Åtgärder

Franska revolutionen, bakgrunden

Från Skolbok

Version från den 2 oktober 2017 kl. 11.26 av Ingemar (Diskussion | bidrag)

Varför blev det revolution? Det fanns många olika faktorer som samarbetade tills revolutionen var oundviklig: Kungen hade inga pengar, kungen var svag och lät adeln ta över, vanliga människor hade inget att säga till om, bönderna var överbeskattade, adeln hade privilegier andra grupper var avundsjuka på, upplysningen kom med idéer om allas lika värde, demokratiarbetet i Nordamerika, det hade varit dåliga skördar en längre tid - allt detta inför att kungen sammankallade riksdagen för första gången på 175 år.


Tom kassakista

Cornwallis erkänner sig besegrad i Yorktown

Cornwallis erkänner sig besegrad i Yorktown

Den franska kungen hade gett sitt stöd till amerikanerna i deras strid mot britterna för frihet 1775-1781. Tyvärr gav det inget tillbaka till den franske kungen. Inget land, inga handelsavtal, ingenting. För att bekosta kriget hade kungen tagit lån som skulle betalas tillbaka men det fanns inte några pengar kvar. Att kungahuset levde ett lyxliv, fult med fester, jakt och baler, man knappt kunde drömma om utanför slottet Versailles väggar gjorde inte ekonomin bättre.


Ludvig XVI var en svag kung

Ludvig XIV Ludvig XVI

Solkungen Ludvig XIV och hans sonsonsonsonson kung Ludvig XVI

Kungens farfars farfarsfar, Ludvig XIV hade varit en stark kung. Han kallades solkungen och hade gjort sig själv till enväldig kung över Frankrike, mycket med hjälp av en kyrkans man, kardinal Richelieu. .Ludvig XVI var däremot en svag kung och under hans styre tog adeln mer och mer av makten, bland annat i form av lokala domstolar som styrdes av adelns män och därför alltid dömde till adelsmännens fördel och böndernas och borgarnas nackdel i alla domslut.


Bönder och borgare hade inget att säga till om

Franska bönder

Franska bönder

Adeln och prästerna var de enda med makt i Frankrike, trots att de bara bestod av 2-5% av befolkningen, beroende på hur man räknar. 95-98% av befolkningen tillhörde det tredje ståndet. Bland borgarna fanns rika och välutbildade personer som: läkare, lärare, advokater och framgångsrika handelsmän. De var missnöjda med situationen och tyckte att de var minst lika viktiga som adeln och prästerna var.


Adeln och prästerna var befriade från skatt

Böndernas slit bekostade adelns och prästernas lyxliv

Böndernas slit bekostade adelns och prästernas lyxliv

Adeln och prästerna var befriade från att betala skatt. Det var istället bönderna och borgarna som skulle betala skatt till adeln och prästerna. Ansåg man att skatterna var orättvisa togs klagomålet upp i lokala domstolar, som ofta styrdes av adelsmännen, och därför dömde till adelsmännens fördel. De som vägrade betala blev hårt bestraffade.

När kassabristen blivit värre och värre för kungen hade han tagit ut mer och mer skatt av bönderna. Till slut tog han ut så mycket att kungens rådgivare varnade för svält och upplopp om han höjde skatten mer. De enda som fanns kvar att beskatta var adeln och prästerna, men för det måste kungen ha riksdagens godkännande.


Adelns privilegier

Versailles, franska kungens palats

Versailles, franska kungens palats

Endast adelsfamiljerna kunde få de attraktiva, statliga jobben med hög lön till liten eller ingen arbetsinsats. Många borgare från rika familjer var irriterade på detta och tyckte att man borde få jobben beroende på kompetens istället för vilken familj man tillhörde. Officerare i armén t.ex. var adelsmän och de hade gång på gång bevisat sin inkompetens i olika krig.

