Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Frihetstiden"

Från Skolbok

m (Namnstämpeln)
m (Bildkällor)
Rad 169: Rad 169:
 
Bönder i daldansen: gd.se/image_processor/1.113313.1296653210!/image/55594875.jpg_gen/derivatives/full/55594875.jpg
 
Bönder i daldansen: gd.se/image_processor/1.113313.1296653210!/image/55594875.jpg_gen/derivatives/full/55594875.jpg
  
 +
Adolf Fredriks namnstämpel www.linnaeus.uu.se/online/ide/bilder/namn.gif
  
 
[[Kategori: Historia]]
 
[[Kategori: Historia]]

Versionen från 5 februari 2013 kl. 10.00

Vad var speciellt för Frihetstiden?

Karta över Svea och Göta rike med Finland och Norrland: Ritad i Stockholm år 1747 (Charta öfver Svea och Göta Riken med Finland och Norland: Afritade i Stockholm år 1747)

Den period i svensk historia som kallas ”Stormaktstiden” tog slut när Karl XII dödades i Halden år 1718. Kungen saknade egna barn och hans syster tog över makten, sedan hennes make. Det kungliga enväldet, att kungen stod över alla lagar, avskaffades. Istället tog Riksdagen med de olika stånden makten. Något som kallades ”rådet”, vars medlemmar bestämdes av de olika stånden (ständerna), tog över styret av Sverige och kungens makt blev obetydlig.

Sverige fick sina första två politiska partier som kallades för ”Hattarna” och ”Mössorna”. De kämpade i riksdagen om att få makten över landet.

Sverige var fattigt efter alla krig, och man tänkte att landet skulle bli rikt om man köpte in så litet som möjligt till Sverige från andra länder (liten import), samtidigt som man sålde så mycket som möjligt till andra länder (stor export).

Det i sin tur innebar att man grundade flera stora industrier under i Frihetstiden. Jonas Alströmer byggde t.ex. upp en modern textilindustri i Aliongsås. Industrierna behövde moderna maskiner och uppfinnaren Christopher Polhem tillverkade många nya maskiner som hjälpte till att förbättra Sveriges industri.

Forskningen gick framåt. Eva Ekeblad blev den första kvinnliga medlemmen i Vetenskapsakademin. Carl von Linné forskade om växter och gav dem de latinska namn de har än idag. Celsius tillverkade en termometer som blev omtyckt i hela världen, eller i alla fall den del som inte räknade temperaturen i farneheit istället.

Svensk järn blir världsberömt och en tredjedel av allt järn i världen kom från svenska järnbruk.

Hur började det?

Det började redan några år innan Karl XII blev dödad. Då var det några rådsherrar och högre ämbetsmän att skapa planer på hur man skulle kunna minska kungens makt för att få slut på alla kungens krig. När så kungen stupade satte man planerna i verket.

Första steget var när XII:s syster Ulrika Eleonora tog över makten efter sin döda bror. Då fick hon skriva under en ny regeringsform som gav riksdagen ökad makt. År 1720, när hennes man Fredrik I tog över makten från sin maka fick även han lova att Rådet och riksdagen skulle få behålla den makt de just fått.


Hur fungerade riksdagen?

Arvid Horn (1664–1742) var Rådsherre 1710–1719 och 1720–1738.

Riksdagen skulle se till att folket fick frihet, till skillnad från hur det var att styras av en enväldig kung. Riksdagar skulle hållas vart tredje år. Under tiden mellan riksdagarna skulle landet styras av rådet. Om medlemmar i rådet misskötte sig kunde de avsättas av riksdagen. Rådets medlemmar var 16 adelsmän med kungen som ordförande. Kungen hade inte mycket att säga till om även om han var ordförande. I stället var det rådets ledare Arvid Horn som blev den som hade mest makt i landet.

Arvid hade varit en duktig officer i Karl XII armé och som ledare för rådet kämpade han för att Sverige inte skulle dras in i nya krig, speciellt inte med Ryssland. Något han lyckades med. Under Arvid Horns tid levde Sveriges folk i fred, skördarna var bra och landet drabbades inte av några sjukdomsepidemier.

Vilka var Hattarna och Mössorna?

I riksdagen fanns två partier: Hattarna och Mössorna. Men hur bildades de?Jo, under 1730-talet fanns ett missnöje med Arvid Horn och hans politik, speciellt bland de yngre männen som aldrig upplevt krigens fasor. Istället ville de starta ett krig med Ryssland igen så att Sverige skulle kunna bli en stormakt, precis som det varit under ”Stormaktstiden”. De här unga, arga männen tyckte att Arvid Horn var feg och att han och hans följeslagare för ”nattmössor”. En nattmössa var en luva man hade på sig förr i världen när man sov eftersom det var varmt under en filt men kallt i sängkammaren som vanligtvis inte värmdes upp på nätterna. Förutom att nattmössan höll huvudet varmt så såg man oftast litet löjlig ut med en nattmössa på huvudet. Därför tyckte de unga männen att namnet mössorna passade bra på Arvid Horn och hans gäng. Själva kallade de sig före ”Hattarna” eftersom en hatt på den tiden var ett snyggt plagg man kunde bära med stolthet.

