Skillnad mellan versioner av "Historia"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
||
| (9 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 19: | Rad 19: | ||
==I årskurs 1–3== | ==I årskurs 1–3== | ||
| − | + | Målen i [[SO]]-ämnet är gemensamt för alla fyra ämnena för årskurserna 1-3. | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | + | Klicka på länken för att komma till [[SO]]-sidan. | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
==I årskurs 4–6== | ==I årskurs 4–6== | ||
| Rad 89: | Rad 44: | ||
:[[De första amerikanerna]] | :[[De första amerikanerna]] | ||
:[[Hansan]] | :[[Hansan]] | ||
| + | :[[Digerdöden]] | ||
* Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. | * Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. | ||
:[[Järnåldern Vikingatiden]] | :[[Järnåldern Vikingatiden]] | ||
| − | :[[ | + | :[[Den muslimska expansionen]] |
::[[Korstågen]] | ::[[Korstågen]] | ||
| Rad 109: | Rad 65: | ||
* Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket. | * Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket. | ||
:[[Svensk stormaktstid]] | :[[Svensk stormaktstid]] | ||
| − | :[[ | + | :[[Gustav II Adolf]] |
| − | :[[ | + | :[[Drottning Kristina]] |
| − | :[[ | + | :[[Karl X]] |
| − | :[[ | + | :[[Karl XI]] |
| − | :[[ | + | :[[Karl XII]] |
* Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. | * Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. | ||
:[[Martin Luther]] | :[[Martin Luther]] | ||
| Rad 152: | Rad 108: | ||
* Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. | * Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. | ||
:[[Häxprocesserna ]] ''Religion'' | :[[Häxprocesserna ]] ''Religion'' | ||
| − | :[[ | + | :[[Gustav II Adolf]] |
| − | :[[ | + | :[[Drottning Kristina]] |
| − | :[[ | + | :[[Karl X]] |
| − | :[[ | + | :[[Karl XI]] |
| − | :[[ | + | :[[Karl XII]] |
* Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. | * Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. | ||
:''Ett luddigt mål, minst sagt. Ta med Peder Svart som skrev Gustaw Wasas krönika åt honom kanske?'' | :''Ett luddigt mål, minst sagt. Ta med Peder Svart som skrev Gustaw Wasas krönika åt honom kanske?'' | ||
| Rad 162: | Rad 118: | ||
:[[Järnåldern Vikingatiden]] | :[[Järnåldern Vikingatiden]] | ||
:[[Medeltiden]] | :[[Medeltiden]] | ||
| − | :[[ | + | :[[Stormaktstiden]] |
:[[Frihetstiden]] | :[[Frihetstiden]] | ||
| Rad 175: | Rad 131: | ||
:[[Den muslimska expansionen]] | :[[Den muslimska expansionen]] | ||
::[[Korstågen]] | ::[[Korstågen]] | ||
| − | :[[ | + | :[[Amerika före Columbus]] 12 000 f.Kr - 1491 e.Kr. |
| − | |||
:[[Zulu]] | :[[Zulu]] | ||
:[[Söderhavets tidiga kolonisation]] | :[[Söderhavets tidiga kolonisation]] | ||
:[[Shogunernas Japan]] | :[[Shogunernas Japan]] | ||
* Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. | * Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. | ||
| − | :[[ | + | :[[Antikens Grekland]] |
| − | :[[ | + | ::[[Grekland, Minoerna]] (3400 f.Kr. - 1400 f.Kr.) |
| − | :[[ | + | ::[[Grekland, Mykene]] (1600 f.Kr. - 1200 f.Kr.) |
| − | :[[Athen och Sparta]] | + | :::[[Grekland, Iliaden och Odysséen]] (700 f.Kr. / 1300-1200 f.Kr.) |
| − | :[[ | + | ::[[Grekland, Athen och Sparta]] (480 f.Kr. - 336 f.Kr.) |
| − | :[[Alexander och Hellenismen]] | + | :::[[Grekland, vetenskapsmän, filosofer, författare, teater och olympiska spel]] |
| − | :[[Rom kungatiden]] | + | ::[[Grekland, slutet]] |
| − | :[[Rom republiken]] | + | ::[[Alexander den store och Hellenismen]] (356 f.Kr. - 323 f.Kr.) |
| − | :[[Rom de vanliga människorna]] | + | :[[Fenicierna]] |
| − | :[[Rom Julius Caesar]] | + | :[[Persien, stenåldern till 330 f.Kr.]] |
| − | :[[Rom kejsartiden]] | + | :[[Romarriket]] 750 f.Kr - 476 e.Kr |
| + | ::[[Rom kungatiden]] | ||
