Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Indoeuropeernas urhem"

Från Skolbok

m
m
Rad 31: Rad 31:
 
''Snörkeramik, yamnakulturen''
 
''Snörkeramik, yamnakulturen''
  
Genetiska studier visar att folken i östra- och norra Europa ändrade livsstil från jägare och samlare, till jordbrukande, ungefär samtidigt som en våg av människor från Yamnayafolket spred sig västerut. Speciellt här i Skandinavien har vi ärvt mycket gener från dem och i Finland, där inslaget är störst, har mer än 50% av befolkningen gener från Yamnayafolket i sig. En liknande våg spred sig österut och genetiska studier visar att vissa folkgrupper i Pakistan och norra Indien även dem har över 50% gener från Yamnayafolket.
+
Genetiska studier visar att folken i östra- och norra Europa ändrade livsstil från jägare och samlare, till jordbrukande, ungefär samtidigt som en våg av människor från Yamnayafolket spred sig västerut. Speciellt här i Skandinavien har vi ärvt mycket gener från dem och i Finland, där inslaget är störst, har mer än 50% av befolkningen gener från Yamnayafolket i sig. En liknande våg spred sig österut och genetiska studier visar att vissa folkgrupper i Pakistan och norra Indien även dem har över 50% gener från Yamnayafolket. Andra studier visar att de tog sig ända bort till östra Kina.
  
  
Rad 40: Rad 40:
 
''Arkaim, största samhället i Sintashakulturen, rekonstruktion''
 
''Arkaim, största samhället i Sintashakulturen, rekonstruktion''
  
Sintashakulturen finns i ungefär samma område som de tidigare två. Skillnaden är att klimatet ändrats. Jämfört med tidigare kulturer hade det blivit varmare men samtidigt torrare. Brist på vatten tvingade de som tidigare var nomader att bosätta sig i anslutning till våtmarker och floder. De som en gång var ett mäktigt herdefolk hade endera tvingats ge sig av eller bli bofasta fortbyggare. Och det byggdes fort. På topparna på många höga kullar i området byggdes mer än tjugo  större samhällen, eller stadsstater, med murar och vallgravar runt. Det största samhället från den här tiden som grävts ut var [https://goo.gl/maps/4bv1x6kz9vgHhSPS7 "''Arkaim''"], vilket är vårt namn på platsen. Vad de som bodde där kallade platsen vet vi inte.
+
Sintashakulturen fanns längre österut, öster om Uralbergen, jämfört med de tidigare två. Den andra stora skillnaden var att klimatet ändrats. Jämfört med tidigare kulturer hade det blivit varmare men samtidigt torrare. Brist på vatten tvingade de som tidigare var nomader att bosätta sig i anslutning till våtmarker och floder. De som en gång var ett mäktigt herdefolk hade endera tvingats ge sig av eller bli bofasta fortbyggare. Och det byggdes fort. På topparna på många höga kullar i området byggdes mer än tjugo  större samhällen, eller stadsstater, med murar och vallgravar runt. Det största samhället från den här tiden som grävts ut var [https://goo.gl/maps/4bv1x6kz9vgHhSPS7 "''Arkaim''"], vilket är vårt namn på platsen. Vad de som bodde där kallade platsen vet vi inte.
  
 
De grävde även fram kopparmalm ur Uralbergen som de sedan blandade med arsenik för att på så vis tillverka bronsvapen och bronsprydnader de kunde byta till sig andra varor med från folken runt Medelhavet.
 
De grävde även fram kopparmalm ur Uralbergen som de sedan blandade med arsenik för att på så vis tillverka bronsvapen och bronsprydnader de kunde byta till sig andra varor med från folken runt Medelhavet.
  
Simtashafolket anses vara det äldsta folk som utvecklat vagnar. Den platta stäppen var perfekt för vagnar. och det fanns både större att frakta tunga laster i och lätta tvåhjuliga vagnar att strida från. Det är även ganska säkert bevisat att de använde hästar som riddjur, och inte bara som dragdjur. Fortfarande var kor betydelsefulla för dem, även om de också odlade där de kunde.
+
Sintashafolket anses vara det äldsta folk som utvecklat vagnar. Den platta stäppen var perfekt för vagnar. och det fanns både större att frakta tunga laster i och lätta tvåhjuliga vagnar att strida från. Det är även ganska säkert bevisat att de använde hästar som riddjur, och inte bara som dragdjur. Fortfarande var kor betydelsefulla för dem, även om de också odlade där de kunde. Förutom kor hade de getter, får och kameler.
  
