Skillnad mellan versioner av "Inbördeskriget i Syrien - kurderna och de sista jihadisterna"

Versionen från 21 mars 2020 kl. 10.28

Läget i Syrien februari 2017

Augusti 2016, Turkiet går in i Syrien

Statskupp i Turkiet 2016

Juli 2016 drabbades Turkiet av en statskupp. Erdogan skulle avsättas. Kuppen misslyckades. Efteråt har det framkommit att Ryssland fått fram information om statskuppen och tipsat Erdogan i förväg. Han var förvarnad och kunde gå till motangrepp. Mycket tyder på att USA låg bakom delar av statskuppen. Orsaken till det var att USA var trött på Turkiets inofficiella samarbete med ISIS och fientliga inställning till kurderna. Istället ville de ha en annan president som var mer vänligt inställd till kurderna.

Statskuppen gjorde att Erdogan minskade samarbetet med USA och började ta fler egna beslut kring kriget i Syrien. I augusti trängde turkiska soldater in i Syrien norrifrån där de sedan anslöt sig till turkiskvänliga rebeller. Officiellt var de på väg att anfalla ISIS inne i Syrien men inofficiellt ville de minska kurdernas territorium i norra Syrien. Det tog inte många dagar innan turkiska NATO trupper anföll kurder stödda av USA. USA gav bägge sidor uttryckliga order att dra sig tillbaka från varandra. Kurderna stannade upp och förstärkte sina erövrade städer medan turkarna fortsatte in i Syrien trots Al Assads protester. USA lovade att inga kurder skulle få befinna sig väster om Eufrat, men det var inget som kurderna lyssnade på, just då. Kravet finns fortfarande med som en del av fredsprocessen i Syrien.

Turkiska trupper på väg mot Raqqa

2017 slaget om Raqqa

SDF soldater på väg mot Raqqa 2017

Sedan 2014 hade Raqqa i centrala Syrien varit ISIS huvudstad. Under slutet av 2016 förberedde USA sina allierade i SDF och kurdiska YDP att återta staden. Totalt 30 000 man skickades mot stadens försvarare som grävt ner sig i försvarsställningar i förorterna. Striderna blev hårda men redan i januari var allt motstånd runt Raqqa krossat. Sedan gick det trögare. Det cirkulerar uppgifter om att amerikanska marinkåren skulle gå in som spjutspets mot Raqqa och samtidigt bli de första amerikanska soldaterna som slåss på Syrisk mark, men inget officiellt erkännande gavs av USA:s nya president Donald Trump. Obamas ståndpunkt var "No boots on the ground", dvs. att inga amerikanska soldater skulle finnas på marken, men ingen visste vad Trumps hållning var.

6 juni 2017 påbörjades anfallet på de centrala delarna av staden. 500 amerikanska soldater fanns i bakgrunden, men ingen slogs vid fronten. Deras uppgift var främst som instruktörer och för att sköta sambandet mellan soldaterna på marken och de som kontrollerade flygattacker mot staden för att inte soldater från SDF eller YPG skulle skadas. Ingen större hänsyn togs över de civila som tvingades bo kvar i staden av ISIS krigare. Det blev ett svårt och blodigt krig där ISIS trupper besegrades en byggnad i taget.

ISIS krigare förhandlade med USA:s representant och fick löfte om att bussas ut från staden till platser österut där ISIS fortfarande hade kontrollen. Med sig ville de ta sina familjer. Totalt var det över 3000 människor, I utbyte gav de upp försvaret av staden. Så blev det och 15:e oktober var alla försvarare borta. 20:e oktober utropade YPG sig som segrare.

600px

Kurderna i SDF hissar banderoll

Efter segern hissade de kurdiska trupperna i SDF en stor banderoll över Abdullah Öcalan, PKK:s ledare och terroriststämplad i Turkiet. Detta var något USA:s ledning fördömde, eftersom de även var i allians med Turkiets regering.

Folkmängden i Raqqa sjönk, från ungefär 560 000 före striderna, till drygt 150 000 personer efter oktober 2017.

Film som visar Raqqa alldeles efter segern och även konvojen som tog ut ISIS krigarna

Flyktingkatastrofen

Alan Kurdi drunknade i Mwedelhavet

Kriget i Syrien har skapat en flyktingkatastrof. Vi får gå tillbaka till början av andra världskriget för att hitta något liknande i Europas historia. Före kriget bodde 23 miljoner människor i Syrien. Under kriget var halva Syriens befolkning på flykt. De allra flesta – fyra miljoner – flydde till grannländerna Turkiet, Jordanien och Libanon. Två miljoner av flyktingarna var barn.

Flyktingar som ville ta sig till Europa kunde inte bara att sätta sig på ett plan hit, även om man egentligen hade rätt till asyl. De hade visserligen rätt att få skydd i EU – men bara om de ansökte om asyl på plats i ett EU-land.

Fram till 2015 kunde flyktingarna ta sig til EU genom att fly genom Turkiet, vidare in till Balkan och Grekland. Men den vägen stängdes när alltför många flyktingar strömmade in i ett Europa som inte var beredda på den mängd som kom.

Flyktingbåtarna var ofta överlastade, vilket gjorde att de lätt kapsejsade och flyktingarna drunknade

Den enda möjlighet som återstod var att ta sig in i EU illegalt. Familjer sålde allt de ägde för att betala flyktingsmugglare uppemot hundratusen kronor per person för att smugglas in i Europa. Den vanligaste vägen var över Medelhavet, men den var inte ofarlig. Från krigsutbrottet fram till 2015 hade runt en miljon människor flytt över Medelhavet från kriget. Över 3600 av dem kom aldrig fram, utan dog på vägen.

De Europeiska länder som tog emot flest flyktingar 2014 var Sverige och Tyskland. Ändå var de Europeiska ländernas flyktingmottagande småpotatis om man jämför med Syriens grannländer som tog emot flera miljoner krigsflyktingar trots att de var mycket fattigare än de Europeiska länderna.

Efter 2017 har många syrier börjat flytta tillbaka till Syrien, men fortfarande finns tusentals flyktingar i läger i framförallt Libanon, Turkiet och Ungern.

Slutet för ISIS - 2019

Under 2018 pressades ISIS undan. Från att ha hållit lite större städer tvingades de ut i byar på landsbygden. Slutstriden kom februari 2019 när ISIS allra sista fäste i byn Baghouz Al-Fawqani, på gränsen till Irak, krossades av kurdiska trupper understödda av flyg från USA. Kriget var över, men ingen vet hur lång tid det kommer att ta att bygga upp landet igen. Många ISIS krigare har dessutom flytt till andra länder och ISIS flagga vajar numera både i Afrika och Indonesien. Kriget är förlorat, kalifatet är besegrat, men kampen går vidare.

En annan fråga är kurdernas ställning i Syrien. De har tagit över stora delar av den både bördiga och oljerika nordöstra delen av Syrien och det är inte alls säkert att Syriens regering tänker låta kurderna behålla den marken, nu när kriget är över och Assad kan använda sina trupper till annat än att bekämpa ISIS.

Idlib - 2020

Källor

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/darfor-misslyckades-statskuppen-i-turkiet

https://www.nytimes.com/2016/08/03/world/europe/turkey-coup-erdogan-fethullah-gulen-united-states.html

http://paflykt.aftonbladet.se/

Åter till kapitel om tiden 1945-