men även gädda och abborre har varit viktiga.

Ett sätt att dryga ut inkomsterna har varit att handla med pälsar från ekorre, utter, mård osv. Pälshandeln var så viktig i Finland förr att ordet raha på finska både betyder pengar och päls/skinn.

Ekorrarna gav grå skinn på vintern, som var extra värdefulla

Nutida näringar

Tavastland är fortfarande ett fattigt landskap. Skogen är värdefull, men stora ytor av landskapet består av sjöar och sankmark och procentuellt har inte landskapet särskilt stora skogar.

Fisket har varit viktigt, men för mycket fiske har gjort att siklöjan blivit allt mer sällsynt och därför minskar fisket i värde.

Jordbruk är lönsamt längs sjöstränderna men de ytorna är för små för att kunna ge några större inkomster.

Turism är på uppgång, många vill uppleva orörd natur eller färdas med båt på de många sjöarna. Förr transporterade ångbåtar gods och flera kanaler mellan sjöarna grävdes för att ångbåtarna skulle komma fram. Idag transporterar ångbåtarna så gott som enbart turister.

Några viktiga orter

Slottet i Tavastehus (Hämeenlinna) började byggas redan på 1200-talet. En by växte upp kring slottet och Tavastehus blev den viktigaste staden i södra Tavastehus. Oxvägen från Åbo avslutades i staden och marknaden i Tavastehus blev viktig för hela regionen.

Numera har staden ett flertal högre utbildningar, bland annat Sibelius institutet utbildar musiker och lärarutbildningen i Tavastehus är känd i hela landet. Eftersom staden alltid varit ett regionscentrum har inte industrin varit viktig och i dagsläget arbetar bara drygt 3000 av de ca. 68 000 invånarna i fabriker.

Tavastehus slott och Medeltidsmarknad i staden

Janakkala ligger i ett mycket centralt läge mellan Helsingfors och Tammerfors, som binds ihop med riksväg 3 och stambanan. Ett ovanligt inslag i landskapet runt staden är de dominerande åsformationerna från stängselåsen och omkringliggande rullstensåsar. Jorden är bördig. Den ligger på slätter som är bra för spannmålsodling. 342 lantgårdar finns runt staden och en av de största arbetsgivarna är Nestlé Oy:s glassfabrik.

Järnvägsstationen i Janakkala

Jyväskylä är, med en befolkning på 140 000, Finlands sjunde största stad. Den ligger där järnväg och landsväg möts och där det också är möjligt att lasta om varor i hamnen. Jyväskylä är ett viktigt centrum i Finlands inland, både för företag som Valmet men också för administration. Staden har bland annat ett eget universitet med cirka 15 000 studenter och cirka 2 600 personer som är anställda där. Jyväskylä och dess omgivningar består av kullar och kuperad terräng. Högsta punkten är 258 meter över havet och det finns en vintersportsanläggning med en känd hoppbacke där.

Centrum med hamnen uppe till höger och Hoppbacken i Jyväskylä på sommaren

Om man pratar om Lahti gäller det oftast miljökompetens eller industriell design. Så har det inte alltid varit. När järnvägen från S:t Petersburg var klar 1869, fanns bara arton hus i Lahti, men tack vare järnvägen började området snabbt att utvecklas. I Lahti växte det fram både sågverk och träförädlingsindustri. Under 1900-talets första hälft kom många möbelsnickare och möbeldesigners till staden. Under andra världskriget drog sig många från kusten inåt landet, och Lahti blev en naturlig plats att bosätta sig. När industrin lagts ner eller omstrukturerats har Lahti tagit vara på den kunskap som fanns och grundat utbildningar för just design och miljö i staden. Än idag är Lahti en viktig järnvägsknut. Lahti är också känt för idrottare och staden har både en idrottsarena och flera hoppbackar.

Lahti centrum och Hoppbackarna i Lahti

Kouvola är en viktig järnvägsknut där flera järnvägar möts. Staden är liten även om området som tillhör staden är stor. Där har Kymmene älv bland annat sin början.

Gågatan i Kouvola på vintern och Kymmene älv rinner genom Repovesi nationalpark, norr om Kouvola

Heinola har flera fabriker för industriella träbearbetning, såsom Stora Enso kartongfabrik och Versowood. På väg till Heinola kör man över Tähtiniemi bro, Finlands näst längsta.

Tähtiniemi bro och bangården i Heinola, bara godståg passerar

Viitasaari är den enda större orten i nordligaste Tavastland. Den grundades på 1500-talet och har varit bebott av både samer och savolaxare, innan den slutligen blev en del av tavasternas område. I staden grundades Finlands äldsta läroverk i inlandet, år 1905. De flesta som bor i Viitasaari nu arbetar i skogen eller i skogsindustrin.

Viitasaari från luften

Viitasaari från luften

Några kända personer

Sofi Oksanen från Jyväskylä, är en finländsk författare, dramatiker och debattör. Med romanen Utrensning vann Oksanen Finlandiapriset 2008, Runebergspriset 2009 och Nordiska rådets litteraturpris 2010. Boken har sålts till över tjugo länder, legat på topplistorna i Sverige, Norge och Danmark, och även varit framgångsrik i USA. Utrensning sändes som radioföljetong i Sveriges Radio under 2010: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sofi_Oksanen

Jean Sibelius från Tavastehus är Finlands mest kända kompositör av klassisk musik. Han har bland annat skrivit Finlandia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Jean_Sibelius

Matti Nykänen från Jyväskylä är världens hittills mest framgångsrika backhoppare. Han har vunnit världscupen totalt fyra gånger: https://sv.wikipedia.org/wiki/Matti_Nyk%C3%A4nen

Roligt vetande

I en grav från 1300-talet hittade man Janakkala krigaren år 2013. Det som var så märkligt med graven var att det låg en riddare i den, troligen en korsriddare, kanske från tyska orden, trots att inga historiska källor beskriver en riddares död i området. Dessutom hade han fått med sig två svärd i graven. Dels ett riddarsvärd, gjort för att hugga från hästryggen med. Men också ett vikingasvärd. Varför svärden som tillverkats med flera hundra års mellanrum låg i samma grav, och vem han var, är okänt.

Det har genomförts tre korståg från Sverige till Finland. Den officiella orsaken var att man ville "kristna hedningarna", men de som bodde i Savolax och Karlen var redan kristna. Fast ortodox kristna. Den egentliga orsaken var att kungarna i Sverige ville erövra nytt land. Korståget mot Tavastland leddes av Birger Jarl 1238-39.

Karta som visar de tre korstågen

Källor

Fantastiska Finland, Ann-Gerd Steinby, Bilda förlag 2009 ISBN: 978-91-574-8077-4

http://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-Tavastland

Wikipedia:

https://fi.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4meenlinna

https://fi.wikipedia.org/wiki/Janakkala

https://fi.wikipedia.org/wiki/Jyv%C3%A4skyl%C3%A4

https://fi.wikipedia.org/wiki/Lahti

https://fi.wikipedia.org/wiki/Kouvola

https://fi.wikipedia.org/wiki/Heinola

https://fi.wikipedia.org/wiki/Viitasaari

https://fi.wikipedia.org/wiki/Janakkalan_miekkamies

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.

Åter till registret för Finlands landskap