Gustav III:s tid

Gustavs uppväxt

Sveriges drottning Lovisa Ulrika födde en son 1746 och döpte honom till Gustav. Lovisa Ulrika var syster till Preussens mäktiga kung Fredrik II. Hon gav sin son en kunglig uppfostran.

Redan som fyraåring fick han sitta och lyssna på drottningens samtal med hovdamerna och hovets höga herrar. Efter några år fick han följa med på på fester och teaterbesök. Teater var något han älskade redan som barn och som han skulle älska hela sitt korta liv.

När Gustav var tio år försökte kungen och drottningen göra statskupp tillsammans med trogna militärer, men misslyckades. Åtta av upprorsledarna avrättades. Rådet varnade kungaparet att om de försökte sig på något liknande skulle de avsättas. Gustav kunde bara stå och se på hur föräldrarna förödmjukades.

De som styrde Sverige då var två politiska partier, Hattarna och Mössorna. Bägge kämpade om makten i riksrådet och riksdagen.

Precis som i andra delar av Europa började framförallt rika familjer som inte tillhörde adeln att ifrågasätta varför just adelsmän var de enda som hade rätt till de lyxiga,välavlönade jobben i staten. De var ofta inte bra på det de gjorde bara för att de tillhörde en adelsfamilj. Istället borde de skickligaste bli chefer oavsett vilken familj de tillhörde, tyckte man.

När det blev dåliga skördar 1771, och också 1772 verkade bli ett dåligt år, växte oron bland bönderna.

Kronprinsen blir kung

1771 dog kung Adolf Fredrik helt oväntat efter att ha ätit ihjäl sig.

Döden beskrivs så här enligt samtida källor: "Hans Majestäts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin."

"Det är ej att omkomma på det mest lysande sätt, utan att dö en prostdöd" skriver den samtida greve Johan Gabriel Oxenstierna.

Gustav, kronprinsen, var god vän med franske kungen och var en gäst i det franska hovet när dödsbudet nåde honom, 14 dagar senare.

Hans första tid som kung var misslyckad. Han ville så mycket men rådet motarbetade honom och Gustavs idéer stoppades. Istället såg han tillbaka på tidigare, mäktiga kungar i historien, som Gustav Vasa och Gustav II Adolf. Lejonet från Norden. Gustav, och hans mamma, ville att han skulle bli lika mäktig som dem. Han beslutade att följa sina föräldrars exempel och försöka göra statskupp.

Statskuppen

19 augusti 1772, på morgonen, samlade han slottsvaktens officerare och höll ett tal. I det tog han upp Hattarnas och Mössornas misslyckade politik som höll på att slita landet i bitar. Folket behövde en stark ledare istället för två svaga partier.

"Vill ni följa mig med samma trohet som era fäder visade Gustav Vasa och Gustav II Adolf så vill jag våga liv och blod för fäderneslandets räddning?" Så slutade kungen, blek och upphetsad, sitt tal enligt vad en av officerarna har berättat. Frågan besvarades med ett rungande JA i hela salen, och statskuppen hade börjat. Efter officerarna ställde sig livvakten på hans sida. Som ett tecken på att man var med kungen knöt man ett vitt band runt vänster arm. När han red ut från borggården hurrade folket och allt fler knöt vita band runt sina vänsterarmar.

För att undvika ett inbördeskrig var kungen snabb med att fängsla riksråden och andra ledande politiker, men ingen skadades och samtliga släpptes fria så fort kungen hade allt under sin kontroll.

Den nya regeringsformen och slutet på Frihetstiden

Riksdagen samlades två dagar efter statskuppen. Kungen hade med sig de ändringar han ville göra i regeringsformen och bad att politikerna skulle rösta för reformerna, vilket de också gjorde. Att det stod beväpnade soldater runt slottet och att kanoner riktats med mynningarna mot salens fönster, hjälpte säkert till att få igenom förändringarna så snabbt.

Enligt den nya regeringsformen skulle:

1: Kungen skulle styra riket och han själv utnämnde de olika riksråden.
2: Riksråden bestämde hur höga skatterna skulle vara
3: Kungen fick inte börja ett anfallskrig utan riksdagens tillstånd.

De gamla partinamnen Hattarna och Mössorna förbjöds. Frihetstiden var officiellt över.

Hur kunde Gustav III:s statskupp lyckas?

Ingen gjorde något motstånd mot statskuppen och det har flera orsaker. En orsak var att han redan i förväg sett till att han hade stöd för en statskupp hos militären, både i Sverige och Sveriges östra del Finland. En annan orsak var att missnöjet var så stort mot adelns förmåner bland framförallt bönderna och adeln hoppades att kungen skulle hjälpa dem mot de svältande bönderna.