Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Holland, guldåldern"

Från Skolbok

m (Hur slutade det?)
m (Var fick de fartygen från?)
(En mellanliggande version av samma användare visas inte)
Rad 24: Rad 24:
 
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/93/DutchEmpire15.png/640px-DutchEmpire15.png
 
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/93/DutchEmpire15.png/640px-DutchEmpire15.png
  
''Grönt = områden som handlade med Nederländerna.''
+
''Grönt = områden som Nederländerna tagit över och gjort till sina.''
  
 
''Röda prickar = handelsstationer ägda av holländska handelskompanier.''
 
''Röda prickar = handelsstationer ägda av holländska handelskompanier.''
Rad 38: Rad 38:
  
 
''Ostindiska kompaniet hade egna soldater, som här i Sydafrika, kopior''
 
''Ostindiska kompaniet hade egna soldater, som här i Sydafrika, kopior''
 
  
 
==Var fick de fartygen från?==
 
==Var fick de fartygen från?==
Rad 52: Rad 51:
 
''Nederländska handelsfartyg av typen "flöjt".''
 
''Nederländska handelsfartyg av typen "flöjt".''
  
 +
''Den vanligaste typen av handelsskepp. ''
  
 
==Handlade holländarna med oss?==
 
==Handlade holländarna med oss?==

Versionen från 8 mars 2016 kl. 21.23

Map.jpg?

Mörkt är Nederländerna

Ljusbrunt spanskt, senare Belgien


Vad är en guldålder?

På 1600-talet, under Sveriges stormaktstid, hade Nederländerna sin ”guldålder”. Det innebär den period i historien som det gått bäst för ett land.


Man talar både om Nederländerna och om Holland, och vad är skillnaden?

På den tiden var det ingen skillnad. Numera är Holland ett samlingsnamn för de mest befolkade områdena längs kusten.

holland-map.gif

Orange = den del av Nederländerna som är Holland

Så hur kunde lilla Holland bli en stormakt?

640px-DutchEmpire15.png

Grönt = områden som Nederländerna tagit över och gjort till sina.

Röda prickar = handelsstationer ägda av holländska handelskompanier.


Det började egentligen redan på 1500-talet. I slutet av 1500-talet ägdes det som nu är Belgien och Nederländerna av Spanien. De olika landskapen i Nederländerna och Belgien var nästan som egna små riken. De landskapen startade en revolt mot Spanien som tog fart på allvar 1581. År 1585 delades området upp så att Spanien behöll det som nu är Belgien och den norra delen, som nu är Nederländerna, blev en sammanslagning av olika självstyrande städer.

I samband med delningen tvingades alla icke katoliker i Belgien att flytta till Nederländerna. Därför blev Nederländerna känt som ett land där alla religioner tilläts, utom islam och judendom så klart. Inflyttningen av välutbildade protestantiska handelsmän gjorde att Amsterdam växte och blev Europas största och viktigaste stad.

Holländarna var duktiga sjömän och började snart handla med både Amerika, Afrika och Sydostasien. Eftersom man inte var vänligt inställda till Spanien och Portugal var det inte ovanligt att holländska skepp plundrade spanska- och portugisiska skepp, om de fick chans. Strider fortsatte till och från med Spanien under första halvan av 1600-talet.

changing-the-guard-castleofgoodhope.jpg

Ostindiska kompaniet hade egna soldater, som här i Sydafrika, kopior

Var fick de fartygen från?

Holländarna kom också på hur man kunde använda vinden till att driva väderkvarnar som i sin tur drev sågar. Stockar kunde sågas automatiskt dygnet runt istället för att de sågades för hand. Billigt, sågat timmer gjorde att man snabbt kunde bygga upp en stor flotta. Timret till skeppen importerades från Skandinavien, Polen och de baltiska länderna.

Holländarna grundande handelsbolaget ”Holländska ostindiska kompaniet” för sin handel med kryddor från Asien. Världens största handelsbolag, just då. För att finansiera handeln grundade man banker i Nederländerna. Landet blev världens finansiella centrum.

Från 1640 talet, när Kristina var drottning i Sverige, hade Nederländerna ensamrätt till att handla med Japan. Den handeln förde värdefulla föremål till Europa, men också en hel del kunskap om Europa till japanerna.

Dutch-Fluyts.jpg

Nederländska handelsfartyg av typen "flöjt".

Den vanligaste typen av handelsskepp.

Handlade holländarna med oss?