Adeln fick sina privilegier: skattefrihet, ensamrätt på att äga vapen, ensamrätt på jakt osv. på medeltiden mot att de skulle försvara kungen. På 1700-talet fanns ingen skyldighet för adeln att försvara kungen längre, men de behöll alla rättigheterna ändå.


Upplysningens idéer

Montesquieu

Montesquieu

Upplysningen kom med nya idéer, om att makt skulle fördelas och att alla människor hade samma värde oavsett om man var bonde eller kung. Det var farliga idéer som av naturliga skäl var populärast bland de fattigaste, men många arbetsbefriade adelsmän tog också till sig upplysningens idéer. Bland de främsta av upplysningens filosofer fanns tre fransmän: Montesquieu, Rousseau och Voltaire.

Montesquieu blev känd för att makten måste delas för att inte kunna missbrukas. De som stiftar lagar skall vara för sig, de som ser till att lagarna följs för sig och de som straffar de som inte följer lagarna för sig. Vi har det systemet än idag i Sverige där riksdagen stiftar lagarna, riksdagen ser till att de fungerar i samhället och domstolarna straffar de som inte följer dem.

Upplysningen har ett eget kapitel på Grundskoleboken.


Demokratin i Nordamerika och valet av president

Washington undertecknar konstitutionen, 1787

Washington undertecknar konstitutionen, 1787

Efter att britterna besegrats i Nordamerika infördes en president. Ledaren valdes ur folket och föddes inte till det som kungar gör. Dessutom infördes demokrati i Nordamerika där i alla fall de vita männen fick rösträtt. Många fransmän tänkte att "kan man göra det i Nordamerika kan man göra det i Frankrike". Adeln och kungafamiljen såg det som ett hot medan tredje ståndet såg det som ett löfte.


Hungersnöden

Aska från Eyjafjallajokull  2010 driver söderut på samma sätt som vid Skaftá-utbrottet 1784

Aska från Eyjafjallajokull 2010 driver söderut på samma sätt som vid Skaftá-utbrottet 1784]

Skaftá-utbrottet på Island orsakade en kall sommar med svår missväxt i Frankrike 1784. Efter det följde flera kalla somrar med dåliga skördar. Ändå måste skatten från bönderna in, och bönderna betalade "i natura". Det innebar att de betalade skatten med jordbruksprodukter som: vete, mjölk, ost, kor osv. För adelsmännen var det viktigare att få in skatten än om bondefamiljen skulle överleva. Det gjorde att många bönder inte klarade sig på sitt jordbruk längre utan tvingades bli tiggare inne i städerna istället. Den sista stora svälten kom vintern 1788-89, precis innan kungen sammankallade den första riksdagen på 175 år.


Riksdagen

Öppnandet av riksdagen, 5/5 1789

Öppnandet av riksdagen, 5/5 1789]

Kungen var enväldig, men hade inte rätt att beskatta adeln och prästerna. För att kunna göra det måste han få riksdagens godkännande. Kungen insåg nog själv att han knappast skulle lyckas med att få rätt att beskatta adeln och prästerna, men han var i ett så pressat läge att han inte hade någon annan utväg alls. Förra gången riksdagen inkallats var 1614, under Ludvig XIII. Stånden var uppdelade i tre stånd:

  • Första ståndet, kyrkans män. De ägde mest mark i Frankrike trots att de bara var drygt 10 000 till antalet. De hade gemensamt en röst i riksdagen.
  • Andra ståndet, adeln. De var ungefär 400 000. De hade gemensamt en röst i riksdagen.
  • Tredje ståndet, borgare och bönder, var drygt 25 000 000. De hade gemensamt en röst i riksdagen.

Källor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons

SOL 3000 Levande historia 8, Natur & Kultur Läromedel 2006

Perspektiv på historien 1b, Gleerups 2011

https://fr.wikipedia.org/wiki/R%C3%A9volution_fran%C3%A7aise


Åter till register för franska revolutionen