 
[[File:В музее - заповеднике Аркаим.jpg|600px]]
 
[[File:В музее - заповеднике Аркаим.jpg|600px]]
Rad 51: Rad 51:
  
 
Det finns tydliga kopplingar mellan bland annat sintashafolkets begravningsceremonierna, elddyrkan, och berättelser ur de indiska vedaskrifterna. Vid språkjämförelser finns det släktskap mellan sintashafolkets språk och både det som talades i Iran, Indien, och de folkgrupper som befolkade Ungern, norra Sibirien och Finland.
 
Det finns tydliga kopplingar mellan bland annat sintashafolkets begravningsceremonierna, elddyrkan, och berättelser ur de indiska vedaskrifterna. Vid språkjämförelser finns det släktskap mellan sintashafolkets språk och både det som talades i Iran, Indien, och de folkgrupper som befolkade Ungern, norra Sibirien och Finland.
 +
 +
 +
==Andronovokulturen 4000-2900 år seedan==
 +
 +
[[File:Indo-European Migrations. Source David Anthony (2007), The Horse, The Wheel and Language.jpg
 +
|600px]]
 +
 +
Den senare delen av Sintashakulturen övergår till ''Adronovofolket''  som finns ett årtusende till i ungefär samma område. De blir bättre på bronsgjutning, gravarna blir rikare med både hästspann och hela vagnar, De sprider sig längre ner mot Indien men i övrigt är det ingen större skillnad mellan de två folken. Vissa forskare anser att andronovofolket är de som grundar den vediska kulturen i Indien, som i sin tur är basen för hinduismen.
  
  
Rad 60: Rad 68:
  
 
https://en.wikipedia.org/wiki/Yamnaya_culture
 
https://en.wikipedia.org/wiki/Yamnaya_culture
 +
 +
https://en.wikipedia.org/wiki/Sintashta_culture
 +
 +
https://en.wikipedia.org/wiki/Andronovo_culture
  
 
https://www.heritagedaily.com/2020/04/arkaim/127669?fbclid=IwAR1hwiY5it2hM-zp4YiGSTCxKEumWdE3TtQyHrCFQ0kCsloT7mZO7S-TQsg
 
https://www.heritagedaily.com/2020/04/arkaim/127669?fbclid=IwAR1hwiY5it2hM-zp4YiGSTCxKEumWdE3TtQyHrCFQ0kCsloT7mZO7S-TQsg

Versionen från 24 maj 2020 kl. 10.54

Arkeologer, språkforskare, historiker... alla pekar på att de folk som bosatte sig i Europa under sten- och bronsåldern, och de som erövrade den indiska kontinenten, delar samma ursprung. Problemet är att det inte finns något säkert bevis på var det urhemmet folket ursprungligen bebodde låg.

En teori många forskare numera accepterar är att det låg på slätterna mellan Kaspiska- och Svarta havet, och Uralbergens södra spets.

Vad är speciellt med Uralbergen?

Russland topo.png

Uralbergen syns som en ljus linje från norr till söder på kartan

Även om Uralbergen är låga, ungefär som den svenska fjällkedjan, är de ett hinder. Det är enklare att gå runt dem än att gå över dem. Det innebär i sin tur att folkgrupper som färdas från väst till öst, eller från öst till väst, slutligen drivs ner till slätterna söder om Uralbergen, på samma sätt som vatten samlas ihop i en tratt. Det är inte bara vi moderna människor som levt där. I den södra delen av Uralbergen har verktyg tillverkade av neandertalmänniskor för över 30 000 år sedan hittats.


Sredny Stog 6500-5500 år sedan

Sredny Stog var en stenålderskultur och den äldsta kulturen som bevisligen levt i området. Det var ett nomadiskt hästfolk och det hittills äldsta beviset på betsel till hästar har hittats i gravar. Det är däremot inget bevis för att de red på hästarna. Genetiska undersökningar visar också att de redan utvecklat tålighet mot laktos, något som visar att de åt och drack mycket mjölkprodukter. Även om arkeologer inte hittat bevis för att de hade tämjda kor tyder laktostoleransen att kor var en viktig del av deras samhälle.

Det har också visat sig att de tillverkade "snörkeramik". Lerskålar med ofta flat botten och mönster längs sidorna som skapats genom att snören pressats in i den våta leran innan den brändes. Denna typ av lerskålar har också hittats på många platser i Europa, men detta är den äldsta platsen.