Handeln med länderna runt Östersjön var väldigt viktig för holländarna. Tidigare hade det funnits ett tyskt handelskompani som hette ”Hansan” i Östersjön. Hansan försvann gradvis under 30-åriga kriget och holländska sjömän tog över Hansans roll under stormaktstiden. I slutet av 1600-talet, under Karl XI tid, seglade över 1000 holländska skepp genom Öresund varje år.

vruow-maria-sunk.jpg

Vruow-Maria, holländskt skepp som sjönk i Östersjön på väg till Ryssland.

När kung Karl X Gustav erövrade Danmark 1658 var det bland annat med hjälp av den holländska flottan som motståndarna fick den svenska kungen att ge upp tanken på att ta över all mark på båda sidorna om Öresund. De var viktigt för holländarna att de kunde välja vilket land de skulle betala tull till. Skulle någon kung stoppa all trafik i Öresund skulle inte maten räcka i Holland.


Hur fick de maten att räcka till?

Befolkningen växte. Man köpte stora mängder vete från Polen och de baltiska länderna. Men man odlade mycket själva också, tills all lämplig mark odlats upp. Nytt land behövdes. Det ordade man i Nederländerna genom att dämma upp havsvikar och pumpa ur havsvattnet med hjälp av väderkvarnar som i sin tur drev vattenpumpar. När viken torrlagts kunde man odla mat på den gamla havsbottnen. Dessa områden, som tidigare varit hav, kallas ”poldrar” och man odlar på dem än idag i Nederländerna.

windmill.jpg

Väderkvarn, samtida målning


Vem styrde landet?

Nederländerna var en av världens mäktigaste stormakter men hade ingen kung. Istället valde man sin ledare, som kallades för ”ståthållare”. Ungefär som man gör med presidenter i nutid. Ledaren fick inte makten från Gud utan från folket och kunde avsättas om han gjorde ett dåligt jobb.


Vad gjorde de med alla sina pengar?

Många blev väldigt rika och många av de rika satsade sina pengar i det vi kallar kultur. Speciellt konstnärerna under den här tiden blev kända, som t.ex Vermeer och Rembrandt.

vermeer-banner.jpg

Flicka med pärlörhänge av Vermeer


Hur slutade det?

Efter engelska inbördeskriget och under Oliver Cromwells tid, som var ungefär samtidigt som Karl X härskade i Sverige, började England ta för sig av kolonier och började ta över handeln från hela världen. Holländarna hade svårt att konkurrera mot dem, mycket eftersom holländarna satsade sina pengar i handel, banker, fartyg osv. medan engelsmännen satsade på krigsfartyg och soldater. England hade dessutom mycket mer människor än Nederländerna. Bit för bit tog engelsmännen över holländarnas makt.

Efter många krig mot England om makten över handel och kolonier blev den nederländske ståthållaren Vilhelm III av Oranien kung av England 1689 efter det att hans katolska svärfar avsatts i det som kallas för ”Glorious Revolution” i den engelska historien. Det var samtidigt som Karl XI var kung i Sverige. Vilhelm satsade mer på England än på Holland. London blev världens ekonomiska centrum istället för Amsterdam. Under Vilhelms regering påbörjades en tillbakagång för Nederländerna som varade under hela 1700-talet och en bit in i 1800-talet. Efter det avslutades guldåldern.

battle_of_the_boyne.jpg

William besegrar sin svärfar Jacob II vid Boyne på Irland 1690


Källor

Karta www.frick.org/sites/default/files/styles/960/public/exhibitions/objects/Map.jpg

Karta över Holland = personalexcellence.co/blog/images/holland-map.gif

Karta över handelsområden = upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/93/DutchEmpire15.png/640px-DutchEmpire15.png

Bild på kompaniets soldater: www.south-africa-tours-and-travel.com/images/changing-the-guard-castleofgoodhope.jpg

Bild på nederländska handelsfrtyg, flöjt: www.historia2.se/historia123/wp-content/uploads/2011/04/Dutch-Fluyts.jpg

Sänkt holländare: buccaneersreef.com/wp-content/uploads/2015/02/vruow-maria-sunk.jpg

Väderkvarn: www.ucl.ac.uk/dutch/graduate_degrees/graduate_programmes_accordion/windmill.jpg

Tavla Vermeer = re-create-art.com/wp-content/uploads/vermeer-banner.jpg

Bild på William III = static.bbc.co.uk/history/img/ic/640/images/resources/events/battle_of_the_boyne.jpg


Åter till historiebokens register,