Skillnad mellan versioner av "Historia"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'Den klassiska uppdelningen av historiaämnet i skolan har varit: *År 1 Stenåldern *År 2 Bronsåldern *År 3 Järnåldern *År 4 Vikingatid *År 5 Medeltid *År 6 Svensk stor...') |
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
||
(40 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 9: | Rad 9: | ||
*År 6 Svensk stormaktstid | *År 6 Svensk stormaktstid | ||
− | *År 7 Repetition stenålder-bronsålder, flodkulturer, | + | *År 7 Repetition stenålder-bronsålder, flodkulturer, antikens Grekland och perserna, Romarriket. |
− | *År 8 Franska revolutionen, nationalismen, imperialismen, första världskriget | + | *År 8 Franska revolutionen, nationalismen, imperialismen, första världskriget. |
− | *År 9 | + | *År 9 Mellankrigstiden, andra världskriget, kalla kriget, tiden efter 1989, kriget mot terrorism och nu senast, den arabiska våren. |
− | Det här stämmer inte alltid, och ju längre tid som gått sedan andra världskriget ju mer skall | + | Det här stämmer inte alltid, och ju längre tid som gått sedan andra världskriget ju mer skall pressas in i år 9, vilket gör att historiaämnet helt enkelt '''måste''' reformeras. De mål som skall uppfyllas enligt 2011 års läroplan är: |
− | |||
+ | ==I årskurs 1–3== | ||
− | + | Målen i [[SO]]-ämnet är gemensamt för alla fyra ämnena för årskurserna 1-3. | |
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
+ | Klicka på länken för att komma till [[SO]]-sidan. | ||
− | + | ||
− | I årskurs 4–6 | + | ==I årskurs 4–6== |
− | Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500 | + | |
+ | '''Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500''' | ||
* Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. | * Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. | ||
− | * Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad | + | :[[Äldre stenåldern]] |
− | handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens | + | ::[[Därför tog istiden slut]] |
− | handelssystem. | + | :[[Mellan stenåldern]] |
+ | :[[Yngre stenåldern]] | ||
+ | :[[Bronsåldern]] | ||
+ | :[[Järnåldern]] | ||
+ | * Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. | ||
+ | :[[Järnåldern Vikingatiden]] | ||
* De nordiska staternas bildande. | * De nordiska staternas bildande. | ||
− | * Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i | + | :[[Blåtand, Tveskägg, Hårfagre och de första kungadömena]] |
− | Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för | + | * Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper. |
− | olika människor och grupper. | + | :[[Vite Krist kommer]] |
* Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser. | * Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser. | ||
− | * Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra | + | :[[Järnåldern Vikingatiden]] |
− | kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor | + | :[[De första amerikanerna]] |
− | för barn, kvinnor och män. | + | :[[Hansan]] |
− | Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700 | + | :[[Digerdöden]] |
− | * Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av | + | * Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. |
− | handelsvaror, | + | :[[Järnåldern Vikingatiden]] |
− | språk och kultur. | + | :[[Den muslimska expansionen]] |
+ | ::[[Korstågen]] | ||
+ | |||
+ | '''Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700''' | ||
+ | * Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur. | ||
+ | :[[Medeltiden]] | ||
+ | :[[Hansan]] | ||
+ | :[[Störtbecker och Östersjöns pirater]] | ||
+ | :[[Sturarna]] | ||
+ | :[[Kristina Gyllenstiernas försvar av Stockholm]] | ||
+ | :[[Drottning Margareta]] | ||
+ | :[[Den heliga Birgitta]] | ||
* Den svenska statens framväxt och organisation. | * Den svenska statens framväxt och organisation. | ||
− | * Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika | + | :[[Stockholms blodbad]] |
− | människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det | + | :[[Gustav Wasa]] |
− | svenska riket. | + | :[[Wasas tre söner]] |
+ | * Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket. | ||