Mössornas medlemmar var främst medlemmar inom borgarnas och böndernas stånd. De ville inte ha krig utan ville helst att skattepengarna skulle satsas på utveckling av jordbruket. Medlemmarna i Hattarnas medlemmar tillhörde främst adeln. De ville ha krig, och de stödde helst industrin med rikets skattepengar.

De här två partierna hade makten över Sverige vid olika tillfällen under 1730-talet. Det hände att partimedlemmar i ett parti försökte muta medlemmar i det andra partiet. Hattarna fick sina pengar till mutor från Frankrike medan Mössorna fick sina pengar till mutor från Ryssland.

Industrin

Tack vare Hattarna kunde de som ville starta en ny industri få pengar från olika fonder så under Frihetstiden starta de mängder med industrier, som: Alströmers textilindustri i Alingsås, sidenväveriet i Stockholm, Rörstrands- och Mariebergs porslinsindustrier och Kungsholms glasbruk. Ofta fanns små industrier som bryggerier, järngjuterier och tobaksfabriker insprängda bland bostadshusen i de större städerna.

Ett sätt att skydda den egna industrin var genom att införa tullar på många utländska varor för att skydda Sveriges industrier för konkurrens.

Hur var det att arbeta i industrin?

Det var inte kul alls jämfört med hur det är nu. Arbetsdagarna var långa och man arbetade ofta 12-14 timmar i sträck. Lönerna var låga och olyckor var vanliga eftersom man sällan hade skydd för de farliga maskinerna.

Ofta var både kvinnor och barn tvungna att arbeta i fabrikerna för att familjen skulle ha råd till mat och kläder. Det var särskilt besvärligt för kvinnor som hade riktigt små barn, eftersom de var tvungna att försöka få någon som passade dem när mamman arbetade. Det fanns inga daghem. De barn som arbetade i fabrikerna hade inte tid att gå i någon skola och det var vanligt att de varken kunde räkna, läsa eller skriva.

Hur bodde arbetarna?

Man bodde ofta i enkla, dåligt isolerade trähus inom gångavstånd från den industri man arbetade i. Speciellt i storstäderna var det bostadsbrist och det var inte ovanligt att man kunde bo fem personer i ett rum. Det var smutsigt att bo så trångt och sjukdomar liksom ohyra spreds lätt. Det fanns ingen fungerande sophämtning utan man slängde ut soporna på gatan utanför huset där hundar och grisar åt av dem.

Ett sätt att tillfälligt glömma hur eländigt man hade det var genom att supa sig full. Alkoholism var vanligt och alltför ofta gick lönen åt till sprit på närmaste krog istället för mat till barnen.


Vilka sjukdomar drabbades de fattiga av?

En sjukdom som var väldigt vanlig då men som nästan är utrotad nu var ”Lungtuberkulos” eller TBC som den förkortas. På den tiden kallades den kort och gott ”lungsot”. Som namnet visar satte sig sjukdomen på lungorna. Den var svårbotad och det var ofta så att den var dödlig för de fattiga människorna som redan hade kraftigt nedsatt motståndskraft då de hade så fattigt liv.

Smittkoppor var en annan sjukdom som skördade många offer i de fattiga kvarteren under Frihetstiden. Dödligheten var egentligen rätt låg för smittkoppor, men för de utsvultna barnen med dålig motståndskraft som drabbades av sjukdomen fanns ingen bot. Den dödade främst barn. Det var inte förrän på 1800-talet man började vaccinera mot smittkoppor och idag är sjukdomen utrotad.

Det fanns bara läkare i storstäderna. Det var också under den här tiden de första sjukhusen började byggas i Sverige.


Berömda uppfinnare och vetenskapsmän under Frihetstiden

Frihetstiden var en guldålder för svenska uppfinningar och svenska tekiska framsteg. Här följer några av de mest kända personligheterna.

Vem var Christopher Polhem?

Polhem visade tidigt att han var duktig på mekanik då han reparerade en sällsynt klocka i Uppsala domkyrka. Polhem fick pengar av staten för att resa runt i Europa och studera gruvdriften på olika ställen. Full av inspiration och idéer återvände han till Sverige. Han insåg att det bästa sättet att pumpa ut vatten ur gruvor var genom att använda vattenkraft och hans pumpar spreds snart ut till gruvor på olika ställen i landet.