Yamnayakulturen 5500-4600 år sedan

De har fått sitt namn efter begravningssättet. Yamnaya=i grop på ryska (yama). De döda lades ner i en stor grav, ofta tillsammans med döda hästar, hundar och enkla gravgåvor. Sedan byggdes en stor gravhög ovanpå gropen, en så kallad kurgan.

De lede på gränsen mellan stenålder och den tidigaste bronsåldern, kallad kopparåldern. Yamnayakulturen var även den en nomadkultur, men det finns även en hel del boplatser i anslutning till bra jordbruksmarker längs floderna där de levt en längre tid som jordbrukare.

Yamnakulturen tog även över traditionen med lerkrukor med snörmönster.

Yamna02.jpg

Snörkeramik, yamnakulturen

Genetiska studier visar att folken i östra- och norra Europa ändrade livsstil från jägare och samlare, till jordbrukande, ungefär samtidigt som en våg av människor från Yamnayafolket spred sig västerut. Speciellt här i Skandinavien har vi ärvt mycket gener från dem och i Finland, där inslaget är störst, har mer än 50% av befolkningen gener från Yamnayafolket i sig. En liknande våg spred sig österut och genetiska studier visar att vissa folkgrupper i Pakistan och norra Indien även dem har över 50% gener från Yamnayafolket. Andra studier visar att de tog sig ända bort till östra Kina.


Sintashakulturen 4200-3800 år sedan

Arkaim, största samhället i Sintashakulturen, rekonstruktion

Sintashakulturen fanns längre österut, öster om Uralbergen, jämfört med de tidigare två. Den andra stora skillnaden var att klimatet ändrats. Jämfört med tidigare kulturer hade det blivit varmare men samtidigt torrare. Brist på vatten tvingade de som tidigare var nomader att bosätta sig i anslutning till våtmarker och floder. De som en gång var ett mäktigt herdefolk hade endera tvingats ge sig av eller bli bofasta fortbyggare. Och det byggdes fort. På topparna på många höga kullar i området byggdes mer än tjugo större samhällen, eller stadsstater, med murar och vallgravar runt. Det största samhället från den här tiden som grävts ut var "Arkaim", vilket är vårt namn på platsen. Vad de som bodde där kallade platsen vet vi inte.

De grävde även fram kopparmalm ur Uralbergen som de sedan blandade med arsenik för att på så vis tillverka bronsvapen och bronsprydnader de kunde byta till sig andra varor med från folken runt Medelhavet.

Sintashafolket anses vara det äldsta folk som utvecklat vagnar. Den platta stäppen var perfekt för vagnar. och det fanns både större att frakta tunga laster i och lätta tvåhjuliga vagnar att strida från. Det är även ganska säkert bevisat att de använde hästar som riddjur, och inte bara som dragdjur. Fortfarande var kor betydelsefulla för dem, även om de också odlade där de kunde. Förutom kor hade de getter, får och kameler.

В музее - заповеднике Аркаим.jpg

Stridsvagn, sintashafolket. Rekonstruktion.

Det finns tydliga kopplingar mellan bland annat sintashafolkets begravningsceremonierna, elddyrkan, och berättelser ur de indiska vedaskrifterna. Vid språkjämförelser finns det släktskap mellan sintashafolkets språk och både det som talades i Iran, Indien, och de folkgrupper som befolkade Ungern, norra Sibirien och Finland.


Andronovokulturen 4000-2900 år seedan

[[File:Indo-European Migrations. Source David Anthony (2007), The Horse, The Wheel and Language.jpg |600px]]

Den senare delen av Sintashakulturen övergår till Adronovofolket som finns ett årtusende till i ungefär samma område. De blir bättre på bronsgjutning, gravarna blir rikare med både hästspann och hela vagnar, De sprider sig längre ner mot Indien men i övrigt är det ingen större skillnad mellan de två folken. Vissa forskare anser att andronovofolket är de som grundar den vediska kulturen i Indien, som i sin tur är basen för hinduismen.



Källor

https://en.wikipedia.org/wiki/Sredny_Stog_culture

https://en.wikipedia.org/wiki/Yamnaya_culture

https://en.wikipedia.org/wiki/Sintashta_culture

https://en.wikipedia.org/wiki/Andronovo_culture

https://www.heritagedaily.com/2020/04/arkaim/127669?fbclid=IwAR1hwiY5it2hM-zp4YiGSTCxKEumWdE3TtQyHrCFQ0kCsloT7mZO7S-TQsg


Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons, utom:

Bild på Arkaim: www.ancient-origins.net/sites/default/files/field/image/Reconstruction-of-Arkaim-archaeological-site.jpg