+ | :[[Svensk stormaktstid]] | ||
+ | :[[Gustav II Adolf]] | ||
+ | :[[Drottning Kristina]] | ||
+ | :[[Karl X]] | ||
+ | :[[Karl XI]] | ||
+ | :[[Karl XII]] | ||
* Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. | * Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. | ||
− | * Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter | + | :[[Martin Luther]] |
− | och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. | + | :[[30 åriga kriget]] |
− | Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850 | + | * Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. |
− | * Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form | + | :''Använd dig av samlingar med svart-vita bilder man ofta kan hitta på muséers- och hembygdsföreningars hemsidor '' |
− | av järnexport och genom resor till Asien. | + | |
+ | |||
+ | '''Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850''' | ||
+ | * Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien. | ||
+ | :[[Bergslagen]] | ||
+ | :[[Hattar och mössor]] | ||
+ | :[[Teaterkungen]] | ||
+ | :[[Linné, blomsterkungen]] | ||
* Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor. | * Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor. | ||
− | * Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor | + | :[[Att leva i Astris Lindgrens värld ]] |
− | och grupper. | + | :[[Äng är åkers moder]] |
+ | :[[Den gröna revolutionen]] ''geografi'' | ||
+ | * Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper. | ||
+ | :[[Den gröna revolutionen]] ''geografi'' | ||
+ | :[[Emigrationen till Amerika]] | ||
+ | :''Det finns även beskrivet i geografiämnet, [[Emigration och immigration]]'' | ||
* Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige. | * Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige. | ||
− | * Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om | + | :[[Förlusten av Finland]] |
− | Sveriges | + | :[[Jean Baptiste Bernadotte]] |
− | historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor | + | :[[Unionen med Norge]] |
− | och män. | + | :[[Från landskapslagarna till våra lagar]] |
− | + | :[[Våra partiers rötter]] | |
− | + | * Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. | |
− | + | :''Använd dig av samlingar med svart-vita bilder man ofta kan hitta på muséers- och hembygdsföreningars hemsidor '' | |
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | + | '''Hur historia används och historiska begrepp''' | |
− | I årskurs 7–9 | + | * Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. |
− | Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 | + | :[[Ortsnamnen berättar]] |
− | * Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, | + | :[[Stadens framväxt och roller]] ''Geografi'' |
− | till exempel i Afrika, Amerika och Asien. | + | :Se på religionsdelen, läs om gravskick i forntiden |
+ | * Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. | ||
+ | :[[Häxprocesserna ]] ''Religion'' | ||
+ | :[[Gustav II Adolf]] | ||
+ | :[[Drottning Kristina]] | ||
+ | :[[Karl X]] | ||
+ | :[[Karl XI]] | ||
+ | :[[Karl XII]] | ||
+ | * Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. | ||
+ | :''Ett luddigt mål, minst sagt. Ta med Peder Svart som skrev Gustaw Wasas krönika åt honom kanske?'' | ||
+ | * Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser. | ||
+ | :[[Järnåldern Vikingatiden]] | ||
+ | :[[Medeltiden]] | ||
+ | :[[Stormaktstiden]] | ||
+ | :[[Frihetstiden]] | ||
+ | |||
+ | ==I årskurs 7–9== | ||
+ | '''Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700''' | ||
+ | * Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. | ||
+ | :[[Mesopotamien]] (Flodkultur) | ||
+ | :[[Egypten (Flodkultur)]] | ||
+ | :[[Induskulturen (Flodkultur)]] | ||
+ | :[[Kina (Flodkultur)]] | ||
+ | :[[Kina (200 f.kr - 200 e.kr.)]] | ||
+ | :[[Den muslimska expansionen]] | ||
+ | ::[[Korstågen]] | ||
+ | :[[Amerika före Columbus]] 12 000 f.Kr - 1491 e.Kr. | ||
+ | :[[Zulu]] | ||
+ | :[[Söderhavets tidiga kolonisation]] | ||
+ | :[[Shogunernas Japan]] | ||
* Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. | * Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. | ||
− | * Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan | + | :[[Antikens Grekland]] |
− | berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. | + | ::[[Grekland, Minoerna]] (3400 f.Kr. - 1400 f.Kr.) |
− | Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900 | + | ::[[Grekland, Mykene]] (1600 f.Kr. - 1200 f.Kr.) |
+ | :::[[Grekland, Iliaden och Odysséen]] (700 f.Kr. / 1300-1200 f.Kr.) | ||
+ | ::[[Grekland, Athen och Sparta]] (480 f.Kr. - 336 f.Kr.) | ||
+ | :::[[Grekland, vetenskapsmän, filosofer, författare, teater och olympiska spel]] | ||
+ | ::[[Grekland, slutet]] | ||
+ | ::[[Alexander den store och Hellenismen]] (356 f.Kr. - 323 f.Kr.) | ||
+ | :[[Fenicierna]] | ||
+ | :[[Persien, stenåldern till 330 f.Kr.]] | ||
+ | :[[Romarriket]] 750 f.Kr - 476 e.Kr | ||
+ | ::[[Rom kungatiden]] | ||
+ | ::[[Rom republiken]] | ||
+ | ::[[Rom de vanliga människorna]] | ||
+ | ::[[Rom Julius Caesar]] | ||
+ | ::[[Rom kejsartiden]] | ||
+ | * Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. | ||
+ | :[[Amerika före Columbus]] | ||
+ | :[[Den muslimska expansionen ]] | ||
+ | :''Sök upp historiska källor, utgå ifrån olika länders muséer.'' | ||
+ | |||
+ | '''Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900''' | ||
* Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. | * Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. | ||
− | * Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, | + | :[[Imperialismen]] |
− | samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor | + | :[[Triangelhandeln]] |
− | i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom | + | :[[Opiumkriget]] |
− | och mellan länder. | + | :[[Boerna]] |
+ | :[[Shogunernas Japan]] | ||
+ | :[[Amerikanska inbördeskriget]] | ||
+ | :[[Bismarck, blod och stål]] | ||
+ | :[[La belle epoque]] | ||
+ | * Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. | ||
+ | :[[Industrialismen]] | ||
+ | :[[Merkantilismen]] | ||
+ | :[[När byarna sprängdes]] | ||
+ | :[[Den gröna revolutionen]] ''Geografi'' | ||
+ | * Migration inom och mellan länder. | ||
+ | :[[Emigration och immigration]] ''Geografi'' | ||
* Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. | * Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. | ||
− | * Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka | + | :[[Socialismens historia]] |
− | och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, | + | ::[[Fackföreningarna]] |
− | bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. | + | :[[Liberalismens historia]] |
− | Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950 | + | :[[Konservatismens historia]] |
+ | :[[Kommunismens historia]] | ||
+ | * Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. | ||
+ | :[[Fackföreningarna]] | ||
+ | :[[Amerikanska inbördeskriget]] | ||
+ | |||
+ | '''Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950''' | ||
* Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. | * Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. | ||
− | * Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar | + | :[[Imperialismen]] |
− | av världen. | + | :[[Triangelhandeln]] |
− | * De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och | + | * Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen. |
− | folkmord. Förintelsen och Gulag. | + | :[[Napoleons Europa]] |
− | * Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors | + | :[[Ryssland före revolutionen]] |
− | upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär | + | :[[Bismarck, blod och stål]] |
− | diktatur och motstånd mot detta. | + | :[[Suffragetterna]] |
− | Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid | + | * De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. |
− | * Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till | + | :[[Första världskriget]] |
− | exempel | + | :::[[Första världskriget, allianserna]] |
− | kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. | + | :::[[Första världskriget, skottet i Sarajevo]] |
− | Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. | + | :::[[Första världskriget, Schlieffenplanen]] |
+ | :::[[Första världskriget, svarta veckan]] | ||