| + | ::[[Rom republiken]] | ||
| + | ::[[Rom de vanliga människorna]] | ||
| + | ::[[Rom Julius Caesar]] | ||
| + | ::[[Rom kejsartiden]] | ||
* Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. | * Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. | ||
| − | :[[ | + | :[[Amerika före Columbus]] |
| − | :[[ | + | :[[Den muslimska expansionen ]] |
:''Sök upp historiska källor, utgå ifrån olika länders muséer.'' | :''Sök upp historiska källor, utgå ifrån olika länders muséer.'' | ||
| Rad 292: | Rad 252: | ||
::[[Kalla kriget, Sverige]] | ::[[Kalla kriget, Sverige]] | ||
:[[Kalla kriget, Koreakriget]] | :[[Kalla kriget, Koreakriget]] | ||
| − | :[[Kalla kriget, | + | :[[Kalla kriget, USA och Dominoteorin]] |
| + | :[[Vietnamkriget]] | ||
:[[Falklandskriget]] | :[[Falklandskriget]] | ||
:[[Kalla kriget, 1989]] | :[[Kalla kriget, 1989]] | ||
Versionen från 22 april 2013 kl. 16.41
Den klassiska uppdelningen av historiaämnet i skolan har varit:
- År 1 Stenåldern
- År 2 Bronsåldern
- År 3 Järnåldern
- År 4 Vikingatid
- År 5 Medeltid
- År 6 Svensk stormaktstid
- År 7 Repetition stenålder-bronsålder, flodkulturer, antikens Grekland och perserna, Romarriket.
- År 8 Franska revolutionen, nationalismen, imperialismen, första världskriget.
- År 9 Mellankrigstiden, andra världskriget, kalla kriget, tiden efter 1989, kriget mot terrorism och nu senast, den arabiska våren.
Det här stämmer inte alltid, och ju längre tid som gått sedan andra världskriget ju mer skall pressas in i år 9, vilket gör att historiaämnet helt enkelt måste reformeras. De mål som skall uppfyllas enligt 2011 års läroplan är:
I årskurs 1–3
Målen i SO-ämnet är gemensamt för alla fyra ämnena för årskurserna 1-3.
Klicka på länken för att komma till SO-sidan.
I årskurs 4–6
Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500
- Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
- Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
- De nordiska staternas bildande.
- Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
- Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
- Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700
- Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
- Medeltiden
- Hansan
- Störtbecker och Östersjöns pirater
- Sturarna
- Kristina Gyllenstiernas försvar av Stockholm
- Drottning Margareta
- Den heliga Birgitta
- Den svenska statens framväxt och organisation.
- Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
- Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
- Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
- Använd dig av samlingar med svart-vita bilder man ofta kan hitta på muséers- och hembygdsföreningars hemsidor
Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850
- Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
- Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
- Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
- Den gröna revolutionen geografi
- Emigrationen till Amerika
- Det finns även beskrivet i geografiämnet, Emigration och immigration
- Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
- Förlusten av Finland
- Jean Baptiste Bernadotte
- Unionen med Norge
- Från landskapslagarna till våra lagar
- Våra partiers rötter
- Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
- Använd dig av samlingar med svart-vita bilder man ofta kan hitta på muséers- och hembygdsföreningars hemsidor
Hur historia används och historiska begrepp
- Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
- Ortsnamnen berättar
- Stadens framväxt och roller Geografi
- Se på religionsdelen, läs om gravskick i forntiden
- Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
- Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
- Ett luddigt mål, minst sagt. Ta med Peder Svart som skrev Gustaw Wasas krönika åt honom kanske?
- Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
I årskurs 7–9
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700
- Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
- Mesopotamien (Flodkultur)
- Egypten (Flodkultur)
- Induskulturen (Flodkultur)
- Kina (Flodkultur)
- Kina (200 f.kr - 200 e.kr.)
- Den muslimska expansionen
- Amerika före Columbus 12 000 f.Kr - 1491 e.Kr.
- Zulu
- Söderhavets tidiga kolonisation
- Shogunernas Japan
- Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
- Antikens Grekland
- Grekland, Minoerna (3400 f.Kr. - 1400 f.Kr.)
- Grekland, Mykene (1600 f.Kr. - 1200 f.Kr.)
- Grekland, Iliaden och Odysséen (700 f.Kr. / 1300-1200 f.Kr.)
- Grekland, Athen och Sparta (480 f.Kr. - 336 f.Kr.)
- Grekland, slutet
- Alexander den store och Hellenismen (356 f.Kr. - 323 f.Kr.)
- Fenicierna
- Persien, stenåldern till 330 f.Kr.
- Romarriket 750 f.Kr - 476 e.Kr
- Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
- Amerika före Columbus
- Den muslimska expansionen
- Sök upp historiska källor, utgå ifrån olika länders muséer.
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900
- Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
- Imperialismen
- Triangelhandeln
- Opiumkriget
- Boerna
- Shogunernas Japan
- Amerikanska inbördeskriget
- Bismarck, blod och stål
- La belle epoque
- Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen.
- Migration inom och mellan länder.
- Emigration och immigration Geografi
- Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
- Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950
- Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
- Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
- De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
- Första världskriget
- Första världskriget, allianserna
- Första världskriget, skottet i Sarajevo
- Första världskriget, Schlieffenplanen
- Första världskriget, svarta veckan
- Första världskriget, teknikutvecklingen
- Första världskriget, västfronten
- Första världskriget, östfronten
- Första världskriget, kriget till havs
- Första världskriget, Kriget utanför Europa
- Första världskriget, Krigsslutet
- Ryska revolutionen
- Mellankrigstiden
- Andra världskriget
- Andra världskriget, krigsutbrottet
- Andra världskriget, Finska vinterkriget
- Andra världskriget, erövringen av Norden
- Andra världskriget, Västeuropa erövras
- Andra världskriget, Förintelsen
- Andra världskriget, Operation Barbarossa
- Andra världskriget, Japan och Perl Harbor
- Andra världskrigets vändpunkter, D-dagen
- Andra världskrigets vändpunkter, Nordafrika och El Alamein
- Andra världskrigets vändpunkter, Stalingrad
- Andra världskriget, atombomberna
- Andra världskriget, Nürnbergrättegångarna
- Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
- Sök upp filmer och böcker som visar hur man hade det, läs t.ex. "Anne Franks dagbok".
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid
- Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
- Kvinnans frigörelse
- Nykterhetsrörelsen
- Socialismens historia
- Liberalismens historia
- Konservatismens historia
- Kommunismens historia
- Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
- Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
- Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.
- Kalla kriget
- Kalla kriget, Koreakriget
- Kalla kriget, USA och Dominoteorin
- Vietnamkriget
- Falklandskriget
- Kalla kriget, 1989
- Sovjetunionens kollaps
- FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
- Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
- Partisaner, ustasja och chetniks
- Inbördeskriget i Jugoslavien
- Svensk historia, 1990-talet
- Kuwaitkriget
- Kriget mot terrorism
- Svensk historia, 2000-2009
- Den arabiska våren
- Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
- Sök t.ex. filmserier: Rötter, Centennial (Kampen om Colorado), Utvandrarna osv. Sök sedan ursprungskällor för att se om det stämmer.
Hur historia används och historiska begrepp
- Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
- Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
- Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
- Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
- Luddigt... kanske kan du se hur vänner blev fiender genom kriget i forna Jugoslavien
- Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
- ??? - kanske något för svenskan där man kan gå igenom vad svåra ord betyder.
- Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.