Skillnad mellan versioner av "Gustav Wasa, Krigen"

Versionen från 6 april 2015 kl. 16.12

Den danske amiralen

Sören Norby anfaller Stockholm 1520.

Sören Norby hälsar på kung Christian II

Amiral Sören Norby hade bosatt sig på Gotland, som han fått av Christian II och därifrån skickade han ut sina skepp som sjörövare och kapare mot Sveriges och Hansans fartyg. Gustaf blev tvingad av Hansan att driva ut honom med vapenmakt. Men när Norby såg sig tvungen att ge upp ön 1524, överlämnade han den åt Danskarna, vilket skapade ändå fler orsaker till strider mellan de två länderna. Norby själv begav sig till Ryssland och vidare därifrån till Italien, där han stupade i ett fältslag 1530.

Kriget mot Hansan

Stora Kravelen, ligger numera troligen begravd under Stureplan i Stockholm.

Hansan och Lübeck tvingade till sig stora handelsförmåner för sitt bistånd under befrielsekriget. Det var dåligt för Sveriges egen ekonomi. Då kung Gustav försökte förbättra sitt eget lands handel blev Lübeck och Hansan fientligt inställda.

Slutligen, då även Danmark började inse sina egna fördelar och inskränka Hansans handel, utbröt ett regelrätt krig 1534, Men både till lands och sjöss blev Hansans trupper slagne av de förenade svenska och Danska konungarnas härar och flottor.

Hansans trupper trängdes tillbaka från Halland till Skåne, där den led ett stort nederlag vid Helsingborg, den 13 Jan. 1535. Svenskarnas anförare var Johann Thuresson Roos. Vid Bornholm blev Hansans krigsflotta besegrad av Svenska flottan under Erik Fleming, som utförde tappra bedrifter med det förträffliga skeppet Stora Kravelen.

Fred slöts följande år i Köpenhamn. Den fördrivna ärkebiskopen Gustaf Trolle befann sig som frivillig bland fiendernas led och stupade i ett fältslag vid Öxnaberget på ön Fyn, där kriget fortsatte ännu en tid.

Gustaf Trolle, en av de ansvariga för Stockholms blodbad

Kriget mot Ryssland

Politisk karta ca. 1550

Mot slutet av sin regering anfölls Gustav av Ryssarna. De gjorde flera härjningståg mot Finland 1555. Den tappre Jakob Bagge förde befälet över Viborg. En ofantlig Rysk här omringade staden. Utanför den låg en ladugård, förenad med slottet genom en kavelbro. Om natten lät Bagge köra en mängd vagnar från ladugården till slottet. Det hemska dånet av vagnarnas färd över bron om natten påminde ryssarna om Viborgska smällen. Sedan de lyssnat med stigande skräck och inte kunnat utforska orsaken i mörkret, begav de sig hals över huvud på flykten. Deras brådska var så stor, att de ryckte omkull träd bredvid vägarna. De hade skäl att skynda; eftersom Bagge knappt hade märkt deras avfärd förrän han började förfölja dem.

Fred slöts sedan med Ryssland 1557.

Viborgs slott på 1800-talet

Handelsavtalen

Kung Gustaf försökte att ingå fredsfördrag med främmande makter, och på det viset hoppades han utvidga rikets handel och befria den från Hansans intrång genom tyskarnas privilegier. Redan 1526 ingick han ett handelsavtal med Nederländerna, som förnyades 1551. Efter freden med Lübeck och Hansan 1586 försökte kungen att uppmuntra utrikeshandeln på haven västerut, där Frankrike, England och Portugal besöktes och avtal skrevs med Frankrikes kejsare. Året före konungens död ägde Sverige 62 skepp som bedrev utrikeshandel över haven.

Fredsavtalen

Kung Christian III av Danmark.

Gustav Wasa möter Kung Christian III av Danmark i Brömsebro.

Kung Christian III av Danmark besökte helt oväntat Stockholm 1535 och blev emottagen med all hedersbevisning. Han stillade Gustafs missnöje med förhållandena under det då gemensamma kriget mot Lübeck.

Sex år senare möttes de båda konungarna vid Brömsebro. Då slöt de ett nytt förbund med varandra. Detta innehöll så starka försäkringar om vänskap och gemensamt försvar, att det påminde om Unionsfördragen. Gustaf följdes vid detta möte av sin andra hustru och sina två äldsta söner. Stora högtidligheter ägde rum vid detta kungamöte, som skedde sept. 1541.

Brömsebro, nutid. Bro över gamla gränsen mellan Småland-Blekinge och därför även gränsen mellan Sverige och Danmark.

Källa

Lärobok i fäderneslandets historia av Gustaf Henrik Mellin. Stockholm 1845.

Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons utom:

Bild på Sören Norby: www.roskildehistorie.dk/oversigter/embeder/lensmaend/Harritsborg/Nordby/images/Nordby.jpg

Stora Kravelen: blog.svd.se/mittstockholm/files/2013/10/633px-Stora_kravelen.jpg

Karta över Europa: wps.ablongman.com/wps/media/objects/262/268312/art/figures/KISH_14_322.gif

Brömsebro: rune-feldt.se/allman/broar/arp6270377.jpg

Åter till historiebokens register,