+ | :::[[Första världskriget, teknikutvecklingen]] | ||
+ | :::[[Första världskriget, västfronten]] | ||
+ | :::[[Första världskriget, östfronten]] | ||
+ | :::[[Första världskriget, kriget till havs]] | ||
+ | :::[[Första världskriget, Kriget utanför Europa]] | ||
+ | :::[[Första världskriget, Krigsslutet]] | ||
+ | ::[[Ryska revolutionen]] | ||
+ | :[[Mellankrigstiden]] | ||
+ | ::[[Kvinnans frigörelse]] | ||
+ | ::[[Spanska inbördeskriget]] | ||
+ | ::[[Depressionen]] | ||
+ | ::[[Fascismens framväxt]] | ||
+ | ::[[Nazismens framväxt]] | ||
+ | ::[[Gulag]] | ||
+ | ::[[Sverige under mellankrigstiden]] | ||
+ | :[[Andra världskriget]] | ||
+ | ::[[Andra världskriget, krigsutbrottet]] | ||
+ | ::[[Andra världskriget, Finska vinterkriget]] | ||
+ | ::[[Andra världskriget, erövringen av Norden]] | ||
+ | ::[[Andra världskriget, Västeuropa erövras]] | ||
+ | ::[[Andra världskriget, Förintelsen]] | ||
+ | ::[[Andra världskriget, Operation Barbarossa]] | ||
+ | ::[[Andra världskriget, Japan och Perl Harbor]] | ||
+ | ::[[Andra världskrigets vändpunkter, D-dagen]] | ||
+ | ::[[Andra världskrigets vändpunkter, Nordafrika och El Alamein]] | ||
+ | ::[[Andra världskrigets vändpunkter, Stalingrad]] | ||
+ | ::[[Andra världskriget, atombomberna]] | ||
+ | ::[[Andra världskriget, Nürnbergrättegångarna]] | ||
+ | * Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. | ||
+ | :''Sök upp filmer och böcker som visar hur man hade det, läs t.ex. "Anne Franks dagbok"''. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | '''Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid''' | ||
+ | * Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. | ||
+ | :[[Kvinnans frigörelse]] | ||
+ | :[[Nykterhetsrörelsen]] | ||
+ | :[[Socialismens historia]] | ||
+ | ::[[Fackföreningarna]] | ||
+ | :[[Liberalismens historia]] | ||
+ | :[[Konservatismens historia]] | ||
+ | :[[Kommunismens historia]] | ||
* Framväxten av det svenska välfärdssamhället. | * Framväxten av det svenska välfärdssamhället. | ||
− | * Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas | + | :[[Miljonprogrammet]] |
− | situation i Sverige. | + | :[[Massinvandringen]] |
+ | :[[Kalla kriget, Sverige]] | ||
+ | * Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. | ||
+ | :[[Vem är same?]] | ||
+ | :[[Romerna i Sverige]] | ||
+ | :[[Massinvandringen]] | ||
* Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen. | * Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen. | ||
− | FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU). | + | :[[Kalla kriget]] |
+ | ::[[Kalla kriget, Sverige]] | ||
+ | :[[Kalla kriget, Koreakriget]] | ||
+ | :[[Kalla kriget, USA och Dominoteorin]] | ||
+ | :[[Vietnamkriget]] | ||
+ | :[[Falklandskriget]] | ||
+ | :[[Kalla kriget, 1989]] | ||
+ | :[[Sovjetunionens kollaps ]] | ||
+ | * FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU). | ||
+ | :[[Från NF till FN]] | ||
+ | :[[Från EG till EU]] | ||
* Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. | * Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. | ||
− | * Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar | + | :[[Partisaner, ustasja och chetniks]] |
− | övergripande | + | :[[Inbördeskriget i Jugoslavien]] |
− | förändringar i människors levnadsvillkor. | + | ::[[Srebrenica 1995]] |
− | Hur historia används och historiska begrepp | + | :[[Svensk historia, 1990-talet]] |
− | * Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, | + | :[[Kuwaitkriget]] |
− | namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. | + | :[[Kriget mot terrorism]] |
− | * Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom | + | :[[Svensk historia, 2000-2009]] |
− | familjen, föreningslivet, organisationer och företag. | + | :[[Den arabiska våren]] |
+ | * Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. | ||
+ | :''Sök t.ex. filmserier: Rötter, Centennial (Kampen om Colorado), Utvandrarna osv. Sök sedan ursprungskällor för att se om det stämmer.'' | ||
+ | |||
+ | '''Hur historia används och historiska begrepp''' | ||
+ | * Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. | ||
+ | :[[Ortsnamnen berättar]] | ||
+ | :[[Kyrkan mitt i byn]] | ||
