Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Franska revolutionen och Bastiljen"

Från Skolbok

m (Vad var Bastiljen?)
m (Vad fick stormningen av Bastiljen för effekt?)
Rad 56: Rad 56:
  
 
Stormningen av Bastiljen hade egentligen ingen större militär betydelse, men symboliskt var den viktig. Bastiljen var en symbol för kungens makt, och nu var den krossad. Ända sedan dess har Frankrike sin nationaldag just den 14:e juli till minne av Bastiljens stormning.
 
Stormningen av Bastiljen hade egentligen ingen större militär betydelse, men symboliskt var den viktig. Bastiljen var en symbol för kungens makt, och nu var den krossad. Ända sedan dess har Frankrike sin nationaldag just den 14:e juli till minne av Bastiljens stormning.
 +
 +
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/Eug%C3%A8ne_Delacroix_-_Le_28_Juillet._La_Libert%C3%A9_guidant_le_peuple.jpg/299px-Eug%C3%A8ne_Delacroix_-_Le_28_Juillet._La_Libert%C3%A9_guidant_le_peuple.jpg

Versionen från 26 september 2017 kl. 08.43

I början av juli 1789 gick rykten om att borgare, bönder och andra som tillhörde "tredje ståndet" hade lämnat riksdagen och skapat en egen församling, Nationalförsamlingen. I Paris var det främst de fattiga som välkomnade utbrytningen. Sedan kom nyheter om att adelsmän och präster gick med i Nationalförsamlingen tillsammans med tredje ståndets medlemmar, och både glädjen och oron ökade. Vad skulle kungen göra? Skulle han tillåta att en ny församling bildats som utmanade hans makt? Han som var enväldig kung av Guds nåde?

Nya rykten kom. Kungen hade lagt ner riksdagen och själv gått med i Nationalförsamlingen. Men var det med ärliga avsikter? Eller hade han något i kikaren? Var det här bara ett sätt för kungen att vinna tid tills soldater kunde komma till hans hjälp och fängsla hela Nationalförsamlingen?

Oron var stor i Paris. Rykten spreds. De rika borgarna hoppades på att få samma rättigheter som adeln, de fattiga hoppades på att få bröd varje dag.


Hur började upproret

Kungen var oroad över nyheter från Paris om att det förekom problem i staden och det var svårt att bevara lugnet på gatorna. Ett kompani inhyrda, utländska soldater på marsch beordrades att slå läger utanför Paris. Kungen hoppades att det skulle räcka med att se soldaterna för att lugna stadsbefolkningen. Effekten blev den motsatta.

När medborgarna i Paris såg nästan 10 000 man slå läger i stadens utkanter trodde många att stunden kommit. Nu skulle soldaterna marschera in i Paris och stoppa parisarna med våld. Skulle man ge sitt stöd till Nationalförsamlingen i Versailles gällde det att handla snabbt! Var fanns vapen? Blickarna vänds mot Bastiljen.

Soldater i franska uniformer, beväpnade med musköter - 1700 tal

Soldater i franska uniformer, beväpnade med musköter - 1700 tal

Vad var Bastiljen?

Bastiljen var en gammal fästning från medeltiden. Den hade ingen betydelse för militären längre, den var för gammal för det. Istället användes den som vapenförråd för stadens försvarare i händelse av krig och som fängelse för politiska fångar i fredstid. Kommendanten på Bastiljen blev oroligare och oroligare när han såg hur stadens befolkning betedde sig på andra sidan Bastiljens murar. Borgen försvarades av 80 franska soldater tillsammans med 30 inhyrda legosoldater från Schweiz.

Bastiljen, teckning Bastiljen, planritning

Bastiljen, teckning från 1715 samt planritning]]

Vad hände först? 12:e juli 1789

Den 11/7 avskedade kungen Necker. Han hade varit ansvarig för landets ekonomi och var en ledare i tredje ståndet där han ville skapa en ny, mer demokratisk, grundlag. Ryktet om avskedet nådde Paris dagen efter. Tusentals svältande och missnöjda parisbor spred sig på gatorna, övertygade om att anfallet från kungens trupper kunde komma när som helst. Man byggde barrikader över gatorna för att hindra framryckande soldater att komma fram. Soldater från Paris garnison sändes mot befolkningen, men soldaterna bytte sida och gick över till upprorsmännen istället.


Vad hände med Bastiljen? 14:e juli 1789

Stormningen av Bastiljen

Stormningen av Bastiljen

I gryningen den 14/7 samlades folkmassorna på torgen i Paris och en 3000 man stark folkmassa tågade mot Bastiljen medan de sjöng och skrek slagord som "Liberté, Égalité, Fraternité", eller: frihet, jämlikhet, broderskap, på svenska. Revolutionens slagord.

Folkmassan saknade vapen. På den här tiden fick invalidiserade eller pensionerade soldater behålla sina gevär efter avslutad tjänst. I Paris fanns ett invalidhotell där många före detta soldater bodde, och dog. I källaren fanns över 30 000 musköter, mynningsladdade gevär. En del av folkmassan vek av till invalidhotellet, som plundrades på musköterna. Däremot hittades varken kulor eller krut.

När Kommendanten på Bastiljen, Markis de Launay, såg folkmassan närma sig ville han inte reta upp den ändå mer. Han gav order om att soldaterna inte fick skada människorna, och drog sig sedan tillbaka med trupperna till den inre delen av fästningen. De yttre murarna lämnades oförsvarade. Istället för att lämna fästningen, som kommendanten hopptas på, intogs snabbt murarna av den uppjagade folkmassan.

När den inre borggården också började fyllas av folk blev kommendanten rädd och beordrade soldaterna att öppna eld med sina gevär. Flera män och kvinnor föll av kulorna. Situationen verkade omöjlig, om det inte hade varit för en grupp soldater som gått över till upprorsmännens sida. De hade en kanon med sig som de riktade mot borgens inre portar.

Mot ett löfte om att få gå fri, öppnade kommendanten portarna. Men folkmassan gick inte att stoppa när de väl kom in. Kommendanten halshöggs. Hans huvud sattes på en påle och bars runt på Paris gator. De fångar som fanns i Bastiljen frigavs. Det var bara fyra falskmyntare, en adelsman och två sinnessjuka.

En del människor satte genast igång att riva Bastiljens murar med hjälp av hackor, släggor och spett. Andra grupper strömma ut på Paris gator och snart var det fler huvuden än kommendantens som bars omkring på pålar.

Markis de Launay

'Markis de Launay


Vad fick stormningen av Bastiljen för effekt?

Stormningen av Bastiljen hade egentligen ingen större militär betydelse, men symboliskt var den viktig. Bastiljen var en symbol för kungens makt, och nu var den krossad. Ända sedan dess har Frankrike sin nationaldag just den 14:e juli till minne av Bastiljens stormning.

299px-Eug%C3%A8ne_Delacroix_-_Le_28_Juillet._La_Libert%C3%A9_guidant_le_peuple.jpg