Han tillverkade andra saker också. Förbättrade hänglås, specialverktyg för båtindustrin, höga klockor och lätta bärbara kvarnar till soldaterna så att de skulle kunna mala säd till mjöl medan de var ute på krigståg. Moraklockan, som vi främst tänker oss kommer från Dalarna, är ursprungligen en av Polhems uppfinningar.


Vem var Jonas Alströmer?

I England hade man sedan en tid haft maskiner som tillverkade tyg istället för att låta människor sitta vid vävstolar och väva dem. Jonas Alströmer drömde om att skapa en svensk textilindustri och var nyfiken på hur det fungerade. Han reste till England på studieresa och lyckades smuggla ut flera maskiner från London. Det var nämligen förbjudet att föra ut den typen av maskiner ur England eftersom engelsmännen ville vara de enda som kunde tillverka tyg så billigt som de bara kunde med hjälp av maskiner. Med hjälp av maskinerna startade han ett ylleväveri i Alingsås.

Med hjälp av statliga pengar byggde han ut fabrikerna och när de var som störst var över 1000 personer anställda i fabrikerna och mer än 500 spinnerskor satt hemma i stugorna och spann ull till industrin. Kläderna blev tyvärr inte billigare än de importerade och det var bara tack vare det statliga stödet som han förhindrades att gå i konkurs.

Potatisen

Alströmer odlade potatis på sin gård, en växt som var ovanlig i Sverige på den här tiden. Bönderna tyckte inte om den och det var svårt att få dem att börja odla knölarna. Riktig fart på potatisodlingen blev det inte förrän det blev allmänt känt att man kunde göra brännvin på potatis.

Vem var Anders Celsius?

Anders Celsius var en vetenskapsman som bl.a. reste upp med en expedition till Lappland. Där gjorde man mätningar och upptäckte att jorden inte är rund som en boll utan litet tillplattad över polerna. Han tillverkade också en termometer med temperaturskalan baserad på vattnets kokpunkt och fryspunkt, ett sätt att mäta temperatur som är det vanligaste i världen.

Vem var "blomsterkungen" Carl von Linné?

Linné klädd som same.

Linné kallas också för ”blomsterkungen”. Redan under sin uppväxt i Småland blev han nyfiken på blommor och hur de är uppbyggda. Senare kom han till universitetet i Uppsala där han byggde upp ett system för att dela in växter i olika familjer beroende på hur de fortplanade sig. Han gav även latinska namn till de olika växter han kände till, vilket var drygt 8000 under hans livstid.

Resorna

Staten ville att Linné skulle resa runt i Sverige och söka efter naturtillgångar man skulle kunna exploatera. Det var staten som betalade och Linné åkte runt i: Lappland, Dalarna, Gotland, Västergötland, Öland och Skåne. Hans dagböcker och anteckningar från de resorna är några av de viktigaste beskrivningarna vi har över hur det var att leva i Sverige under Frihetstiden.

Vem var Eva Ekeblad?

1739 grundades ”Svenska vetenskapsakademin” av Linné och några andra vetenskapsmän. Akademins uppgift var främst att utveckla jordbruket i Sverige, men också att hjälpa uppfinnare och vetenskapsmän med sin forskning.

Ett problem under den här tiden var att bönderna kokade brännvin på säd, men säden var dyr och den behövdes som mat till de fattiga. Grevinnan Eva Ekeblad börjde forska om potatis och kom med en rapport över alla olika sätt man kund använda potatis, förutom som mat. Bland annat visade det sig att man kan koka brännvin på potatis. Eftersom potatis var mycket billigare att odla än säd uppmanade man befolkningen att ta till sig Eva Ekeblads forskning och gå över till potatisodling. Hennes forskning kring potatis gjorde att hon blev den första kvinnliga medlemmen av vetenskapsakademin.

Vem var Cajsa Warg?

Cajsa Warg hette egentligen Anna Christina Warg men kallades Cajsa. Hon hade varit kokerska i ett flertal förmögna hushåll i Stockholm innan hon skrev sin första kokbok: ”Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber”. Före Cajsa Warg fanns det inga riktiga kokböcker i Sverige. Det fanns recept, men de var löst beskrivna och svåra att följa. Cajsa warg skapade kokböcker där maträtternas ingredienser beskrevs i detalj så att vem som helst skulle kunna följa receptet och skapa en kopia av maträtten.


Hur slutade Frihetstiden?

55594875.jpg

Protesterande bönder i den stora daldansen

1738 avgick Arvid Horn och det gav Hattarna makten. Tre år senare, 1741, anföll Sverige Ryssland i ett krig som skulle sluta i katastrof. Armén var dåligt förberedd och tusentals soldater frös ihjäl i de dåliga förläggningarna där soldaterna varken hade madrasser eller halm att ligga på. De fick oftast ligga direkt på jordgolven och det gjorde att soldaterna var så fuktiga jämt att uniformerna möglade och föll sönder.