+ | :[[Imperialismen]] | ||
+ | * Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. | ||
+ | :[[Nykterhetsrörelsen]] | ||
+ | :[[Fackföreningarna]] | ||
* Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. | * Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. | ||
− | * Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar | + | :[[Nationalism]] |
− | deras villkor och värderingar. | + | :[[Nazismens framväxt]] |
− | * Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet | + | :[[Falklandskriget]] |
− | betyder | + | * Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. |
− | och hur de används i historiska sammanhang. | + | : ''Luddigt... kanske kan du se hur vänner blev fiender genom kriget i forna Jugoslavien'' |
− | * Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och | + | * Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. |
− | kalla kriget samt olika syn på deras betydelser. | + | :''??? - kanske något för svenskan där man kan gå igenom vad svåra ord betyder.'' |
+ | * Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser. | ||
+ | :[[Antiken]] | ||
+ | :[[Mellankrigstiden]] | ||
+ | :[[Kalla kriget]] | ||
+ | |||
+ | |||
+ | [[Kategori: Historia]] |
Versionen från 22 april 2013 kl. 16.41
Den klassiska uppdelningen av historiaämnet i skolan har varit:
- År 1 Stenåldern
- År 2 Bronsåldern
- År 3 Järnåldern
- År 4 Vikingatid
- År 5 Medeltid
- År 6 Svensk stormaktstid
- År 7 Repetition stenålder-bronsålder, flodkulturer, antikens Grekland och perserna, Romarriket.
- År 8 Franska revolutionen, nationalismen, imperialismen, första världskriget.
- År 9 Mellankrigstiden, andra världskriget, kalla kriget, tiden efter 1989, kriget mot terrorism och nu senast, den arabiska våren.
Det här stämmer inte alltid, och ju längre tid som gått sedan andra världskriget ju mer skall pressas in i år 9, vilket gör att historiaämnet helt enkelt måste reformeras. De mål som skall uppfyllas enligt 2011 års läroplan är:
I årskurs 1–3
Målen i SO-ämnet är gemensamt för alla fyra ämnena för årskurserna 1-3.
Klicka på länken för att komma till SO-sidan.
I årskurs 4–6
Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500
- Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
- Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
- De nordiska staternas bildande.
- Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
- Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
- Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700
- Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
- Medeltiden
- Hansan
- Störtbecker och Östersjöns pirater
- Sturarna
- Kristina Gyllenstiernas försvar av Stockholm
- Drottning Margareta
- Den heliga Birgitta
- Den svenska statens framväxt och organisation.
- Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
- Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
- Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
- Använd dig av samlingar med svart-vita bilder man ofta kan hitta på muséers- och hembygdsföreningars hemsidor
Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850
- Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
- Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
- Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
- Den gröna revolutionen geografi
- Emigrationen till Amerika
- Det finns även beskrivet i geografiämnet, Emigration och immigration
- Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
- Förlusten av Finland
- Jean Baptiste Bernadotte
- Unionen med Norge
- Från landskapslagarna till våra lagar
- Våra partiers rötter
- Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
- Använd dig av samlingar med svart-vita bilder man ofta kan hitta på muséers- och hembygdsföreningars hemsidor
Hur historia används och historiska begrepp
- Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
- Ortsnamnen berättar
- Stadens framväxt och roller Geografi
- Se på religionsdelen, läs om gravskick i forntiden
- Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
- Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
- Ett luddigt mål, minst sagt. Ta med Peder Svart som skrev Gustaw Wasas krönika åt honom kanske?
- Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
I årskurs 7–9
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700
- Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
- Mesopotamien (Flodkultur)
- Egypten (Flodkultur)
- Induskulturen (Flodkultur)
- Kina (Flodkultur)
- Kina (200 f.kr - 200 e.kr.)
- Den muslimska expansionen
- Amerika före Columbus 12 000 f.Kr - 1491 e.Kr.
- Zulu
- Söderhavets tidiga kolonisation
- Shogunernas Japan
- Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
- Antikens Grekland
- Grekland, Minoerna (3400 f.Kr. - 1400 f.Kr.)
- Grekland, Mykene (1600 f.Kr. - 1200 f.Kr.)
- Grekland, Iliaden och Odysséen (700 f.Kr. / 1300-1200 f.Kr.)
- Grekland, Athen och Sparta (480 f.Kr. - 336 f.Kr.)
- Grekland, slutet
- Alexander den store och Hellenismen (356 f.Kr. - 323 f.Kr.)
- Fenicierna
- Persien, stenåldern till 330 f.Kr.
- Romarriket 750 f.Kr - 476 e.Kr
- Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
- Amerika före Columbus
- Den muslimska expansionen
- Sök upp historiska källor, utgå ifrån olika länders muséer.
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900
- Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
- Imperialismen
- Triangelhandeln
- Opiumkriget
- Boerna
- Shogunernas Japan
- Amerikanska inbördeskriget
- Bismarck, blod och stål
- La belle epoque
- Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen.
- Migration inom och mellan länder.
- Emigration och immigration Geografi
- Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
- Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950
- Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
- Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
- De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
- Första världskriget
- Första världskriget, allianserna
- Första världskriget, skottet i Sarajevo
- Första världskriget, Schlieffenplanen
- Första världskriget, svarta veckan
- Första världskriget, teknikutvecklingen
- Första världskriget, västfronten
- Första världskriget, östfronten
- Första världskriget, kriget till havs
- Första världskriget, Kriget utanför Europa
- Första världskriget, Krigsslutet
- Ryska revolutionen
- Mellankrigstiden
- Andra världskriget
- Andra världskriget, krigsutbrottet
- Andra världskriget, Finska vinterkriget
- Andra världskriget, erövringen av Norden
- Andra världskriget, Västeuropa erövras
- Andra världskriget, Förintelsen
- Andra världskriget, Operation Barbarossa
- Andra världskriget, Japan och Perl Harbor
- Andra världskrigets vändpunkter, D-dagen
- Andra världskrigets vändpunkter, Nordafrika och El Alamein
- Andra världskrigets vändpunkter, Stalingrad
- Andra världskriget, atombomberna
- Andra världskriget, Nürnbergrättegångarna
- Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
- Sök upp filmer och böcker som visar hur man hade det, läs t.ex. "Anne Franks dagbok".
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid
- Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
- Kvinnans frigörelse
- Nykterhetsrörelsen
- Socialismens historia
- Liberalismens historia
- Konservatismens historia
- Kommunismens historia
- Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
- Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
- Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.
- Kalla kriget
- Kalla kriget, Koreakriget
- Kalla kriget, USA och Dominoteorin
- Vietnamkriget
- Falklandskriget
- Kalla kriget, 1989
- Sovjetunionens kollaps
- FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
- Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
- Partisaner, ustasja och chetniks
- Inbördeskriget i Jugoslavien
- Svensk historia, 1990-talet
- Kuwaitkriget
- Kriget mot terrorism
- Svensk historia, 2000-2009
- Den arabiska våren
- Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
- Sök t.ex. filmserier: Rötter, Centennial (Kampen om Colorado), Utvandrarna osv. Sök sedan ursprungskällor för att se om det stämmer.
Hur historia används och historiska begrepp
- Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
- Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
- Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
- Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
- Luddigt... kanske kan du se hur vänner blev fiender genom kriget i forna Jugoslavien
- Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
- ??? - kanske något för svenskan där man kan gå igenom vad svåra ord betyder.
- Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.