Åtgärder

Finska och meänkieli

Från Skolbok

Version från den 15 mars 2011 kl. 19.35 av Ingemar (Diskussion | bidrag) (Finska lånord i svenskan)
Finska dialekter (engelsk text)

Finskan räknas inte som et nordiskt språk, utan som ett språk man talar i Norden. Finskan har nämligen andra rötter och ett annat språkträd än de germanska språken: svenskan, norskan, danskan, färöiskan och isländskan. Däremot ingår samiskan och finskan i samma språkträd. Finskan är också avlägset släkt med både ungerska och sibiriska språk som nentsiskan.

Många forskare tror att de människor som talade germanska språk flyttade in i Sverige och Skandinavien söderifrån, medan de som talade finskans och samiskans ursprungsspråk flyttade in i Finland och sedan Skandinavien österifrån.

Eftersom språken kommit från så skilda håll är det också väldigt stor skillnad mellan dem,. Finska och varianter av finska talas litet varstans i Sverige, eftersom finländare flyttat in till Sverige under olika perioder i historien. Trots detta är det få svenskar som lär sig finska. Både svenskar och finländare behärskar normalt sett engelska så behovet av att lära sig finska är inte så stort.

I Finland är det däremot många människor som talar svenska och svenska är ett obligatoriskt ämne i skolan från år 7 och i gymnasiet, något som inte är så väldigt populärt i skolor där finska dominerar eftersom de eleverna har liten eller ingen användning av språket. Den frästa orsaken till att så många talar svenska i Finland beror på att Finland varit en del av Sverige ända från medeltiden fram till år 1809 när Finland erövrades i 1808-1809 års krig mellan Sverige och Ryssland.


Författare

Finland har en lång rad av kända författare. Två finlandssvenska författare är dels Tove Jansson som skapade mumintrollen. Dels Johan Ludvig Runeberg som skrev både skrev texten till den finska nationalsången och diktsamlingen ”Fänrik Ståls sägner” som beskriver kriget när Finland förlorades till Ryssland.

Mumintrollen

Introduktion till mumintrollen både på svenska och finska.

Finnar eller finländare?

Bland svenskar är det vanligt att man är osäker om vilken nationalitetsbeteckning man ska använda om folk från vårt östra grannland. Heter det finne eller finländare? Följande benämningar har man kommit överens om att använda:

Finländare - är det övergripande sättet att benämna personer från Finland

Finnar - är personer med finska som modersmål

Finlandssvenskar - är finländare med svenska som modersmål

Sverigefinländare - är personer från Finland, bosatta i Sverige


Meänkeli

I Sverige finns också tornedalsfinska eller meänkieli, som är ett ”officiellt minoritetsspråk”, i östra Norrbotten. Tornedalsfinskan är besläktad med dialekterna på den finska sidan om Torne älv men innehåller också en mängd svenska lånord som inte förekommer i Finland.

Många anser att meänkieli har sitt ursprung från finska men pga. isolering har befolkningen på den svenska sidan i Tornedalen utvecklat ett eget språk.


Alfabetet

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Bokstäverna "c", "x" och "å" används rätt sällan i finskan; "x" (ljudet [ks]) brukar skrivas med "ks" t ex taksi (taxi), medan "å" (ljudet [o]) i finskan uttalas som bokstaven "o", och "å" kallas ofta ruotsalainen o (svenskt o) på finska. "Å" används endast i svenska namn och liknande. Bokstäverna: b, c, f, q, w, x, z och å förekommer inte i finskan, utan hittas bara i lånord.

Uttalet

Även om man inte tänker lära sig finska kan man ändå ha nytta av att något känna till hur det uttalas. Om inte annat är det ju en artighet mot våra grannar att uttala namn på personer och platser någorlunda riktigt. Här kommer alltså några enkla regler för finskt uttal.

  • Lägg alltid betoningen på första stavelsen
  • Uttala orden som de skrivs — varje bokstav “för sig”.
  • Tje- och sje-ljud finns inte.
  • Dubbeltecknade konsonanter och vokaler ger långt uttal, enkeltecknade ger kort uttal.
  • Finskt u = svenskt o, finskt y = svenskt u, finskt o = svenskt å.

Några enkla ord

Lite vardagsfinska

Goddag = Hyvää päivää (eller bara päivää)

Adjö = Näkemiin

Ja, tack = Kyllä kiitos

Nej, tack = Ej kiitos

Tack = Kiitoksia

Tack så mycket Kiitoksia paljon

Förlåt! = Anteeksi!

Hej! = Terve! Hej!

Jag förstår inte = En ymmärrä

Finska lånord i svenskan

Det finns få finska lånord i svenskan, vilket är litet märkligt med tanke på att språken varit i kontakt med varandra så många hundra år. Några ord är:

poika – pojke

pieksu – pjäxa

hyvä – hyvens

pulkka – pulka

Så finns några ord som har grunden i finskan och som vi använder oförändrade t.ex.:

sauna (bastu)

molotov cocktail (bensinfylld flaska som kastas som brandbomb)

sisu (envishet)

memmi/memma (efterrätt man äter vid påsk)

Finlandssvenska luringar Det finns ord i finlandssvenskan som inte har samma betydelse i svenskan fast de låter likadant. Här är några exempel:

batteri - värmeelement

semla - smörgås/franskbulle

jultomte - tomtenisse, vår jultomte heter julgubben

kravatt - slips

nog - säkert (jag kommer nog = jag kommer säkert)

Andra ord förklarar mer direkt än den svenska motsvarigheten, som t.ex.:

fet storlek - extra large

gummitossa - gymnastiksko

genomdrag - korsdrag

malet kött - köttfärs

Källor

Svenska för livet 3, Ekelunds förlag 1991, Per Olov Backman & Bengt Mohall, ISBN 91-7724-315-3

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tv%C3%A5ngssvenska

http://sv.wikipedia.org/wiki/Uraliska_spr%C3%A5k

http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska

http://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Ludvig_Runeberg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tove_Jansson