Protester mot kriget i Sverige ledde till det historikerna kalladr "Den stora daldansen" vilket också var det sista stora bondeupproret i Sverige. I juni 1743, alltså mitt under pågående krig, tågade 4 500 arga bönder från Dalarna till Stockholm för att bland annat protestera mot kriget i Ryssland och dess tvångsutskrivningar samt hattarnas inskränkningar mot dalkarlarnas fria varuutbyte med Norge. De upprörda bönderna nådde ända fram till nuvarande Gustav Adolfs torg i Stockholm där de slog läger. Upproret slogs hänsynslöst ned av statsledningen och militären – 42 personer dödades och ett 80-tal skadades allvarligt. Upprorsledarna fångades in och avrättades så småningom och drygt hundra andra protestanter slängdes i fängelse.


Hattarna insåg rätt snart att det var omöjligt att vinna det ryska kriget. Den svenska armén kapitulerade utanför Helsingfors och hela Finland ockuperades av ryssarna. Vid fredsförhandlingarna kunde Ryssland ha tagit hela Finland från Sverige, men istället valde Rysslands härskarinna Katarina II att kräva att vi tog emot en tysk som kung i landet, Adolf Fredrik, som var släkt både med den svenska- och den ryska kungafamiljen.

Namnstämpeln

Under frihetstiden hade kungen inte haft något att säga till om. När rådet kom med papper var han tvungen att skriva under dem och godkänna de olika besluten rådet tog. 1751 satte sig Adolf Fredrik på Sveriges tron men han insåg rätt snabbt att hans makt var starkt begränsad. Hans fru, drottning Lovisa Ulrika, försökte få honom att skaffa mer makt, och ett sätt var genom att minska det rådet hade att säga till om. Han beslöt helt enkelt att inte skriva under de beslut han inte ville godkänna. "Om jag inte får som jag vill, så ska inte heller rådsherrarna få som de vill", som han sa. Rådet lät inte det stoppa dem, istället beställdes en stämpel med kungens namnteckning som använde på de dokument kungen själv vägrade att signera.

namn.gif

Kopia av namnteckningen som stämplades

Statskuppen

Kungaparet kände sig förödmjukade men kom på ett annat sätt att skaffa sig mer makt. Man gjorde upp en plan om att fängsla rådsherrarna och de ledande riksdagsmännen för att sedan kunna ta makten i landet genom en statskupp. Pengar till kuppen fick Lovisa Ulrika genom att i hemlighet sprätta loss 44 stora diamanter ur sin drottningkrona och pantsätta dem i Tyskland. Tyvärr för kungaparet söp sig en av anhängarna till kuppen full på en krog och avslöjade den hemliga planen i förtid. Riksdagsmännen fick höra talas om alltihop och kungaparet fick en skarp varning av riksdagen som meddelade att kungen skulle avsättas om han försökte sig på något liknande igen.

Förvirrad partipolitik

Hattar och mössor fortsatte att kämpa om makten i riksdagen och rådet. När det ena partiet hade makten förföljdes det andra partiets medlemmar, sedan byttes maktpositionen och medlemmarna i det parti som tidigare haft makten var de som förföljdes. Adelsmännen hade som tradition rätt till alla välbetalda statliga jobb i landet, något som de andra tre stånden inte gillade och olika utnämningar orsakade mycket bråk i Rådet. Framförallt bönderna kämpade för att få en plats i regeringen och för att även de som inte var adelsmän skulle få jobb i de statliga verken.

Gustav III

Adolf Fredrik dog år 1771 och hans son Gustav III blev kung. Han var missnöjd med att kungens makt var så begränsad och gjorde en lyckad statskupp året efter. Genom den statskuppen återinfördes kungligt envälde och diktatur i Sverige och frihetstiden var över.

Alexander_Roslin_-_Gustav_III.jpg

Gustav III, porträtt av Roslin

Källor

Nya ”Ur folkens liv 3”, Torsten Eklund • Karl-Gustav Thor& Alf Åberg NoK 1991 ISBN 91-27-60195-1

http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/frihetstidens-sverige

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article13787878.ab?service=print

http://www.historiesajten.se/handelser2.asp?id=64

http://www.popularhistoria.se/artiklar/hattar-mossor/


Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons utom:

Bönder i daldansen: gd.se/image_processor/1.113313.1296653210!/image/55594875.jpg_gen/derivatives/full/55594875.jpg

Adolf Fredriks namnstämpel www.linnaeus.uu.se/online/ide/bilder/namn.gif