Skillnad mellan versioner av "Härjedalen"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) m (→Kommunikation) |
Ingemar (Diskussion | bidrag) m (→Nutida näringar) |
||
Rad 46: | Rad 46: | ||
En liten del av befolkningen är samer och de bedriver renskötsel i fjällen. | En liten del av befolkningen är samer och de bedriver renskötsel i fjällen. | ||
+ | |||
+ | [[File:Ljungris3.JPG|400px|''Märkning av renkalvar vid Ljungris'']] | ||
+ | |||
+ | ''Märkning av renkalvar vid Ljungris'' | ||
==Några viktiga orter== | ==Några viktiga orter== |
Versionen från 10 juli 2017 kl. 17.48
Innehåll
Landskapsvapen
Landskapsblomma
Härjedalens landskapsblomma är mosippa.
Landskapsdjur
Härjedalens landskapsdjur är brunbjörn. Ett stort djur som är vanligt i landskapet.
Geologi
Härjedalen är ett litet landskap utan stora städer eller industrier. Jorden är så mager att jordbruk sällan lönar sig. Totalt bor det lika många människor i hela landskapet som det brukar göra i en mindre stad i Mellansverige. Fjällen är höga. Fler än 40 av fjälltopparna i Härjedalen är över 1000 meter höga. I väster ligger stora delar av landskapet över trädgränsen och på vintern kan landskapet snabbt täckas av drivande snö när det inte finns något som hejdar vindarna.
Det är ofta kallare i Härjedalen än i Jämtland eller Dalarna. Det beror på att fjällen i Norge, längre västerut, är så höga att de stoppar de varma vindarna fån Atlanten.
Ljusnan är den enda större älven i Härjedalen, som börjar sitt lopp här och fortsätter vidare in i Hälsingland.
Kommunikation
Väg E45 går till Sveg.
Flatruet, Sveriges högst belägna väg, finns i Härjedalen.
Inlandsbanan går genom Sveg. Det går tåg under helgerna, året runt, med persontrafik till Östersund och Mora
Traditionella näringar
Traditionellt har man fått leva av vad landet kunnat ge. Därför är det främst samer som levt i Härjedalen med sina renhjordar. Mindre gårdar har funnits där de som inte varit samer hankat sig fram på jakt, fiske och litet potatisodling, men det har varit ett fattigt och hårt liv.
Nutida näringar
Turister kommer året runt. På vintern är det skidåkning i någon av de många skidanläggningarna som lockar. De finns på många ställen, som: Tännäs, Vemdalen, Funäsdalen och Ljungdalen. På sommaren är det fotvandring i fjällen, fiske efter röding i fjällsjöarna och liknande naturupplevelser. Turistindustrin drar in stora belopp till det lilla landskapet. Många av de som bor i Härjedalen hyr ut sina hus till rika turister när det är högsäsong.
Torvbrytningen i Sveg.
En liten del av befolkningen är samer och de bedriver renskötsel i fjällen.
Märkning av renkalvar vid Ljungris
Några viktiga orter
Sveg är den enda större orten i landskapet och har drygt 2500 invånare. Numera finns bland annat: torvindustri, sågverk, plåttillverkning och viss callcenterverksamhet i Sveg.
Några viktiga personer
Henning Mankell, som bl.a. skrivit "Eldens hemlighet" kom från Sveg: https://sv.wikipedia.org/wiki/Henning_Mankell
Roligt vetande
Myskoxar har varit utdöda i Sverige sedan senaste istiden. Men på 1960-talet kom en liten flock från Norge vandrande in över Dovrefjället. Nu lever den lilla flocken i Tänndalen. Myskoxar gillar inte att man kommer för nära, då blir de lätt ilskna, och om man vill försöka få en skymt av myskoxarna måste man ha en specialutbildad guide med sig.
I början av 1900-talet fanns bara ett fåtal björnar kvar i Sverige. En av de platser där det fanns en stark björnstam var runt Sonfjället och Lofsdalen. Dit kan man åka på säker björnspaning och smygkika på björnar från en specialbyggd stuga utan att det stör björnarna.
Källor
Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6
Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1
Wikipedia:
Bildkällor
Samtliga bilder från Wikimedia Commons.