Gustav III:s tid

Gustavs uppväxt

Gustav III som barn

Sveriges drottning Lovisa Ulrika födde en son 1746 och döpte honom till Gustav. Lovisa Ulrika var syster till Preussens mäktiga kung Fredrik II. Hon gav sin son en kunglig uppfostran.

Redan som fyraåring fick han sitta och lyssna på drottningens samtal med hovdamerna och hovets höga herrar. Efter några år fick han följa med på på fester och teaterbesök. Teater var något han älskade redan som barn och som han skulle älska hela sitt korta liv.

När Gustav var tio år försökte kungen och drottningen göra statskupp tillsammans med trogna militärer, men misslyckades. Åtta av upprorsledarna avrättades. Rådet varnade kungaparet att om de försökte sig på något liknande skulle de avsättas. Gustav kunde bara stå och se på hur föräldrarna förödmjukades.

De som styrde Sverige då var två politiska partier, Hattarna och Mössorna. Bägge kämpade om makten i riksrådet och riksdagen.

Precis som i andra delar av Europa började framförallt rika familjer som inte tillhörde adeln att ifrågasätta varför just adelsmän var de enda som hade rätt till de lyxiga,välavlönade jobben i staten. De var ofta inte bra på det de gjorde bara för att de tillhörde en adelsfamilj. Istället borde de skickligaste bli chefer oavsett vilken familj de tillhörde, tyckte man.

När det blev dåliga skördar 1771, och också 1772 verkade bli ett dåligt år, växte oron bland bönderna.

Kronprinsen blir kung

1771 dog kung Adolf Fredrik helt oväntat efter att ha ätit ihjäl sig.

Döden beskrivs så här enligt samtida källor: "Hans Majestäts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin."

"Det är ej att omkomma på det mest lysande sätt, utan att dö en prostdöd" skriver den samtida greve Johan Gabriel Oxenstierna.

Gustav, kronprinsen, var god vän med franske kungen och var en gäst i det franska hovet när dödsbudet nåde honom, 14 dagar senare.

Hans första tid som kung var misslyckad. Han ville så mycket men rådet motarbetade honom och Gustavs idéer stoppades. Istället såg han tillbaka på tidigare, mäktiga kungar i historien, som Gustav Vasa och Gustav II Adolf. Lejonet från Norden. Gustav, och hans mamma, ville att han skulle bli lika mäktig som dem. Han beslutade att följa sina föräldrars exempel och försöka göra statskupp.

Statskuppen

Gustavs uniform vid statskuppen

19 augusti 1772, på morgonen, samlade han slottsvaktens officerare och höll ett tal. I det tog han upp Hattarnas och Mössornas misslyckade politik som höll på att slita landet i bitar. Folket behövde en stark ledare istället för två svaga partier.

"Vill ni följa mig med samma trohet som era fäder visade Gustav Vasa och Gustav II Adolf så vill jag våga liv och blod för fäderneslandets räddning?" Så slutade kungen, blek och upphetsad, sitt tal enligt vad en av officerarna har berättat. Frågan besvarades med ett rungande JA i hela salen, och statskuppen hade börjat. Efter officerarna ställde sig livvakten på hans sida. Som ett tecken på att man var med kungen knöt man ett vitt band runt vänster arm. När han red ut från borggården hurrade folket och allt fler knöt vita band runt sina vänsterarmar.

För att undvika ett inbördeskrig var kungen snabb med att fängsla riksråden och andra ledande politiker, men ingen skadades och samtliga släpptes fria så fort kungen hade allt under sin kontroll.

Gustav III

Den nya regeringsformen och slutet på Frihetstiden

Riksdagen samlades två dagar efter statskuppen. Kungen hade med sig de ändringar han ville göra i regeringsformen och bad att politikerna skulle rösta för reformerna, vilket de också gjorde. Att det stod beväpnade soldater runt slottet och att kanoner riktats med mynningarna mot salens fönster, hjälpte säkert till att få igenom förändringarna så snabbt.

Enligt den nya regeringsformen skulle:

1: Kungen skulle styra riket och han själv utnämnde de olika riksråden.
2: Riksråden bestämde hur höga skatterna skulle vara
3: Kungen fick inte börja ett anfallskrig utan riksdagens tillstånd.

De gamla partinamnen Hattarna och Mössorna förbjöds. Frihetstiden var officiellt över.

Hur kunde Gustav III:s statskupp lyckas?

Ingen gjorde något motstånd mot statskuppen och det har flera orsaker. En orsak var att han redan i förväg sett till att han hade stöd för en statskupp hos militären, både i Sverige och Sveriges östra del Finland. En annan orsak var att missnöjet var så stort mot adelns förmåner bland framförallt bönderna och adeln hoppades att kungen skulle hjälpa dem mot de svältande bönderna.

Gustav III som kung

Den utbildning Gustavs mamma gett honom gjorde honom väl förberedd för arbetet som kung. Han var läste mycket och visste hur man skulle bete sig både i de finaste kretsarna och bland de enklaste bönderna. Han ändrade straffen för olika brott så att Sverige blev ett mer medmänskligt land. Man fick t.ex. inte tortera fångar längre för att få dem att erkänna vid förhör. Kungen avskaffade dödsstraffet för flera olika brott, som barnamord och häxeri. Gustav tillät dessutom judar att bosätta sig och utöva sin religion. Först ute på Marstrand, som var en frihamn, och sedan i Stockholm, Göteborg och Norrköping.

Du kanske har hört talas om "Svenska Akademien" som delar ut Nobelpris varje är? Den grundades av Gustav III. Han grundade också andra institutioner som: Musikaliska Akademien, Kungliga Dramatiska Teatern och Kungliga Operan.

Gustav III älskade teatern och skådespelarkonsten.Han skrev egna skådespel där han själv var med som skådespelare eller regissör. Kunskaperna om hur man spelar att man är någon annan fick han mycket nytta av i politiken när det gällde att lura sina fiender och hjälpa sia vänner.

Oron sprider sig

Vid statskuppen 1772 hade Gustav III folkets stöd, men allt eftersom tiden gick ökade missnöjet. De som gett kungen sitt stöd fick inte tillbaka det de förväntat sig. Tidningarna började trycka allt mer kritiska artiklar. Sverige hade en tryckfrihetsförordning som gjorde det möjligt att kritisera kungen utan att bli straffad. När kritiken blev allt mer högljudd ändrade kungen den lagen. De som tryckte tidningar och böcker som kritiserade kungen hotades med dödsstraff, något han förnekade utåt.

Han blev inte populärare för det. Riksdagen 1786 hade han alla fyra stånden mot sig. Hur skulle han bli populär igen? Han bestämde sig för att starta ett krig, men det måste vara ett försvarskrig, han fick ju inte starta anfallskrig utan riksdagens tillåtelse.

Kriget mot Ryssland

Han valde Ryssland som måltavla, trots den svidande förlusten Sverige fick i kriget mot Ryssland under frihetstiden. Om kungen vann kriget skulle han tvinga tillbaka gränsen mellan Finland och Ryssland till sjön Ladoga för att göra Sveriges östra del lättare att försvara.

Kungen lät teaterskräddarna sy upp några ryska uniformer som han sedan klädde ut en handfull svenska soldater i. De fick i uppdrag att skjuta på en svensk postering från andra sidan gränsen. Då skulle kungen vara tvungen att försvara Sverige från ryssarna och kriget skulle bli ett faktum vare sig ryska tsaren ville det eller inte.

Samma natt som det fingerade anfallet utfördes gick en riktig rysk patrull vilse och kom in på den svenska sidan om gränsen. Kriget hade startat

Det som Gustav III hade hoppats skulle bli en lätt seger, blev en katastrof. När officerarna i Sveriges östra del fick reda på hur kriget startats, samlades de på en herrgård som heter Anjala. De krävde ett slut på kriget och att kungen skulle börja förhandla med Ryssland. Hade inte Danmark, Rysslands bundsförvant, anfallit Sverige söderifrån hade officerarnas uppror kunnat sluta i inbördeskrig, men den nya fienden tvingade officerarna att återgå i tjänst.

Gustav III visade att han var skicklig som politiker. Han reste till Dalarna och stod på samma kulle som Gustav Vasa hade gjort 1520 när han talade till folket. Det talet följdes på fler i andra städer. Adeln pekades ut som förrädare. Folket måste hjälpa kungen när adeln gjort uppror, annars var det ute med Sverige. Överallt möttes han av glädjerop när borgare och bönder fick hjälp av kungen mot adeln och deras privilegier. 9 av de ansvariga för Anjalaförbundet dömdes till döden, men 8 stycken benådades och fick fängelsestraff istället.

Kungen sammankallade en ny riksdag och med stöd från de tre lägre stånden ändrade han regeringsformen igen och blev en nästan enväldig kung. Han fick rätt att starta anfallskrig, Han fick bestämma antalet riksråd och beslutade att antalet skulle vara 0.

Som tack för hjälpen fick prästerna, borgarna och bönderna lagändringar som tog ifrån adeln deras rättigheter och privilegier.

Kriget mot Ryssland avslutades 1790. Det var oavgjort. Inget vanns och inget förlorades, mer än att 20 000 svensk soldater förlorade livet i kriget.

Anckarström och mordet på kungen

Inom adeln var hatet mot kungen stort. han hade förnedrat adelsfamiljerna, tyckte man. En grupp adelsfamiljer ansåg att man skulle kunna återställa allt kungen ställt till med, om han mördades.

Våren 1792 var kungen på maskerad på Operan i Stockholm. Visserligen bar han en mask för ansiktet men kungen var ändå lätt att känna igen. Någon avlossade ett skott, kungen ryckte till och pressade handen mot höften.

Mördaren hette Anckarström. Han greps några dagar senare efter det att en vapensmed identifierat pistolen, som lämnats på Operan när mördaren flydde, Kungen själv levde nästan två veckor efter att ha blivit skjuten innan han slutligen avled av hög feber som berodde på infektion i såret.

Målning av Anckarströms bestraffning och Anckarström piskas, samtida teckning'

Straffet för Anckarström var döden och: "jämte förlust av gods och ära även skall mista högra handen, halshuggas och steglas, sedan han likväl förut till straffets skärpande tre dagar å rad på särskilda stadens torg stått två timmar i halsjärn på schavott och därpå av bödeln med fem par spö blivit hudstruken". Han familj skämdes så mycket över kungamordet att de bytte namn till Löwenström. De andra kuppmakarna slängdes i fängelse. Några benådades senare. En av de benådade, Adolph Ribbing, stod bland publiken och hurrade i Frankrike då den franske kungen Ludvig XVI avrättades september samma år.

Kuppmakarna hade räknat med att folket skulle resa sig när kungen var död för att avskaffa enväldet som Gustav III infört, men det gick inte som de tänkt. Många tyckte istället synd om kungen. Han beundrades när de hörde att han aldrig klagade trots de smärtor han måste ha av skottskadan. Hatet mot honom omvandlades till medkänsla.

Gustav III maskeradkläder och Gustav III dödsmask

Källor

Alla bilder från Wikimedia Commons

Ur folkens liv 3 av Lars Hildingson, och Ingrid Äsgård, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1992